Studien handlar om de tankar och åsikter enhetschefer på Försäkringskassan har angående handläggares tillämpning av sjukförsäkringen. Ämnet är relevant att studera av flera orsaker. Tidigare forskning är bristfällig då ämnen rörande myndighetsutövning sällan berörs utifrån chefers perspektiv. Försäkringskassan och därmed sjukförsäkringen har även genomgått stora förändringar sedan 2014. Förändringar som inte studerats från chefernas perspektiv. Syftet med studien har varit att främst undersöka vad styrning och handlingsutrymme har för roll vid tillämpningen. I takt med att det empiriska materialet inhämtats så har dock även områdena samverkan/kommunikation, stöd, politik och juridik undersökts. För att kunna besvara syftet så har kvalitativa metoder använts i studien. Tre semistrukturerade intervjuer har hållits med enhetschefer på olika orter i Sverige. Det empiriska materialet som framkommit har analyserats med hjälp av analysmetoden grundad teori. Således har materialet behandlats genom att transkriberas och kodas. Resultatet från analysen är att fyra mikrofaktorer samt två makrofaktorer som är viktiga vid tillämpningen av sjukförsäkringen har preciserats. Mikrofaktorerna är; Samverkan/kommunikation, styrning, handlingsutrymme samt stöd. Makrofaktorerna är; Juridik samt politik. Faktorerna samspelar med varandra där förändringar i ett område även kan förändra ett annat. Sammanfattningsvis visar resultatet att handläggarens tillämpning är komplex enligt enhetscheferna där en balans mellan styrning och handlingsutrymme är centralt för tillämpningen.

Allt fler patienter som vårdas i livets slutskede avlider utanför sjukhusen, det kan röra sig om vård i ordinärt boende, på korttidsboende, särskilt boende eller hospice. För att distriktssköterskan som vårdar ska kunna utföra sitt arbete på ett så professionellt sätt som möjligt och kunna lindra symtom och erbjuda största möjliga livskvalitet till patienten krävs det olika former av stöd från arbetsgivaren. Det stöd som behövs kan vara regelbunden handledning, tid för reflektion och utbildning inom den palliativa vården till exempel tid för hospitering på vårdavdelningar. Distriktssköterskan behöver också få utrymme i sin arbetsplanering att vara hos den svårt sjuke, så att patienten känner att distriktssköterskan är närvarande och inte är på väg någon annanstans. Detta för att kunna lyssna till de önskemål som uppkommer och erbjuda det som behövs. I de undersökta kommunerna är enhetschefen inom kommunal hälso- och sjukvård distriktssköterskornas närmaste chef och den som är ansvarig för att underordnad personal får stöd och fortbildning. Syftet med studien är att belysa kommunala enhetschefers uppfattning om behovet av stöd till distriktssköterskor som vårdar patienter i livets slutskede.I studien har författarna använt sig av en kvalitativ intervjumetod där kommunala enhetschefer intervjuades. Sex intervjuer genomfördes och analyserades. Resultatet presenteras i tre teman: Organisatoriskt stöd, individuellt stöd och teambaserat stöd. De subteman som framkom var: enhetschefens betydelse, ekonomins betydelse, stöd att planera arbetet, utbildning som stöd, handledning som stöd, reflektion som stöd, distriktssköterskors stöd till varandra samt tvärprofessionellt samarbete som stöd.Studien visar att den kommunala enhetschefen kan hjälpa distriktssköterskan att växa i sin yrkesprofession genom olika former av stöd. Författarna finner att regelbunden handledning är ett viktigt stöd för distriktssköterskorna för att de ska våga möta sina egna existentiella rädslor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. / The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.