The thesis deals with the motivations that are formative for the Danish foreign aid. Denmark is one of the most generous donors and it plays an active role on the field of international development cooperation. An analysis of his motives will help us to better understand which ideological concepts are decisive for the Danish willingness to help other nations and also to identify what interests take part in formulation of Danish development programmes. The identification of the specific dimensions of motivation is based on a broad theoretical framework, which divides motives into seven categories: security, power, wealth, enlightened self-interest, prestige, obligation and humanitarianism. The author of the study maintains that it is possible to discover a wider range of motivations in Danish development assistance. It is a great simplification to assess the Danish foreign aid only in reference to commonly shared values of international solidarity, altruism and moral obligation to help others, which are the most prominent explanations in the literature. An analysis of Danish strategies reveals that the poverty reduction and sustainable growth are the main objectives of the Danish foreign aid. Based on the quantitative analysis of four basic criteria related to the aid performance (total volume,...

In dem Beitrag wird Kritik an die Gauguin-Ausstellung an der Alten Nationalgalerie Berlin, die von einer heftigen Hypernervosität/Hyperverstörung erfasst ist und an eine ideologische und voreingenommene Beschäftigung mit der Darstellenden Kunst (aber auch mit Literatur, Theater, Ballett usw.) und wo Theorien und Begriffe wie Kolonialismus, Dekolonisierung, Postkolonialismus, Dekonstruktion und Multiperspektivismus zu modischen Schlagwörtern verkommen. Die Texte strotzen von kulturtheoretischer Unwissenheit und Halbverdautem. Diese tragen mit einem Bombardement teilweise irreführender Texte zu Desinformation, Exotisierung und Stereotypisierung von Gauguins Werken bei, indem sie undifferenziert und naiv-idealisierend die Welt in Schwarz-Weiß einteilen: Hier die bösen Europäer, dort die guten Indigenen, und an ihrer Seite die guten aufgeklärten und moralisch tadellosen neuen Menschen Europas, die neuen Gralshüter:innen von Moral und Kunst des 21. Jahrhunderts. / The article is critical of the Gauguin exhibition at the Alte Nationalgalerie Berlin, which is gripped by a vehement hypernervousness/hyperdisturbance, and of an ideological and biased preoccupation with the performing arts (but also with literature, theatre, ballet, etc.) and of the use of theories and concepts such as colonialism, decolonisation, postcolonialism, deconstruction and multiperspectivism in fashionable buzzwords. The texts bristle with cultural-theoretical ignorance and half-digestedness. They contribute to the disinformation, exoticisation and stereotyping of Gauguin's works with a bombardment of partly misleading texts by undifferentiatedly and naively idealisingly dividing the world into black and white: Here the bad Europeans, there the good indigenous people, and alongside them the good enlightened and morally impeccable new people of Europe, the new guardians of the Grail of morality and art in the 21st century. / El artículo critica la exposición de Gauguin en la Alte Nationalgalerie de Berlín, que está embarcada en una fuerte hipernerviosidad/hiperperperperturbación, así como en una preocupación ideológicamente sesgada por las artes escénicas (pero también por la literatura, el teatro, el ballet, etc.) y en el uso de teorías y conceptos como colonialismo, deco-lonización, postcolonialismo, deconstrucción y multiperspectivismo en términos de moda. En los textos abunda la ignorancia cultural y teórica, semidigeridos. Contribuyen a la desinformación, exotización y estereotipación de la obra de Gauguin mediante un bombardeo de textos parcialmente erróneos, al dividir el mundo en blanco y negro de forma indiferenciada e ingenuamente idealizadora: Aquí los malos europeos, allí los buenos nativos, y junto a ellos los buenos nuevos pueblos ilustrados y moralmente irreprochables de Europa, los nuevos guardianes del Grial de la moral y el arte en el siglo XXI.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.