Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lärares definitioner av begreppet entreprenöriellt lärande och samtidigt kartlägga deras föreställningar om begreppets användbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever på handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhållande till vad som sades om lärandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lärarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lärande. Studien är en kvalitativ studie. Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lärandet är en benämning på lärande i ett sociokulturellt perspektiv. I det entreprenöriella lärandet arbetar man med gränsöverskridande tema, i projektform och i kontakt med näringslivet och den offentliga sektorn.

Studiens syfte är att, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, beskriva och analysera pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur lärmiljö och undervisning påverkar motivationen hos elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen är gjord i två skolor som säger sig arbeta utifrån ett entreprenöriellt lärande. Valet av skolor grundar sig på att det entreprenöriella lärandet, enligt Skolverket och tidigare forskning, bland annat stimulerar kreativitet, självtillit och nyfikenhet. Detta anses kunna leda till en mer meningsfull undervisning som gör att elever känner sig motiverade. Studiens data har samlats in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare och specialpedagoger. Resultatet visar bland annat att de flesta pedagoger anser att faktorer och arbetsmetoder som har positiv påverkan på motivationen hos elever i behov av särskilt stöd är till godo för alla elever, men att elever med många misslyckanden bakom sig kan behöva mer hjälp att bli motiverade. I resultatet framgår också lärarrollens betydelse för att skapa en motiverande lärmiljö. Det pekar också mot att varierande och elevaktiv undervisning påverkar motivationen positivt samt att ett entreprenöriellt förhållningssätt kan vara gynnsamt för motivationen hos elever i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta. Barns utveckling blir mångsidig när barnet lär sig genom tema- eller projektarbete (Lpfö 98, 2010). Syfte: Syftet med studien är att undersöka om projektarbete är en bra arbetsform att utveckla entreprenöriellt lärande på förskolan och även vilka förmågor barn utvecklar med entreprenöriellt inriktad undervisning i förskolan. Det finns en nyfikenhet att ta reda på vad barnen lärde sig när de arbetade med odling. Jag kommer att utgå ifrån tre frågeställningar för att göra analysen på bästa sätt. Metod: För att samla material till studien använde jag mig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna låter barnen berätta fritt om sina upplevelser med utgång ifrån några få frågor som jag i förväg har valt. Jag använde iPhone och iPad för att dokumentera aktiviteter och barnens berättelser. Till analysen använde jag även barnens teckningar som stöd för deras berättelser samt barnobservationer. Insamlad data bearbetade jag med utgångspunkt från begrepp om entreprenörskap. Resultat: Analysen av det empiriska materialet visade att projekt "Från frö till tallrik" hade entreprenöriella kvalitéer. Barnen utvecklade entreprenöriella förmågor såsom: att hitta nya vägar och lösningar på problem, tänka nytt och kreativt, kunna samarbeta med varandra, planera ett arbete och ha vilja och kraft att genomföra det, tro på sin egen förmåga och att ha hög motivation, ta ansvar och lära sig självständigt. Barnen upplevde projektarbetet som roligt, lärande, stimulerande och meningsfullt. För att utveckla entreprenörskap i förskolan krävs det en lärare som agerar som coach i barngruppen vågar bryta mönster, brinner för en idé, är innovativ och en eldsjäl. Entreprenöriellt lärande kräver ekonomiska resurser och villiga partners ute i samhället som ska samarbeta med förskolan och skolan, och visa olika yrkeskategorier för barnen.

Denna studie handlar om entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur denna kan arbetasmed i de samhällsorienterande ämnena utifrån fyra lärares perspektiv. Studien motiverasutifrån ett av skolans uppdrag som är att främja entreprenörskap genom undervisningen.Syftet med studien är att med fokus på undervisningen i de samhällsorienterande ämnenasynliggöra lärares tankar kring entreprenöriellt lärande som pedagogik och hur dessa kananvändas i undervisningen.Studien baseras på en kvalitativ metod där redskapet intervju användes för att samla in empiri.Fyra lärare som arbetade i årskursena 1-3 i en och samma kommun intervjuades angåendeentreprenöriellt lärande i de samhällsorienterande ämnena. Intervjuerna som genomfördes varsemistrukturerade.Resultatet av studien synliggör att det finns olika syn på hur entreprenöriellt lärande sompedagogik kan användas i undervisningen i de samhällsorienterande ämnena. De flesta ser detsom ett förhållningssätt som ska finnas med i allt de gör medan en av lärarna betonar attdenne helst arbetar med projekt. Resultatet indikerar emellertid att de fyra lärarna harliknande syn på vad det entreprenöriella lärandet ger eleverna men att det i förlängningenleder till olika saker. Några talar om kunskaper de har nytta av i livet medan en talar omförmågan att driva företag i framtiden. Lärarna i studien beskriver att undervisningen ska utgåfrån elevernas erfarenheter och fånga upp deras idéer för att inte släcka elevernas motivationoch entusiasm inför lärandet. Praktiska moment är även något som resultatet betonar som enviktig del i det entreprenöriella lärandet som pedagogik. En stor del av resultatet behandlaräven vikten av undervisningens samverkan med verkliga sammanhang och problem. Lärarnahävdar att eleverna får kunskaper som de har användning av i livet genom det entreprenöriellalärandet men som nämns ovan kan dessa kunskaper användas till olika saker. Lärarna istudien talar om att eleverna lär om livet genom ett entreprenöriellt lärande genomovanstående undervisningssätt. Detta genom att undervisningen stimulerar elevernasmotivation och generella färdigheter som de sedan kan ha användning av i livet.

Med de nya läroplanerna som trädde i kraft år 2011 inleddes stora förändringar i den svenska skolan. Forskning tyder på att skolreformer kan ta många år att genomföra, och att läroplanen bara är en av flera viktiga faktorer som påverkar vilken undervisning som faktiskt bedrivs i skolan. Ett centralt syfte med den senaste läroplanen var att tydligare föra in entreprenörskap i den svenska skolan. Begreppet entreprenöriellt lärande blev omtalat. Den här studien har haft syftet att belysa det entreprenöriella lärandet och hur det har mottagits och förståtts av gymnasielärare. För att få reda på detta har samtalsintervjuer med fyra stycken ekonomilärare genomförts. Intervjuerna kretsade kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur lärare tolkar dessa och vilken undervisning som lärarna anse är entreprenöriell.  Ekonomilärarna ansåg att de diskuterade begreppen är svårdefinierade. Entreprenörskap kopplade ekonomilärarna ihop med att lära sig driva företag, och i mindre utsträckning att lära som entreprenörer lär. Entreprenöriellt lärande kopplades ihop med förmågor som ofta tillskrivs entreprenörer, samt att lära som entreprenörer lär. Ekonomilärarna såg goda möjligheter att bedriva en entreprenöriell undervisning och ställde sig positiva till sådan, men menar att det tar mer tid i anspråk än traditionell. Inom ramarna för ett par kurser kan elever driva egna företag, dessa kurser såg ekonomilärarna som typexempel på entreprenöriell undervisning. De flesta ekonomilärarna i studien vill dock inte att entreprenöriellt lärande begränsas till enstaka kurser.

<p>This is a study of the phenomenon <em>enterprise education</em> in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously. A critical perspective has been adopted in analyzing the results. A few key elements in the analysis have appeared to justify the education: reality, projects and receiver. Other important concepts are motivation, interest, responsibility, creativity, activity and enterprising. The didactic implications are that one should be aware of the potential pitfalls in the strong rhetoric employed to justify the education.</p>

This is a study of the phenomenon enterprise education in a Swedish school. Enterprise education is a rather new concept in Swedish schools, and it has yet to be clearly defined and sufficiently studied. In order to investigate the various aspects of the education properly an analysis of the language used by its proponents needs to be performed. The authors have used discourse analysis from a perspective provided by Laclau and Mouffe. This is for the purpose of determining how the phenomenon is expressed by four teachers in the school mentioned previously. A critical perspective has been adopted in analyzing the results. A few key elements in the analysis have appeared to justify the education: reality, projects and receiver. Other important concepts are motivation, interest, responsibility, creativity, activity and enterprising. The didactic implications are that one should be aware of the potential pitfalls in the strong rhetoric employed to justify the education.

Område: Vi lever i en värld som ständigt är i rörelse vilket medför bland annat att konkurrensen i omvärlden blir allt högre. Regeringen gav direktiv till Skolverket att införa entreprenörskap i skolan för att följa med i utvecklingen och ge Sverige en större konkurrenskraft mot övriga världen. Vadå, ska alla bli egna företagare nu? Det är inte tanken, entreprenörskap besår av mycket mer än bara företagsledning, siffror, ekonomi och business.   Syfte: Syftet med detta examensprojekt är att bygga en kunskapsbas gällande det entreprenöriella tänkandet utifrån att entreprenörskap är på väg att etableras som ett centralt begrepp i grundskolan. Vidare avses att utvärdera potentialen i den nyvunna kunskapen för att utifrån den påbörja ett manuskript som kan främja entreprenöriellt tänkande hos barn i sex-sjuårsåldern.   Metod: Vi har i detta examensprojekt använt oss utav den kvalitativa läran i form av: litteratur, undersökningar, intervju samt observation.   Slutsatser: Att skapa en fulländad bok är en lång process, men tack vare denna studie har kunskapsbasen blivit större och det påbörjade manuskriptet är ett steg i rätt riktning.

Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlägger och systematiserar hur lärare beskriver innehållet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och fördjupar sig även i hur lärarna ser på upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör även en analys av möjliga entreprenöriella undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lärarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda på en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förståelseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kännetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats. I arbetets resultatdel slås bland annat fast att begreppet entreprenöriellt lärande av lärarna ses som ett verktyg för undervisning i entreprenörskap. Det framgår även som tydligt att entreprenörskap främst sätts i samband med företagande och/eller kreativitet. Begreppet entreprenöriellt lärande uppfattas i sin tur som mer diffust och mindre värdeladdat än begreppet entreprenörskap. De undervisningsmetoder som lärarna ansåg vara förknippade med entreprenörskap betonade främst antingen undervisningsstrategier/undervisningsinnehåll eller undervisningsstruktur/undervisningsform. Med utgångspunkt i intervjupersonernas svar var det möjligt att klargöra att entreprenörskap, utifrån ett skolperspektiv, inte bör ses som något nytt. Samtliga lärare i undersökning utgick från redan befintliga tillvägagångssätt när de beskrev metoder för entreprenöriell undervisning. I och med att lärarna uppfattade att svagare elever, som av olika anledningar ofta kan ha svårare att finna kreativitet och initiativförmåga, som de elever som har svårast med den typ av undervisning som lärarna sätter i samband med entreprenörskap, klargör uppsatsen även att det är svagare elever som får störst problem med entreprenörskapsundervisning. De problem som lärarna ansåg att entreprenöriell undervisning kan resultera i sträckte sig sammantaget från elevorienterade problem till lärar- och skolorienterade problem. Allt som allt uppfattar lärarna att det är partipolitiska beslut och en övergripande samhällsutveckling som legat till grund för lanserandet av entreprenörskap i den svenska skolan. Denna slutsats sätter uppsatsen i samband med övergripande samhällsteoretiska uppslag av Manuel Castells och Richard Florida.

Regeringen satsar på entreprenörskap i skolan, utgångspunkten är att individer behöver bli mer entreprenöriella i sitt lärande och liv (Palander, 2011). Således är det nu ett krav i Lgr 11, att skolan ska "[…] bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap" (Lgr 11, s. 9). Med utgångsläge i ovanstående citat handlar detta examensarbete om hur det entreprenöriella förhållningssättet kan gestaltas i teknikundervisningen för årskurs F-3. Arbetet innehåller bland annat en forskningsbakgrund, där doktorsavhandlingar, rapporter, studier och kunskapsöversikter placerar arbetet i ett kunskapsfält. Syftet med arbetet är att undersöka de kvalitativa sätten som lärare för årskurs F-3 resonerar kring entreprenöriellt förhållningssätt i teknikämnet. Alltså har jag valt det kvalitativa angreppssättet för min studie, där semistrukturerade intervjuer har varit en metod för att samla in data. Jag har intervjuat sex lärare som arbetar eller har arbetat med teknik i årskurs F-3. Respondenterna har skildrat sina innebörder utifrån vad Lgr 11 framställer om entreprenörskap i relation till teknikämnet. Resultat av analys visar på respondenternas skilda men även lika föreställningar och innebörder, kring fenomenet. Det framkommer även vissa undervisningsmetoder som anses utveckla elevernas entreprenöriella förmågor i teknikämnet. Resultatet och diskussionen åskådliggör likaså de möjligheter och utmaningar som finns med entreprenöriellt förhållningssätt i teknikundervisningen, samt vilka faktorer lärare behöver begrunda för att överkomma dessa utmaningar.