Under min sista VFU på lärarutbildningen kom jag för första gången i kontakt medentreprenöriellt lärande. Detta pedagogiska förhållningssätt väckte ett intresse, och fick mig att fundera över hur lärare förhåller sig till detta ur ett slöjdperspektiv. Syftet med arbetet blir därmed att ge en inblick hur slöjdlärare i högstadiet förhåller sig till entreprenöriellt lärande, hur man kan inkludera detta i undervisningen, och slutligen om det skulle kunna påverka slöjden som ämne. Denna studie baserar sig på semistrukturerade intervjuer med fyra olika slöjdlärare. Den teori som har använts är Lars Lindströms modell kring estetiska lärprocesser. Resultatet av studien visade på att lärarna överlag var positiva till förhållningssättet, men att det råder viss osäkerhet kring entreprenöriellt lärande. Däremot var de överens att företagsam undervisning bör ha en koppling till verkligheten och samhället. Resultatet visar även hur lärare kan tänka sig att inkludera detta i undervisning och att det finns en förhoppning att entreprenörskap kan höja ämnets status, men även en farhåga att det kan påverka ämnesinnehållet.

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken. Vi kunde dra slutsatsen att det finns insikter hos lärarkåren om hur EL och matematik framgångsrikt kan kombineras, men också att det fortfarande florerar en osäkerhet angående både definition och arbetssätt.

AbstractHolmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssätt – entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan. Implementing a new method – Entrepreneurial learning in upper secondary school. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Studien syfte var att undersöka hur implementeringen av ett nytt arbetssätt, i detta fall entreprenöriellt lärande, genomförs och mottas av ett arbetslag. Vidar syftar vår undersökning till att ta reda på hur skolledare respektive lärare uppfattar att ett sådant arbetssätt påverkar elevernas motivation och möjlighet att nå målen i läroplanen.Vi har valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning. Vår undersökningsgrupp omfattas av sju personer vilka representerar olika områden inom skolan organisation. Anledningen till vårt val av skola är att rektorsområdet är nybildat och man har för avsikt att utveckla verksamheten mot ett entreprenöriellt lärande som arbetssätt.Resultatet av undersökningen visar att implementeringsprocessen av ett förändrat arbetssätt är problematisk i en organisation med sedan länge etablerad struktur. Undersökningen visar också att man inom organisationen inte har en gemensam samsyn och tolkning av centrala begrepp. Däremot visar det sig att alla i undersökningsgruppen är överens om att elevernas motivation har goda förutsättningar att öka genom det entreprenöriella lärandet som arbetsmetod.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man på två varianter av gymnasiets samhällsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lärande. De två programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhällskunskap. Hur har arbetssättet entreprenöriellt lärande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika ämnesinriktningar påverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där sex lärare, tre från vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar från de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lärande är ett användbart arbetssätt i de flesta ämnen. Lärarna i de två arbetslagen tolkar begreppet entreprenöriellt lärande på ett likartat sätt. Den ekonomiska programvarianten har p.g.a. sin ämnesinriktning en mer direkt koppling till näringslivet, vilket har gjort att drivkrafter bakom utvecklingen i deras fall i högre grad har kommit från det omgivande samhället, än vad som varit fallet med den samhällsvetenskapliga inriktningen. Båda programmens utveckling mot ett mer entreprenöriellt lärande har till stor del varit beroende av ”eldsjälar” bland lärarna. Slutligen konstateras att viktiga förutsättningar för att kunna utveckla entreprenöriellt lärande är därför anpassade lokaler och scheman.

The implementation problem refers to the situation when political decisions are not implemented as intended by the decision makers. In this thesis I examine how one part of the new school reform GY11 has been implemented in Social Science in high school in Sweden. The part that interests me is entrepreneurial learning. Using implementation theory, and the actor properties understand, can and will, as described by Lennart Lundquist, I have interviewed five high school Social Science teachers in Malmö and Lund. The result was that they all understood the concept of entrepreneurial learning. However, they did not all have the ability (can) to implement it, since they lacked time, and sometimes formal training. They also lacked the structures and personnel needed for implementing entrepreneurial learning. The prerequisite which is the most difficult to influence is will. I found that all respondents said that they did not want to implement entrepreneurial learning, due to it being an ideological political decision they did not agree with, and they all used their discretionary authority to decide when entrepreneurial learning was suitable or not. Because in fact, they all used entrepreneurial learning as a method to some extent, which they had been doing already before this reform. This concords with Lipsky’s thesis that street level bureaucrats, which teachers are due to their professionalism and their ad hoc decision making as they deal with individuals in their everyday work. It also seems that teachers are sensitive to what appears as ideological steering. Hence, it is possible to steer teachers, but only when they find reason in implementing the policy.

This thesis is about how students see their education, creativity and future based on our understanding of the concept of entrepreneurial learning. The aim is to highlight if and how this relatively new concept in the school world is rooted in pupils everyday lives. To get answers to our questions, we talked to students about their thoughts and reflections on their schooling, but also their views on how they think their future will look like. We have also examined what students associate to the concept of creativity by letting the pupils make a mind map during the interview sessions. Research and theories are talking about how to conduct school education, but despite all this knowledge the results in today´s schools drops. We have chosen the entrepreneurial learning because the concept of this subject matches what the society requires from individuals seeking employments in today´s society. Studies on the entrepreneurial learning can be seen especially in the higher ages in the school system, hence our choice to talk about this concept with younger pupils. Our paper shows that the pupils can see a strong link between education and the future, and various factors that contribute to pupils perspective. Key words: entrepreneurial learning, creativity, education, future

Syftet med denna studie är att belysa hur uppdraget att främja entreprenörskap kan realiseras inom svenskämnets konstruktioner. Syftet är även att öka kunskapen om svensklärares uppfattning och erfarenhet av uppdraget i relation till svenskundervisning. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar formulerats som fokuserar på hur svensklärare uppfattar uppdraget att främja entreprenörskap, hur de beskriver att de realiserar uppdraget samt vilken typ av svenskämne som framträder i lärarnas beskrivningar av entreprenörskap inom svenskundervisningen. För att uppfylla syfte och få svar på studiens frågeställningar tillämpas en kvalitativ intervjustudie som metod samt att tankekarta används som kompletterande metod. Studiens informanter består av sex utbildade och legitimerade svenskämneslärare som samtliga undervisar i årskurs 7–9 på samma skola i Mellansverige. Vid analys av intervjuerna och tankekartorna användes fenomenografi som analysmetod för att kunna urskilja både likheter och skillnader i informanternas utsagor om fenomenet entreprenörskap i svenskämnet. Studiens utgångspunkt är läroplansteoretisk ämnesdidaktik där Malmgrens tre svenskämneskonstruktioner används som analysverktyg. Resultatet visar att entreprenörskap uppfattas olika av studiens svensklärare vilket också leder till olika tolkningar kring hur uppdraget kan realiseras inom svenskämnet. Studiens lärare upplever att uppdraget att främja entreprenörskap är kompatibelt med svenskämnet i olika hög grad. De lärare som medvetet realiserar uppdraget i svenskämnet beskriver att detta görs genom bland annat ämnesövergripande problemlösning, autentiska sammanhang och otraditionell undervisning. De lärare som medvetet integrerar entreprenörskap i svenskundervisningen ser på svenskämnet som ett erfarenhetspedagogiskt ämne där ämnesövergripande arbete, autentiska sammanhang samt elevernas egna intressen och nyfikenhet utgör viktiga delar. Denna studie är allt för småskalig för att dra generella slutsatser och vidare forskning skulle behöva utföras för att kunna säkerställa att lärares ämnestraditioner påverkar hur de tolkar och realiserar entreprenörskapsuppdraget i svenskämnet, något som tidigare forskning tyder på.

Syftet med denna studie är att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning då den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska främjas hos elever av alla åldrar med fokus på entreprenöriella kompetenser. Studien är kvalitativ och avser söka tecken på tendenser till ett entreprenöriellt förhållningssätt utifrån kvalitativa intervjuer genomförda på två grundskolor. Studien avser även söka tecken på huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhållningssätt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund är hämtade från en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lärande samt en som ej har ett betonat arbete kring ämnet. Studiens resultat visar att eventuell skillnad mellan skolorna ej kan bekräftas då det förefaller individuellt betonat i vilken grad elever utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Eleverna som deltagit i studien uppfattar entreprenöriella kompetenser med stor variation och visar även tecken på stor variation kring ett entreprenöriellt förhållningssätt. Studien har visat att det på båda skolor existerar lärandeaktiviteter som främjar entreprenöriella kompetenser och ett entreprenöriellt förhållningssätt, och att även den skola som inte aktivt arbetar med entreprenörskap främjar elevernas utveckling av entreprenöriella kompetenser. / The purpose of this study is to examine entrepreneurship in primary education as the new school reform introduced in 2011 has this as a focus. The reform emphasizes that promoting entrepreneurship among students of all ages with a focus on entrepreneurial competencies. The study is qualitative and relates to seek signs of tendencies towards an entrepreneurial approach based on qualitative interviews were conducted at two elementary schools. The study will also seek evidence of whether active efforts with entrepreneurship in education results in a greater degree of entrepreneurial approach. The interviews that make up the study's empirical basis is taken from a school that actively works with entrepreneurial learning and one that does not have an emphasized work on the subject. Study results show that the potential difference between the schools cannot be confirmed, then it would appear individually emphasized the extent to which students develop an entrepreneurial approach. Students who participated in the study perceive entrepreneurial competences with great variety and also show signs of considerable variation around an entrepreneurial approach. The study has shown that there in both schools exist learning activities that promote entrepreneurial competences and an entrepreneurial approach, and that even the school who are not actively working with entrepreneurship promotes students' development of entrepreneurial competences.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger uppfattar entreprenöriellt lärande i grundskola och fritidshem.  Anledningen till att vi valt att forska kring pedagogers uppfattningar och erfarenheter om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, som också är vårt syfte med studien, är att vi läst i styrdokument att det är viktigt att arbeta med entreprenöriella förmågor i skolan men inte erfarit hur ett sådant arbete kan se ut eller märkt av att andra skolor arbetar med det. Med hjälp av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi därför samlat in datainformation om pedagogers erfarenheter och upplevelser kring entreprenöriellt lärande i skola och fritidshem. Vi genomförde parintervjuer för att värdera den sociala interaktionen vi märkte under en pilotintervju, samt att pedagogerna skulle kunna hjälpas åt med att berätta om deras upplevelser och erfarenheter kring entreprenöriellt lärande. Resultatet visar på att pedagogerna delar samma uppfattningar om vad begreppet innebär, nämligen att det är svårdefinierat samt att det handlar om andra förmågor och kompetenser än vad de vanliga skolämnena kräver, även fast arbetet ser olika ut på olika skolor och fritidshem. Samtliga pedagoger tycker även att detta är viktigt att arbeta med trots att det finns många saker runtomkring som påverkar arbetet med entreprenöriellt lärande, som till exempel tidsbrist, brist på kunskap om begreppet samt att många utav de skolor som pedagogerna arbetar på har bestämt att pedagogerna ska gå olika fortbildningar för att utveckla verksamheten på olika sätt. Något som vi har kommit fram till under studiens gång är att skolans roll inte endast är att utveckla elevernas kunskaper inom de olika ämnena, utan skolan har även i uppgift att förbereda eleverna inför livet efter skolan som ansvarsfulla medborgare, att lära för livet.

Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det. Ämnesuppdelningen blir svagare och eleverna ska erbjudas helheter, enligt rektorerna. Flera rektorer anser att eleverna bör bli självstyrande och att läraren ska stötta eleverna genom att erbjudamaterial, aktiviteter och organisatoriska förutsättningar. Rektorerna uttrycker att den nuvarande skolan inte motiverar eleven tillräckligt och menar att många elever tycker skolan är meningslös. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete