Abstract This study is an evaluation of a development project, seeking to work for entrepreneurial learning, starting from John Hattie's findings on the significant factors for visible learning. The study is based on action research a method together with a questionnaire, focused interviews and observation, by the issue of How do students perceive entrepreneurial learning? The results show that the methodology contributes to a more active learning and greater work satisfaction among students. The results also reinforce the thesis of the formative assessment and the importance of reflection for increased metacognition. The work identifies the project's educational shortcomings and strengths, and lays the foundation for further development towards full implementation of entrepreneurial learning in a secondary activity that works to prepare students with special needs for the labor market.

Enligt Skolverket (2017) bör eleverna lära sig entreprenörskap och utveckla entreprenöriella förmågor, ta mer ansvar för eget lärande och livsföring i syfte att bli mer motståndskraftiga och bättre förbereda att möta de skiftande och ständigt växande anställningskraven. Därför är det viktigt att ta reda på hur detta kan åstadkommas och om det går att uppnå genom skolundervisning som präglas av entreprenöriellt förhållningssätt. Syftet med förevarande arbete är att undersöka hur lärare och elever upplever effekten av begreppens införande i skolundervisningen. Detta studeras med hjälp av en metasyntes som utgår från svensk skolrelaterad forskning. Den systematiska forskningsöversikten bör belysa det aktuella forskningsläget för att skapa förståelse för effekten av begreppens införande i skolundervisning. Resultatet från studien grundar sig på nio svenska studier som behandlar entreprenöriellt förhållningssätt, entreprenöriellt ledarskap och entreprenöriellt lärande. Studiens resultat påvisar positiva effekter på lärande och utveckling hos både lärare och elever samt på elevernas motivation. Studien lyfte även fram den rådande bristen på samsyn avseende begreppets definition och funktion som har påverkat lärarnas uppfattning, tolkning och implementering av begreppet.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.</p>

Ibland påstås snabba förändringar i omvärlden utmana storföretagens överlevnad mer än någonsin tidigare. I studien undersöks hur stora teknikbaserade företag förnyas genom utveckling av nya affärsområden. Sådana förnyelseprocesser har aktualiserats av informationsteknologiers snabba utveckling, en utveckling som fått till följd att etablerade handlingsmönster i affärsutveckling behöver omprövas. I snabbföränderliga miljöer utvecklas spänningar i organisationer, något som tongivande teori antar behöver ellimineras för att tillväxt ska uppstå. Antagandet är dock problematiskt. Utan spänningar i förnyelseprocesser begränsas tillväxten till ett nollsummespel. Teori som ska kunna förklara tillväxt i företag med förnyelseprocesser behöver adressera spänningarnas egenskaper, hur dessa kan hanteras och utnyttjas som drivkraft i skapandet av tillväxt. Hur upprätthålls förnyelseprocesser i teknikbaserade koncerner som möter snabbföränderliga miljöer? Utifrån tongivande strategiteori om dynamiska förmågor undersöks framväxten av nya affärsområden i tre företag, ABB, Ericsson, och Saab, och hur de förnyade sig i mötet med snabbföränderliga miljöer av teknikskiften, kriser och andra spänningsrelaterade förändringar under 2000-talets första decennium. Studien av företagen visar att det finns spänningar som i sig själva utgör drivkraft till att förnyelseprocesser upprätthålls över tid. Sådana spänningar benämns paradoxala eftersom dess sociala dimensioner framstår som oförenliga i kombination med teknologisk förändring för att skapa tillväxt.  När paradoxal spänning förbises i företagsledning fortplantar sig diffusa spänningar i förnyelseprocessen. Som en följd av detta förtvinar ekonomiska värden när omorganisationer används som motmedel för att återskapa tillväxt. I avhandlingen utvecklas en teori som förklarar hur aktörer i evolutionära system av dynamiska förmågor utnyttjar olika typer av paradoxal spänning i förnyelseprocesser. Teorin bidrar till vår kunskap om huruvida adekvat kapacitet i företagsledning finns för att generera tillväxt med nya affärer som kontinuerlig förnyelse av företaget. Studien visar att paradoxal spänning är en realitet som påverkar handlingsutrymmet för att skapa tillväxt med innovation i företag, något som strategiteoretiker och företagsledningar behöver förhålla sig till. / As information technologies evolve quickly, the convergence between the technology platform of the firm and changes in business ecosystems raises the need for continuous renewal. This study explores how technology-based corporations’ drives renewal with new business areas, coping with organizational tensions invited by rapid change. Prominent theories assume that renewal-associated tension obstructs the renewal process and should consequently be eliminated. This assumption, however, is problematic since tension is also a source of firm growth, and eliminating it reduces strategic renewal to a zero-sum game. Therefore, a theory of strategic renewal needs to stress the properties of tensions and how these can drive growth. The dissertation approaches the problem of theory development, asking how the renewal process is sustained in technology-based corporations exposed to rapidly changing environments. Using the extended case method, the study addresses prominent theorizing about dynamic capabilities and examines new business development in three firms, ABB, Ericsson, and Saab, considering how they sustained the renewal process in the face of technological change, crises, and other tension-laden events in the first decade of the 21st century. The empirical study reveals how properties of tension constitute an inherent, socially constructed force that becomes a latent impetus underlying the renewal process. This feature can be termed paradoxical tension because its social dimensions appear irrational and absurd when juxtaposed to technological change and growth creation in the firm. Because paradoxical tension may develop as imperceptibly latent it challenges those who manage renewal across changeable environment. However, too frequent reorganizations of the division of units between existing and new businesses can be devastating for innovation and growth throughout the renewal process. In sum, a theory is developed that explains how actors in evolutionary systems of dynamic capabilities handle various types of paradoxical tension that ensures a firms prosperity and continuous renewal. This theory improves our knowledge of whether the firm possesses adequate entrepreneurial management capacity to generate new business areas that continuously renew the firm. Paradoxical tension is a reality that affects firm growth, and strategy theorists as well as executives need to address this problem of learning.

Det som var syftet med den här undersökningen var att ta fram en för entreprenöriell samhällskunskap som bygger på entreprenöriellt lärande och som tar sin utgångspunkt i LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik. Den frågeställning som jag valde att undersöka här med hjälp av litteraturstudium var: Hur kan man som lärare i grundskolans senare åldrar arbeta med entreprenöriellt lärande i ämnet samhällskunskap så att undervisningen lever upp till LGR 11:s formuleringar om entreprenörskap och informations- och kommunikationsteknik i skolan? Resultatet pekar på vikten av mångfald när det kommer till användningen av olika arbetsformer i ämnet samhällskunskap för att kunna nå LGR 11:s krav om entreprenörskap och om informations- och kommunikationsteknik med en viss betoning dock på arbetssätt där samarbete mellan elever står i fokus. Men resultatet pekar också på vikten av fortbildning för lärare i ämnet samhällskunskap både när det kommer till ämneskunskaper och när det kommer till hur man kan använda informations- och kommunikationsteknik i skolan.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lärande utvecklar elevers personligutveckling och därmed skapar nya förutsättningar för studie- och yrkesvägledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lärare och tvågruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgår att skolan och läraren arbetargenomtänkt med entreprenöriellt lärande och personlig utveckling i en process under treår. Vår slutsats är att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvägledningen och skapar nya förutsättningar för den.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka entreprenöriellt lärande. Det som undersöks är vad entreprenöriellt lärande är, hur det genomförs som pedagogisk form i skolorna samt vilka lärandeteorier som utgör grunden. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultatet visar att entreprenöriellt lärande präglas av metalärande, ansvar, problembaserat lärande, samarbete och handledning. Lärarna arbetar processorienterat och är handledare i elevernas utvecklingsprocess. Det entreprenöriella lärandet innebär kontakt med det lokala näringslivet i form av projektarbeten och studiebesök. Det innebär också undervisning som präglas av samarbete, vilket skolmiljön och klassrummets utformning i de undersökta skolorna i viss mån ger stöd till. Långa lektionspass och ämnesövergripande projekt är också vanligt. Det entreprenöriella lärandet har sitt ursprung i de konstruktivistiska, sociokulturella teorierna.

Sammanfattning ”Entreprenörskap genom brädspel” Nivå: Kandidatuppsats i Innovation - 15 HP Institution: Akademin för Innovation, Teknik och Design (IDT) Författare: Linus Linder &amp; Robin Karlsson-Holm Titel: Entreprenörskap genom brädspel Handledare: Erik Lindhult Nyckelord: Entreprenörskap, Entreprenöriellt lärande, Spel, Simulation och Innovation Forskningsfrågor: Hur kan utformning av ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag se ut? Syfte: Syftet med studien är att utveckla ett entreprenörskapsspel som genererar kunskaper i entreprenörskap. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie som har haft parallella metoder för insamling av förstahandskällor. Dels i form av semi-strukturerade intervjuer med informanter och sedan i en mer experimentell metod, aktionsforskning. Genom att använda kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer skapar författarna en bättre helhetsbild av studien. Slutsats: Efter arbetets gång har författarna utvecklat ett entreprenörskapsspel för gymnasieelever som ska driva UF-företag. Spelet har anpassats efter Ung företagsamhets processmodell för att ge elever kunskaper och erfarenheter som dem kommer ha användning för vid UF-företagande. I Unga Entreprenörer får eleverna starta ett företag och sedan driva det, på samma sätt som dem kommer driva sina framtida UF-företag. I uppstartsfasen fattar eleverna beslut samt bekantar sig med begrepp som affärsplan, marknadsanalys, marknadsetablering och budgetering. I den drivande fasen får eleverna i grupp fatta många beslut samt att dem bekantar sig med begrepp som marknadsföring, konkurrensfördelar, kundrelationer, resultaträkning samt balansräkning

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande. Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer. Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden. Dessa kategorier visar vad pedagogerna anser vara viktigt inom det entreprenöriella lärandet. Det som framkom som gemensamt för samtliga pedagoger var att deras förhållningssätt främst är att handleda och vägleda. Pedagogerna betonade även vikten av att lyssna och utgå från eleverna samt deras intressen och förutsättningar. Detta görs främst genom att ge eleverna stort elevinflytande och delaktighet. Pedagogerna framhåller att genom tidig introduktion av entreprenöriellt lärande läggs grunden för att hantera en komplex framtid. De anser att kompetenser och förmågor som att kunna se ett behov, se en lösning och sedan förmå att förverkliga blir viktigt på framtidens arbetsmarknad.

Att lära till entreprenör har sedan början av 2000-talet varit en central del av gymnasieskolans uppdrag (Skolverket, 2011) och som en del av kursen entreprenörskap nyttjar idag flera svenska gymnasieskolor Ung Företagsamhet (Ung Företagsamhet, 2021). UF innebär att arbeta i projektform med tydligt upplägg och många viktiga deadlines för eleverna (Ung Företagsamhet, 2021). Syftet med den här studien är att få kunskap om undervisningsaspekter som särskilt bidrar till att skapa engagemang och tillfredsställelse hos eleverna. Sex semistrukurerade intervjuer med elever som arbetar med, eller har arbetat med, UF genomförts. En tematisk innehållsanalys visar att de som främst engagemang och tillfredställelse hos eleverna var synligt lärande dvs att kunskapen blir synliggjord, konkretiserad, och att de upplever att de har nytta av den erhållna kunskapen. Detta kan skapas i undervisning genom att eleverna får använda den teoretiska kunskapen på praktiska uppgifter och aktiviteter utanför skolan, i samhället. Detta pekar på vikten av att eleverna får vetskap om vad den undervisning de får i skolan kan användas till, vilken nytta den kan ha av denna. Vidare forskning om framförallt UF och entreprenörskapskursens påverkan på elevernas vilja att starta företag, om eleverna blir mer entreprenöriella efter genomgången kurs, identifieras som viktig. Detta då det är ett av gymnasieskolans uppdrag.