Denna uppsats handlar om entreprenörskapsbegreppet i skolan och hur dess användning kan förstås i en bredare samhällelig och utbildningspolitisk kontext. Den tar sin utgångspunkt i de tvetydigheter som präglar begreppets användning i utbildningspolitiska sammanhang och försöker analysera de underliggande föreställningar som begreppet ger uttryck för. Uppsatsen försöker situera begreppet och dess användning i en bredare historisk kontext och försöker visa hur dess användning kan förstås mot bakgrund av en dramatisk ekonomisk-politisk strukturomvandling.

Under läsåret 08/09 infördes entreprenöriellt lärande som pedagogisk form för eleverna på Barn- och fritidsprogrammet på Selma Lagerlöfsgymnasiet i Landskrona. Syftet med detta arbete är att följa och utvärdera elevernas upplevelser av att arbeta utifrån entreprenöriellt lärande, med avseende på utvecklingen av deras kompetenser och deras inställning till detta sätt att arbeta.Jag har valt att genomföra observationer och kvalitativa intervjuer för att finna svar på det jag vill undersöka, elevernas egen uppfattning av deras utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Undersökningsgruppen består av en klass på 30 elever som helhet och där jag i samråd med arbetslaget valt ut åtta elever för intervjuer och observationer. Gruppen representerar en procentuell variation vad gäller kön.Resultatet visar att eleverna hellre arbetar utifrån entreprenöriellt lärande som pedagogisk form än på det sätt de arbetat under deras tidigare skolår d.v.s. mer traditionellt och att elever upplever att deras kompetenser som exempelvis självkänsla och ansvarstagande har stärkts. Så som eleverna arbetar nu gör att de känner sig gladare, tar mer ansvar, är mer motiverade och att man arbetar utifrån sina egna förutsättningar på ett friare sätt. / The purpose of this study is to follow how, the students at The Child and Recreation Programme at Selma Lagerlöf Upper secondary school in Landskrona, experience the development of their entrepreneurial skills during the introduction of entrepreneurial learning the academic year 08/09. Furthermore, I want to throw light upon the processes the students go through with this new way of working. I have chosen to carry out observations and qualitative interviews as a method to examine the students’ own perception of their development of entrepreneurial competences. The study group is composed of a class of 30 students where I have, in agreement with the teacher team, selected pupils for interviews and observations. The study group is mixed in terms of gender and other aspects, which may affect the students’ attitude towards entrepreneurial learning. This case study proves that if the students’ entrepreneurial competences are stimulated, they are able to see their own progress. It was found that the pupils preferred working according to the entrepreneurial competences rather than working the more traditional way. As a result the students feel happier, take more responsibility for their studies and are motivated to work in a freer way in harmony with their own qualities.

BakgrundEntreprenörskap är ett svårdefinierat begrepp. Entreprenörskap handlar om att individen ska utgå från sina förutsättningar och idéer för att skapa en handling. Det finns delade meningar om varför entreprenörskap har uppmärksammats i skolans värld. Å ena sidan handlar det om att politiker har ett intresse av att utbilda entreprenörer som kan utveckla landet, å andra sidan handlar det om att framtidens individer är i behov av de egenskaper som entreprenörskap utvecklar. Syftet med entreprenörskap i Lgr 11 är att förhållningsättet ska löpa som en rödtråd genom hela utbildningen.SyfteSyftet med denna studie är att jämföra på vilket sätt tre grundskolor förhåller sig till uppdraget att arbeta entreprenöriellt. Detta för att kunna identifiera framgångsfaktorer i arbetet medentreprenörskap.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod. Intervjuer har använts för att vi vill skapa oss en förståelse för hur respondenterna uttrycker sig kring entreprenörskap.ResultatAlla respondenter har en definition av begreppet entreprenörskap. De tre skolorna är olika samspelta i sina definitioner. Majoriteten av respondenterna är positiva till arbetet med entreprenörskap och alla förutom en menar att det är en självklarhet eftersom det står med i Lgr 11. Kunskapen kring entreprenörskap varierar mellan de tre skolorna. En av skolorna har fått utbildning i arbetssättet och känner en trygghet i förhållningsättet. På de andra två skolorna skiljer sig kunskapen genom att det är rektorn på den ena skolan och lärarna på denandra skolan som känner en trygghet i arbetssättet. Alla skolorna uttrycker en framtidsvision i att arbeta vidare med det entreprenöriella arbetssättet, men endast en skola har en nedskriven plan. / Program: Lärarutbildningen

Enligt läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket, 2011a) ses entreprenöriella förmågor och kompetenser som vägen framåt för att förbereda eleverna för de utmaningar som finns i dagens samhälle. Det utvecklar deras kreativitet, förmåga att ta initiativ och ansvar, samt stimulerar motivationen och engagemanget hos dem. Studien undersökte vilka arbetssätt och förhållningssätt tekniklärare har gällande undervisning i entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i teknikämnet på gymnasiet för att främja dessa entreprenöriella förmågor hos eleverna. Samt vilka hinder lärare upplever och vilka resurser som krävs. Enkäter skickades till tekniklärare på gymnasieskolor för att undersöka detta. Det framkom att den otydliga definitionen av begreppet entreprenörskap har lett till olika tolkningar som i sin tur lett till olika implementeringar. Lärarnas tolkning av entreprenörskap kunde delas in till tre förhållningssätt: utvecklande av företagande som i huvudsak sker genom företagsstarter/Ungföretagsamhet, utvecklandet av designtänkandet i värdeskapande syfte som i huvudsak sker genom projektbaserade uppdrag och slutligen utvecklande av entreprenöriella förmågor genom traditionell undervisning som i huvudsak utgår från läroboken, lärarnas genomgångar samt skriftliga och muntliga övningar. I studien framkom tydliga hinder som begränsar implementeringen av entreprenöriellt lärande i undervisningen såsom brist på tid, utrustning, lokaler, läromedel samt brist på kontakter med näringslivet för att kunna skapa verklighetsbaserade arbetsuppgifter som stödjer elevers lärande och ökar deras motivation. Dessutom lyfter studien fram att det krävs förändrat tänkande kring skolans kultur och struktur, som till exempel mer stöd från skolledningen, kollegiala samarbeten, anpassad utrustning och lokaler. Lärarna behöver även en tydlig definition av begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande,djupa ämnes- och didaktiska kunskaper, gott ledarskap och tillräckligt med tid, för att entreprenöriellt lärande ska vara framträdande och genomsyra teknikundervisningen i samtliga gymnasieskolor. / According to the national Swedish curriculum for upper secondary school (Skolverket, 2011a), entrepreneurial abilities and competencies are seen as the way forward to prepare students for the challenges that exist in today's society, it develops their abilities to take initiative and responsibility, and stimulates their motivation and commitment. The study investigated the teacher's teaching methods and their attitudes regarding teaching entrepreneurial education in the technology program in upper secondary school in order to stimulate these entrepreneurial abilities in students, as well as what obstacles teachers experienced and what resources are required. Questionnaires were sent to technology teachers in high schools to investigate this. It emerged that the unclear definition of the concept of entrepreneurship has led to different interpretations which, in turn, have led to different implementations. The teachers' interpretation of entrepreneurship could be divided into three approaches: development of entrepreneurship that mainly takes place through business start-ups / Young Enterprise (UF) concept, development of design thinking for value-creating purposes that mainly takes place through project-based assignments and finally development of entrepreneurial skills through traditional teaching from the textbook, the teachers' reviews and written and oral exercises. The study revealed clear obstacles that limit the implementation of entrepreneurial learning in today's teaching such as lack of time, equipment, facilities, teaching materials and lack of contacts with businesses to be able to create reality-based tasks that support students' learning and increase their motivation. In addition, the study highlights that a change in thinking about the school's culture and structure is required, such as more support from the school management, collegial collaborations, adapted equipment and premises. Teachers also need a clear definition of the concepts of entrepreneurship and entrepreneurial learning, deep subject and didactic knowledge, good leadership and sufficient time for entrepreneurial learning to be prominent and permeate technology teaching in all upper secondary schools.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på fritidshemmet arbetar didaktiskt med det entreprenöriellt lärande, med fokus på de sociala förmågorna. Istudien deltog fyra legitimerade lärare på fritidshem. Studiens resultat visar attlärarnas tolkningoch kunskap av entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande är skiftande. Det resulterar i skillnader i lärarnas planering och och arbetssätt av undervisningeni det entreprenöriella lärandet på fritidshemmet. Exempelvis arbetar ett fritidshem aktivt med det entreprenöriella lärandet med bas i ett års hjul. Genom det arbetssättetkopplas entreprenören och det entreprenöriella lärandet samman. Den praktiska aspekten och lärarnas kompetens är viktiga för att eleverna ska få förståelse för det entreprenöriella lärandet och utveckla de sociala förmågorna. Studien visar att den didaktiska planerings utgångspunkten är att eleverna ska få möjligheter att öva på de entreprenöriella förmågorna. Däremot visar resultatet att lärarna kan uppleva en viss problematik angående gruppkonstellationer och de sociala förmågorna hos vissa elever.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL – arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL. Vi vill också ur ett elevperspektiv undersöka förväntningar på och upplevelser av APL. Vi använde reflekterande samtal som metod för att samla in material till vårt arbete. Vi träffade två elevgrupper före och efter deras praktikperiod under hösten 2012. I resultatet vävs våra tre frågeställningar samman. Elevernas förväntningar på och upplevelser av sin APL-period påverkar diskussionsunderlaget för ett förändringsarbete. Vi uppmärksammar fyra områden. Elevernas förväntningar på handledarna är stora vilket lyfter fram tankar på hur handledaruppdraget kan förtydligas. Förberedelserna för eleverna ser olika ut. Det kan innebära övning i att ta kontakter och att presentera sig själv eller att reflektera över hur man tillvaratar praktiktiden på bästa sätt. Gällande upplevelser och erfarenheter så framstår behovet av att bli lyssnad på som centralt. Vi belyser till sist elevernas upplevelser av att delta i reflekterande samtal och överväger om denna metod kan användas i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet. Nyckelord: APL – arbetsplatsförlagt lärande, entreprenöriellt förhållningssätt, reflekterande samtal, reflektion.

This study sheds light on the firm-lifecycle and the impact of leadership and how itdevelops negatively when the entrepreneurial firm becomes administrative andmanagerial. The ambivalent fact is that the firm, when growing in size, need to becomemore managerial, though without undermining the previously entrepreneurial mind-setthat pervade the organization. The term corporate entrepreneurship has emerged andcomprises that the firm can continue to be entrepreneurial in the managerial stage. Thatis to resume the firm’s work to keep innovative. The article seeks to find out how theleadership can be adapted for the firm to stay innovative through the managerial stage.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3. Under aktionen användes observationer och samtal med barn, vårdnadshavare och fritidspedagoger. Dessa dokumenterades genom fältanteckningar/loggbok och till viss del fotografier och ljudupptagningar. Resultatet av delstudie I visar tendenser på att det finns en betydande skillnad mellan reproducerat och kreativt skapande, och aktionen fokuserades därmed till kreativt skapande. Resultatet av delstudie II visar att barnen under aktionen använt sig av samtliga studerade förmågor. Framtydande i både delstudie I och II är att stor betydelse ges åt pedagogernas förhållningssätt och aktivitetens utformning. Även andra ramfaktorer, och pedagogernas förmåga att hantera dessa, anses kunna ha en betydande effekt på resultatet.

Entreprenöriellt lärande ska löpa som en röd tråd genom hela det svenska utbildningssystemet men det finns till synes inga tydliga riktlinjer för hur detta arbete kan se ut i praktiken. Inte heller i styrdokument som förskolans läroplan finns det tydliga riktlinjer för hur förskolans pedagoger ska omsätta det i handling. Syftet med studien är att undersöka hur förskolans pedagoger och inomhusmiljö möjliggör för barn att utveckla entreprenöriella förmågor. Den teoretiska utgångspunkt vi valt för studien är det sociokulturella perspektivet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där strukturerade observationer utförts på en avdelning med fyra verksamma pedagoger. Vår analysmetod har inspirerats av grounded theory där vi kategoriserat den insamlade datan i flera steg vilket mynnade ut i vårt resultat. Studiens slutsats är att förskolans inomhusmiljö och pedagogernas förhållningssätt både möjliggör för men även hindrar barnens förutsättningar att utveckla entreprenöriella förmågor.

År 2009 förankrades begreppet entreprenörskap i läroplanen för grundskolor i Sverige. Begreppet härstammar från strategin om det livslånga lärandet (EU, 2018) vilket i förlängningen framställts i en tämligen diffus definition avseende hur det bör tillämpas i undervisning. Trots att entreprenörskap endast nämns i ett kort stycke i läroplanen har begreppet utvecklats genom den undervisning som snart kommit att benämnas som entreprenöriellt lärande. Genom kvalitativa intervjuer syftar denna studie till att närma sig begreppet entreprenöriellt lärande utifrån yrkesverksamma högstadielärare i skolor som i praktiken utformat undervisning genom begreppet. Analysen av empirin tar avstamp från kritisk teoribildning och utförs med hjälp av Karl Marx varuformsanalys och Roswitha Scholz avspaltningsteori. Resultatet visar att själva definitionen av entreprenöriellt lärande skiljer sig åt mellan lärare, men att en gemensam nämnare är undervisningens samverkan med externa aktörer. En sådan påtaglig förankring i arbetsmarknaden indikerar att lärarrollen förändrats genom att undervisningen utesluter centralt innehåll och istället fokuserar på långsiktiga mål med hjälp av företag. En annan del av resultatet visar att entreprenöriellt lärande anses kunna skapa förutsättningar för elevens inre läroprocess men att dessa framförallt förknippas med pojkaktigt agerande i skolan. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>