Det övergripande syftet med studien har varit att belysa olika perspektiv på vad entreprenöriell pedagogik i fritidshem kan innefatta samt hur lärare och elever upplever arbetet. För att klargöra olika perspektiv har undersökningen bestått av intervjuer med tre lärare och åtta elever i fritidshem.  Observationer av arbete med entreprenöriell pedagogik har också utförts i tre fritidshem. Resultatet av studien visar att arbetet med entreprenöriell pedagogik medfört att lärarna nu mera uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och att ansvara för aktiviteter. Det har fått till följd att aktiviteterna mera utgår från elevernas intressen. Lärarna märker dock inte så stor förändring i verksamheten men framhåller ändå att eleverna nu vågar mer och att det kan leda till att eleverna lär sig att ta ansvar, och visa respekt för varandra. Resultatet påvisar också att eleverna tycker att det är roligt att få planera och genomföra aktiviteter samt att lärarna i arbetet mera fungerar som ett bollplank för eleverna. Det har även inspirerat andra elever till att vilja ansvara för aktiviteter. Sammantaget visar studien ändock på att arbetet är i behov av utveckling då eleverna mestadels vill hålla i liknande aktiviteter, samt för att arbetet försvåras av brist på lokaler och tidsmässiga ramar. Arbetssättet visar också att mer kunskap om arbetsområdet, samverkan och utvärdering skulle kunna medföra en utveckling av arbetet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Studiens syfte är att med utgångspunkt i elevernas förståelse för sitt lärande öka förståelsen för hur lärare i ett förebyggande arbete, utifrån hur undervisningen struktureras och organiseras, kan stödja elevernas lärande. Hur kan eleverna ges stöd men även möjlighet till att kunna vara delaktiga och ta ansvar i sin lärprocess? Kunskap om hur lärandet ser ut från elevperspektivet är viktigt för lärare att veta, så de kan planera en undervisning som möter elevernas behov. Kvalitativ metodansats har använts i observationer och intervjuer. Den proximala utvecklingszonen är den teori som tillsammans med formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och metakognition samspelar i en analysmodell (figur 4:5) där elevens inre motivation, delaktighet och ansvar är central.   Det mönster som framträder i resultatet är att de elever som i sina tidigare skolor getts möjlighet att bli medvetna om hur de lär sig också är de elever som beskriver att de når de högre kunskapskraven. Deras utsagor visar på ett samspel mellan förmågan att arbeta självständigt och lära nytt. De har en större tillit till sin egen förmåga att lära. När ett tydligt varför framträder ur elevens livsvärld ökar deras motivation, delaktighet och ansvar.

Entreprenöriellt lärande är ett relativt nytt begrepp inom förskolan. Enligt direktiv från regeringen så ska det entreprenöriella lärandet likna en röd tråd genom det svenska utbildningsystemet. Studiens bakgrund består av en litteraturgenomgång som beskriver det entreprenöriella lärandets väg från regering till förskola. I det dagliga arbetet på förskolan möts vi av många olika barn med olika förutsättningar och behov. Det är av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar det entreprenöriella lärandet med avseende på barn i behov av särskilt stöd. För att få en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar, skickades enkäter till förskolechefer i olika kommuner. Det råder delade meningar kring hur arbetet sker men även vem som är i behov av särskilt stöd. Med hjälp av en egen konstruerad hermeneutisk spiral tolkas resultatet, där växer olika faktorer fram så som hinder och möjligheter. Organisationen har en avgörande roll i arbetet med entreprenöriellt lärande. När det gäller definiering och arbete med barn i behov av särskilt stöd så är det beroende av förskolechefens kunskapsnivå.

I uppsatsen undersöks hur sex ekonomilärare på gymnasiet resonerar runt bedömningsarbetetav en rad generiska och kompetensbaserade kunskapskrav i kursen Entreprenörskap och företagande. Detta för att utreda om bedömningen bedrivs i linje med skolans styrdokumentsamt huruvida bedömningen baseras på entreprenöriella kompetenser.Lärarnas redogörelser visar att entreprenöriella kompetenser utgören central del av bedömningen och indikerar vidare att bedömningen lever upp till styrdokumentens formuleringar. Vissa skillnader identifierades mellan lärarna gällande tillvägagångssättet vilket tillskrivs det professionens friutrymme. Utöver detta visar uppsatsen att lärarna upplever kompetenskunskapskraven som enkla för eleverna att uppnå samt att utbildningskonceptet Ung Företagsamhet underlättar lärarnas bedömningsarbete.

I och med införandet av den nya läroplanen Lgy11 har estetisk verksamhet som eget skolämne förminskats. Genom läroplansrevideringen i juli 2017 har formuleringar om skapande inskrivits i övergripande mål och riktlinjer och därmed har ansvaret för estetiska lärprocesser fördelats på alla ämneslärare. Denna studie ämnade sig åt att undersöka var estetiska lärprocesser tagit vägen i dagens gymnasieskola. Studien undersökte också entreprenöriellt lärande som innehåller många kompetenser och förmågor som även tillskrivs estetiska lärprocesser. För att kunna skapa förståelse på djupet och beskriva fenomenen valdes en kvalitativ metodansats. Sju ämneslärare på gymnasiet intervjuades med semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studiens analys är ett sociokulturellt synsätts på lärandet. Resultatet visade att de intervjuade ämneslärarna saknade den kompetens som behövdes för att möta de nya kraven i läroplanen. Det är ett resultat som implicerar att den svenska gymnasieskolan inte lever upp till EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande för varje enskild individ i ett kunskapssamhälle. Studien mynnar ut i olika förslag om fortsatt forskning inom fältet såsom att undersöka huruvida lärarutbildningar på högskolor och universiteten anpassar sin utbildning för att tillmötes går de nya kraven i enligt med den reviderade Lgy11.

Syftet med denna studie är att undersöka effekterna av entreprenörskapsutbildningi skolan utifrån ett motivationsperspektiv. Flera forskare är eniga om attmotivation är en viktig förutsättning för att elever ska ta till sig utbildningen. I ochmed införandet av den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011 kom begreppenentreprenörskap och entreprenöriella förmågor att bli centralt förankrade i skolan.Det finns en hel del studier som belyser entreprenöriellt lärande i framföralltgrundskolan men betydligt färre som fokuserar på just entreprenörskapsutbildningpå gymnasienivå. Studien utgår ifrån ett elevperspektiv och undersöker elevernasegna uppfattningar kring deras motivationsutveckling efter genomfördentreprenörskapsutbildning. Utifrån en fenomenografisk analysmetod, och utifrånFords (1992) målteori som är en av flera motivationsteorier, har ett antal kategorierav upplevelser från elevernas erfarenheter tagits fram. Resultatet visar framföralltpå att entreprenörskapsutbildning bidrar till elevens mognad samt att denförstärker elevernas tro på sin egen förmåga vilket är en av grundförutsättningarnaför att motivation ska kunna uppstå.

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande. Trots att lärarna har skilda förutsättningar och kunskaper om GY11 arbetar de alla, om än i varierande grad, med det entreprenöriella lärandet. Även utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv bedrivs det entreprenörskap på dramalektionerna. Samtliga lärare betonar den kollektiva processen och handlingen där deltagarna i social interaktion skapar något tillsammans, vilket är utmärkande för en socialkonstruktivistisk definition av entreprenörskap.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande.Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan.Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande. Vidare hade de utvecklats inte minst genom att de hade fått bättre betyg men de påpekade även att de hade fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade dessutom mer ansvarstagande.Eleverna utan behov av särskilt stöd ansåg även de att de hade utvecklats inom ansvarstagandet och självförtroendet dessutom hade de fått bättre betyg. Dock ville de inte lägga så mycket betoning på läraren och dennes roll utan fann andra orsaker. De var även lite negativt inställda till Entreprenöriellt lärande då de upplevde att det saknades samstämmighet lärarna emellan, att formen var lite ostrukturerad samt att lärarna var för generösa med betygssättningen. Allt sammantaget gjorde att de kände sig mindre motiverade.Vidare visade undersökningen att Entreprenöriellt lärande har förändrat elevernas syn på lärande då båda elevgrupperna uppmärksammade att lärandet skedde utifrån individens förutsättningar och intressen. Dessutom redovisade eleverna att det fanns olika sätt att erhålla kunskap på och att lärande kunde ske utanför skolan i samverkan med andra.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, Entreprenöriellt lärande, Lärarrelation, Buber