Bakgrund Allt fler drabbas av cancer, en sjukdom med många besvärande symptom. Fatigue, smärta, illamående, oro och ångest drabbar ofta patienten och farmakologisk behandling ger inte alltid fullgod symptomlindring. Massage är en behandling med få eller inga biverkningar som har god effekt på många symptom som cancerpatienter lider av. Som teoretisk referensram användes modeling och role-modeling. Syfte Att belysa patienters erfarenheter av massage som ett komplement vid cancerbehandling.Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsychInfo och AMED. Efter kvalitetsgranskning valdes elva artiklar ut för analys.Resultat Analysen gav tre kategorier; Att bli lindrad, Att finna välbehag och Att bli bekräftad och trygg. I resultatet framkom att massage gav god symptomlindring på många av de symptom som cancer orsakar. Massagen gav även patienterna ett välbehag i form av glädje och harmoni. Genom massagen kunde patienterna även känna värdighet och autonomi, något som stärkte relationen till vårdare och anhöriga.Slutsats Massage bidrar till symptomlindring, trygghet och närhet. På grund av organisatoriska orsaker ses det dock endast som ett andrahandsalternativ. Det finns ett behov av kompetensutveckling angående hur sjuksköterskan kan använda sig av massage som metod för att lindra symptom.

Titel: Att leva med hiv - En litteraturstudie om personers upplevelser av att leva med en stigmatiserad sjukdom. Bakgrund: Idag lever ca 7000 personer med hiv i Sverige och årligen upptäcks ca 450 nya sjukdomsfall. Sjukdomen behöver inte längre leda till en för tidig död då effektiv bromsmedicin funnits sedan 1996. Hiv är dock fortfarande en stigmatiserande sjukdom som dessutom förknippas med andra stigmatiserande attribut. Att leva med hiv har en stor inverkan i personers liv då allmänhetens syn fortfarande försvårar möjligheten att vara öppen om hivsamt att vårdpersonals ovilja påverkar vårdkvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hiv-smittade personers erfarenheter av att leva med hiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och totalt 8 underkategorier: “Livet påverkas av hiv”; - Att hantera en förändrad livssituation, - Att behöva ta läkemedel varje dag, “Att prata om hiv”; - Att välja att vara öppen, - En möjlighet till stöd genom att prata med någon, - Valet att hålla hiv hemligt, “Att leva med stigmatiserande sjukdom”; - En påverkad syn på sig själv, - Samhället och omgivningens syn, - Erfarenheter från möten med vården. Konklusion: Att leva med hiv kan orsaka flera svårigheter i de drabbades liv och de behöver stöd kring beslutet att vara öppna om sin hiv. Sjuksköterskor kan behöva mer kompetens inom området för att kunna ge bästa möjliga vård. Fler studier om vårdpersonals kunskapsläge och attityd är önskvärt.

Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan.  Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar. Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.

Introduktion: Gynekologisk cancer är ett samlingsbegrepp för de cancerformer som drabbar kvinnans reproduktionsorgan. De olika cancerformerna har olika symtom och härkomst och därför kan behandlingen skiljas. Behandlingarna kan ge en rad olika biverkningar och konsekvenser vilket ger individuella erfarenheter. Syftet: Litteraturstudiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med gynekologisk cancer. Metod: Litteraturstudie grundad på Polit och Becks (2012) niostegsmodell med induktiv ansats. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick en kritisk granskning. Tio kvalitativa artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade mot studiens syfte. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudteman: leva med förändringar, inre kamp mot känslomässigt kaos och personlig utveckling. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter baserades på de förändringar som de tvingades genomgå. Det innebar att kvinnorna behövde anpassa sig vilket var en större utmaning än de kunde föreställa sig. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor hade både negativa och positiva erfarenheter av gynekologisk cancer. De huvudsakliga erfarenheterna som kvinnorna upplevt var leva med förändringar, kämpa mot ett känslomässigt kaos och personlig utveckling.

Bakgrund: Tio procent av de patienter som vårdas på svenska sjukhus drabbas av en vårdskada. Avvikelserapportering är en av hörnstenarna i patientsäkerhetsarbetet som syftar till att undvika uppkomst av vårdskador. Att arbeta patientsäkert är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser och utöver det är sjuksköterskor enligt patientsäkerhetslagen skyldiga att rapportera händelser, som har eller hade kunnat resultera i en vårdskada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av avvikelserapportering. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Sex yrkesverksamma sjuksköterskor som arbetade på ett större sjukhus i norra regionen i Sverige intervjuades. Resultat: Sjuksköterskornas främsta motiv till att skriva avvikelserapporter var att belysa fel i verksamheten. Det fanns flera hinder för skriva avvikelserapporter. Dessa var hög arbetsbelastning, tidsbrist, organisatoriska problem och att det av olika skäl kan vara känsligt att skriva en avvikelserapport. Samtliga sjuksköterskor hade erfarenheter av återkoppling men ansåg att den återkoppling som brukade ges var undermålig och de ansåg även att avvikelserapporterer sällan leder till någon förändring i verksamheten. Konklusion: Det finns flera faktorer som försämrar sjuksköterskors förutsättningar för att skriva avvikelserapporter. Ökad kunskap inom området skulle kunna generera att fler avvikelserapporter skrivs. Det skulle i sin tur bidra till en patientsäkrare vård.

Cirka 20 000 människor i Sverige drabbas av traumatiska hjärnskador varje år. Hjärnskadorna har en stor inverkan på individernas liv med både kognitiva och psykologiska följder. Detta ställer krav på sjuksköterskans kompetens inom området. Syfte med studien är att genom en litteraturöversikt skapa en ökad förståelse kring patienters erfarenheter efter en traumatisk hjärnskada. Data analyserades i enlighet med Friberg (2012, ss. 140-141) modell för tillvägagångssätt för en litteraturstudie. 11 kvalitativa artiklar granskades och utifrån det skapades 3 huvudteman: En förändrad självbild, Det dagliga livet och Mötet med vården med och 7 subteman som beskriver patienters upplevelse i samband med traumatisk hjärnskada. Resultatet visar att individerna upplever omtalande problematik avseende självbild med förlorad självkänsla och självförtroende samt en dramatisk förändring i sitt sociala liv med tappad delaktighet och förlorade relationer. Individerna visar också på tydliga förbättringsområden gällande omvårdnad och rehabilitering utifrån ett vårdperspektiv. Slutsatsen är att med ganska små medel kan förbättra bemötandet, öka förståelsen och således bättra konvalescensen och skapa förutsättningar för en bättre livskvalitet. / <p></p><p></p>

Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma. Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’. Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

Att förändras över en natt, erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi – En litteraturstudie.Bakgrund: Övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem som kan förebyggas genom samhälleliga insatser och livsstilsförändringar. Det har visat sig att för de som är kraftigt överviktiga kan obesitaskirurgi vara ett alternativ. Studier visar att obesitaskirurgi resulterar i både positiva och negativa följder.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa ungdomars och vuxnas erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi.Metod: En litteraturstudie genomfördes med elva kvalitativa artiklar. Artiklarna granskades och deras resultat analyserades och sammanställdes.Resultat: Erfarenheterna beskrivs i tre kategorier och sju underkategorier, personerna som genomgått obesitaskirurgi fick ett förändrat förhållande till mat, en förändrad relation till omgivningen samt fysiska och psykiska konsekvenser såsom viktnedgång och förbättrad självkänsla.Slutsats: Obesitaskirurgi medför förändrad kroppsbild och det krävs stora ansträngningar och stark vilja för att inte återfå övervikten som många tappar efter operationen. Kunskapen om erfarenheter av att genomgå obesitaskirurgi är viktigt för sjuksköterskor, för att kunna stötta ungdomar och vuxna att finna sin inre motivation, hitta meningsfullhet samt att coacha dessa individer när de ställs inför den förändrade kroppsbilden.

Bakgrund: I Sverige får tjugo kvinnor diagnosen bröstcancer varje dag, vilken huvudsakligen behandlas med kirurgi. En typ av kirurgi är mastektomi som innebär att bröstet avlägsnas. Detta påverkade kvinnan både fysiskt och psykiskt.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnor med bröstcancers erfarenheter efter en mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med 12 artiklar inhämtade från Cinahl, psycINFO och pubMED inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsgranskades utifrån en modifierad checklista. Ur artiklarna valdes relevanta meningsenheter ut och delar blev en helhet.  Resultat: I resultatet framkom tre kategorier vilka var förlust av kvinnlighet, minskad sexualitet samt önskan om stöd. Slutsats: Kvinnor som genomgått en mastektomi hade erfarenheter av en stor förändring i livet. Kroppsuppfattningen förändrades vilket kunde leda till att hela kvinnans syn på sig själv påverkas negativt. Det var vid stor vikt att sjuksköterskan pratade om känslomässiga områden för att minska lidandet hos kvinnan.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestämningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats där 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vården var faktorer som påverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försämrad sexuell hälsa bidrogtill försämrad livskvalitet. Slutsatsen blevatt samhörighet, i familjen ellermed andra, är den viktigaste delen i att få en så god upplevelse avlivskvalitet som möjligt under depressionen. Detta då det skapar en viktigt medtrygghet och ett stöd från människor runt omkring patienten