Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet – En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hästsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnämnds ordförande. Den empiri som har arbetats fram har analyserats utifrån humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning, rörande hästsport samt idrott och integration. Resultatet visar att hästar och stall betyder mycket för deltagarna, även för de som inte hade någon djupare erfarenhet av hästsport. Relationen med hästar lyftes fram som meningsfull och ungdomarna såg ofta hästen som en vän. Ungdomarna upplevde stallet som en mötesplats för alla oavsett bakgrund, kön eller ålder. Övriga parter ansåg att projektet var unikt av sitt slag, och mycket värdefullt då projektet når ut till de som har ekonomiskt svårt att delta eller är minoritets grupp i den ordinarie verksamheten. Samtliga parter var medvetna om de ekonomiska begränsningarna som finns för ökad integration i hästverksamheter.

No description available.

Denna uppsats behandlar ämnet adoption utifrån etnicitet, identitet och anknytning ur ett livsbiografiskt perspektiv. Uppsatsens syfte är att undersöka hur internationellt adopterade vuxna upplever sin livssituation samt hur livssituationen påverkas i relation till etnisk bakgrund, identitetskapande och anknytningsmönster. Forskning visar att adopterades livssituation kan påverkas negativt av adoptionen. Vårt empiriska material är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer, som analyserats med inspiration från en tematisk analysmetod. I vårt resultat uppger ingen av våra respondenter att de själva upplevt några problem med sin adoption. Det som de upplevt genom livet tror de inte har något med adoptionen att göra utan är slumpmässiga händelser. Det vi sett är att etniciteten och identiteten påverkas i olika kontexter däremot visar resultatet att adoptionen inte haft någon påverkan på anknytningsmönstret.

Syftet med denna uppsats är att belysa kön, klass och etnicitet utifrån intersektionalitetsperspektivet och hur dessa begrepp framställs i reklambilder som marknadsför alkoholhaltiga drycker. I resultatet och analysen använde vi oss utav forskningsdesignen bildanalys, vilket är en form av innehålls analys. Därefter genomfördes en korstabulering med stöd av variabler som var relevanta för att belysa perspektivet samt för att besvara ställda frågeställningar. Intersektionaliet innebär ett samspel mellan etnicitet, klass och kön och hur olika maktstrukturer uppstår i och med dessa. Detta gjorde att resultatet visade på den dominerande ”vita” mannen som anses vara den som gynnas mest inom de olika samhällsskiten. Problematiken som råder angående alkoholreklam ligger i hur bilderna framställer sin produkt som något positivt. Detta medför att människor i större utsträckning tenderar att vilja efterlika det som porträtteras i reklamen och på så sätt blir alkohol  marknadsförd trots det faktum att det är ett stort folkhälsoproblem.

I en globaliserad värld möts olika kulturer och etniciteter ständigt och kan ge upphov till en ojämlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vårt samhälle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan är en mötesplats för människor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution där den strukturella diskrimineringen får råda. Vi har för avsikt att uppmärksamma skillnadspraktiken utifrån etnicitet med avseende på synliggjorda normer. Vi har intervjuat nio elever som utgör en heterogen grupp utifrån kön och etnicitet i åk 9 på en F-9 skola. Det som framkom var att skillnadspraktik i viss mån förekom men inte nämndes explicit initialt, samt att den svenska normen var svårfångad och belystes med hjälp av sin antites. Grupperingar av ”vi och dom” reproduceras i skolan, och vi ser vikten av att skolan försöker uppmärksamma och bryta denna uppdelning samt utöva sitt inflytande över ungdomar och samhälle. Under sådana förhållanden skulle visionen om en skola för alla kunna bli sann även i en kosmopolitisk värld.

Den här rapporten belyser hästsport och integration utifrån projektet, Stallet - En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begränsningar som upplevs finnas för ökad integration, deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fått delge sin syn på det hela. Studien är en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvärderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa är med ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, resterande är med projektledare, utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidsnämnds ordförande. Den empiri som har arbetats fram har analyserats utifrån humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning, rörande hästsport samt idrott och integration. Resultatet visar att hästar och stallet betyder mycket för deltagarna, även för de som inte hade någon djupare erfarenhet av hästsport. Relationen med hästar lyftes fram som menningsfull och ungdomarna såg ofta hästen som en vän. Ungdomarna upplevde stallet som en mötesplats, för alla oavsett bakgrund, kön eller ålder. Övriga parter ansåg att projektet var unikt av sitt slag, och mycket värdefullt då projektet når ut till de som har ekonomiskt svårt att delta eller är minoritetsgrupp i den ordinarie verksamheten. Samtliga parter var medvetna om de ekonomiska begränsningar som finns för integration i hästverksamheter.

Kriminalitet är ett samhällsproblem och ett återkommande tema i den allmänna debatten. Invandrares kriminalitet i synnerhet utgör ett problem som är politiskt känsligt, men där forskningen är särskilt viktig, då stereotypa förutfattade meningar sedan länge florerat kring denna. Syftet med studien var att följa och fördjupa det spår som tar sin början i barndomen, genom uppväxten, etnicitetens betydelse och självuppfattningen, för att därigenom söka generella bakomliggande förklaringar varför dels svenskar och dels män med invandrarbakgrund döms till fängelse. Undersökningsdeltagarna var 82 stycken långtidsdömda fängelseintagna män. Den kvantitativa studien baserades på en enkät som mätte variablerna; deras minnen av sin uppfostran, deras etniska identitet och självkänsla. Resultatet påvisade inga nämnvärda skillnader avseende de tre variablerna och etnisk status. Det tycks istället som om etnicitet och invandrarskap är sekundärt såsom betingelse jämfört med andra parametrar. En högre social klass och en längre verkställighet visade sig däremot korrelera med en bättre självkänsla.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. Många av de populära teorier som har genererats utifrån dessa undersökningar bygger på antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland är större än mellan länder. De jämförelser som görs i tvärkulturella studier bör således baseras på etnicitet istället för nationalitet. Eftersom etnicitet är något subjektivt och föränderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfällen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse. För att studera det ”svenska” ledarskapet är det därför intressant att använda en annan kontext än den “svenska”. Av intresse är Indien, ett land som ofta ses som skilt från det egna landet samtidigt som det blir en allt viktigare marknad för svenska företag. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur svenska chefer, med indiska underordnade, upplever sin svenskhet i sitt ledarskap i Indien. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär och har en explorativ ansats. Det empiriska materialet har erhållits via dagböcker samt Skype- och telefonintervjuer med svenska chefer i Indien. Vidare har ett konstruktivistiskt synsätt valts då det är chefernas subjektiva upplevelser som studien har fokuserat på. Resultat: Ledarskapet som de svenska cheferna bedriver överensstämmer till stor del med det som tidigare forskning benämner som “svenskt”. I Indien påverkas detta av de indiska medarbetarna, den hierarkiska strukturen samt postkolonialismen. Vidare influeras de svenska chefernas ledarskap och deras upplevelse av detta, mer eller mindre av jämförelser med indiska chefer. Chefsrollen har därför i vissa fall blivit mer framträdande genom att cheferna har övergått till att bli hårdare och tydligare i sitt agerande. Dock är de ”svenska” värderingarna fortfarande starkt förankrade i deras ledarskap och därmed viktiga för hur cheferna väljer att handla. De “svenska” värderingarna, vilka är en viktig del i etniciteten, är så betydelsefulla och väl förankrade i chefernas identitet att de är svåra att reflektera över och därmed svåra att förändra. Således är etniciteten delvis undermedveten och inte alltid så flexibel som tidigare forskning påstår. / Background: Research on global leadership is today generally about whether leadership should be adapted to another culture or not. Many of the popular theories that have been generated from these studies are based on the assumption of cultural homogeneity within a country. Other research suggests that cultural differences within a nation are sometimes greater than between countries. The comparisons made in cross-cultural studies should thus be based on ethnicity rather than nationality. Because ethnicity is subjective and changeable it is possible that a Swedish leader on different occasions sees the Swedish ethnicity to be of more or less importance. In order to study the “Swedish” leadership it is therefore interesting to use a different context than the “Swedish”. Of interest is India, a country often seen as different while it’s becoming an increasingly important market for Swedish companies. Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how Swedish managers, with Indian subordinates, perceive their Swedishness in their leadership in India. Method: The study is qualitative with an explorative approach. The empirical data consists of diaries, Skype and phone interviews with Swedish managers in India. Moreover, a social constructivist approach has been chosen, which means that the study is focusing on the managers’ subjective experiences. Results: The leadership provided by the Swedish managers, is to a large extent in line with what previous research terms as “Swedish”. In India, this is affected by the Indian employees, the hierarchical structure and postcolonialism. Furthermore the Swedish managers’ leadership and their thinking of this is more or less influenced by comparisons with Indian managers. The managerial role has therefore in some cases become more prominent since the managers are tougher and more distinct in their actions. However, the “Swedish” values remain strongly entrenched in their leadership and are important for how the managers choose to act. The “Swedish” values, which are an important part of their ethnicity, is so essential and well-anchored in the managers' identity that they are difficult to reflect upon and thus hard to change. Hence, ethnicity is partly subconscious and not always as flexible as previous research claims.

År 1961 publicerades en notis i tidningen DN, där Medicinalstyrelsen avrådde från internationell adoption i större omfattning. I synnerhet om det gällde från adoptivföräldrarna starkt skilda rasgrupper. Detta uttalande väckte stark mediedebatt i Sverige under de följande åren. Syftet med studien är att undersöka hur de olika tidningsdebattörerna ställde sig i adoptionsfrågan när det gällde utländska barn med annan ras eller etnicitet,samt få en ökad förståelse för varifrån dessa åsikter kan ha fått sin grund. Uppsatsen bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar som berör internationell adoption från 1961-1964. Syfte och frågeställningar diskuteras utifrån olika perspektiv på ras- och etnicitet, som kopplas till en socialkonstruvistisk bakgrund. Resultatet av studien visar att de parter som uttalade sig i artiklarna representerades av människor med olika förhållande till internationell adoption men att det ändå var journalisterna som dominerade antalet uttalande. Adoptivföräldrar kom först på tredje plats. De flesta ansåg att barnen hade goda möjligheter till anpassning i Sverige, det största hindret skulle vara om de var alltför märkta av sin tidigare miljö och att de riskerade att känna sig utanför på grund av sin avvikande hudfärg. De flesta debattörerna ville minska klyftan mellan "svarta" och "vita" men många fördomar fanns kvar främst genom att Sverige sedan 1920-talet varit världsledande inom rasbiologi. Arvet från den "vita" kolonialtiden samt den svenska afrikamissionen bidrog till den nedlåtande synen på främmlingar. Trots fördomar verkar de flesta debattörer positiva till internationell adoption, mycket pågrund av 1960-talets solidariska tänkande gentemot omvärlden.

No description available.