Socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället och manifesterar sig som rumslig klassegregation. Det sociala kapitalet är av vikt för aktivt medborgarskap, som exempelvis avfallssortering. Betydelsen av social klass, socialt kapital och etnisk fragmentering för boendes avfallssorteringsgrad kan problematiseras. Syftet är att utifrån kopplingen mellan social klass och socialt kapital undersöka benägenhet hos de boende i Årby att avfallssortera, det vill säga bedriva aktivt medborgarskap. Första delen av metoden är ett teoretiskt resonemang kring relevanta teorier. Andra empiriska delen består av 30 enkätintervjuundersökningar med Årbybor i lokalområdet. Korstabulering har använts som statistisk analysmetod. Resultatet visar att Årbybor avfallssorterar i hög grad (70,0%) och avfallsorteringsgraden ökar med högt socialt kapital, hög social klass, bostadsrätt som boendeform framför hyresrätt samt trygga sociala miljöer. Slutsatsen innebär att gemenskap, samarbete och trygghet i den sociala miljön kan aktivera det sociala kapitalet och medborgarskapet i bostadsområden som karaktäriseras av etnisk fragmentering och underklass.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades. En modell för Transkulturell Kompetens har använts som teoretisk referensram. Resultat av denna studie visar att det finns kulturella/etniska skillnader vad gäller uppfattning om egenvård vid diabetessjukdom, framförallt vad gäller kunskap om diabetes, faktorer som påverkar livsstilsförändringar och egenvårdsinsatser, religion/tro samt stöd/brist på stöd i olika relationer. Vårdpersonalens förmåga att hantera kulturella olikheter och bedriva transkulturell omvårdnad ställer krav på att vårdgivare har kunskap om hur kulturella/etniskt ursprung kan påverka synen på egenvård vid diabetes. Ökad kunskap kan ge vårdpersonalen trygghet i sitt arbete, vilket bidrar till en mera individanpassad och säkrare omvårdnad. / Diabetes, especially type 2, is a growing global health problem. Today there is about 220 million people worldwide suffering from diabetes and this figure is estimated to rise to 366 million by the year 2030. Sweden is a multicultural society, which places greater demands for health care to adapt to each individual patient with diabetes. The purpose of this study was to illuminate the perceptions of self-care in diabetes disease in people with different cultural / ethnic origin. The study was conducted as a literature review and ten qualitative research articles were analyzed. The Model for Development of Transcultural Competence was used as a theoretical framework. Results of this study indicate that there are cultural / ethnic differences in perception of self-care in diabetes, particularly in terms of knowledge of diabetes, factors that influence lifestyle changes and self-care activities, religion / faith and the support / lack of support in different relationships. Health professionals' ability to manage cultural differences and maintain transcultural nursing requires that healthcare providers have knowledge of how cultural / ethnic origin may influence the perception of self-care in diabetes. Increased knowledge can provide health care providers safety in their profession, which contributes to a more individualized and safer care.

Tillit har en fundamental betydelse i ett samhälle. Förtroende för förvaltningsinstitutioner såsom domstol och polis är en viktig del för att samhället ska fungera väl. Denna studie ämnar att undersöka förtroendet för domstol och polis i Sverige och hur detta eventuellt skiljer sig mellan grupper med olika etniska ursprung. Detta med utgångspunkt från Robert Putnams teori om socialt kapital. Putnam benämner begreppet socialt kapital som en viktig beståndsdel för tillit i ett samhälle, och detta sociala kapital skiljer sig mellan samhällen världen över. På så vis så har den komparativa delen uppkommit för att se skillnader i tillit mellan olika etniska ursprung. Etniska ursprung är i det här arbetet uppdelat i grupperna Sverige, Norden, Europa och utanför Europa. Analyserna kontrollerar för första och andra generationens invandrare inom dessa etniska gruppindelningar. Förtroendet för domstol och polis undersöks utifrån tre aspekter: generellt förtroende, förtroende om opartiskt och rättvist agerande inom domstol och polis samt förtroende gällande domstol och polis ställer alla lika inför lagen. Dessa tre aspekter har valts utifrån Bo Rothsteins teori om vad som grundar förtroende för institutioner. Detta är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial från European Social Survey 2010. För att analysera materialet användes linjär regressionsanalys och korstabeller. Resultatet visar att andra generationens invandrare från Europa och utanför Europa har lägre generellt förtroende för polisen jämfört med etniskt svenska. Första och andra generationens invandrare har lägre förtroende för att polisen agerar opartiskt och rättvist jämfört med etniskt svenska, medan första generationens invandrare har lägre förtroende för det samma när det gäller domstol. Resultatet visar också att etniskt svenska har lägre förtroende för att polisen ställer alla lika inför lagen jämfört med första och andra generationens invandrare med ursprung Europa och utanför Europa. Studiens slutsats är att etniskt ursprung har en inverkan på förtroendet inom alla etiska aspekter för polis och inom en aspekt inom domstol. På så vis tycks polisväsendet leva upp till de etiska normerna i lägre grad jämfört med domstolsväsendet.

Huvudämnet för denna studie är de svårigheter som etniska entreprenörer möter för att etablera sina företag, hur och i vilken utsträckning de drar nytta av sina sociala nätverk, användningen av informella system och konflikthantering. Urvalet av studien består av assyriska entreprenörer som är verksamma inom olika sektorer i Sverige. En detaljerad intervju genomfördes med 20 assyriska entreprenörer. Resultaten av studien visar om den viktiga roll som det privata sociala nätverk som assyriska entreprenörer spelar i etableringsprocessen av företagen och hur entreprenörerna hanterar sina företag. Syftet är undersöka vilka svårigheter assyriska företagare i Sverige har att hitta finansiellt kapital under etableringsfasen och vilka finansieringslösningar de har utvecklat. Tidigare forskning har visat att invandrarföretagare upplever diskriminering vid tillgång till kapital, vilket kan leda till att många företagare lägger ner sina företag. Därför fortsätter forskningen att undersöka problemet med invandrarföretagares tillgång till kapital.  Den här studien är inriktad på den teoretiska grunden för studier om entreprenörskap i småföretag. För det första uppmärksammas betydelsen av faktorer som finansiellt kapital, humankapital och socialt kapital som påverkar företagsstarten. För det andra visas genom en analys av befintliga teorier om etniskt entreprenörskap att det är nödvändigt att beakta teorier om mänskligt, socialt och kulturellt kapital tillsammans. För det tredje betonas att konflikter kan ha en betydande inverkan på företagets framgång. / The main topic of this study is the difficulties that ethnic entrepreneurs face in establishing their businesses, how and to what extent they benefit from their social networks, the use of informal systems, and conflict management. The study's sample consists of Assyrian entrepreneurs operating in different sectors in Sweden. A detailed interview was conducted with 20 Assyrian entrepreneurs. The results of the study show the important role that private social networks play in the establishment process of businesses for Assyrian entrepreneurs and how they manage their businesses. The purpose of this study is to investigate the difficulties that Assyrian entrepreneurs in Sweden face in finding financial capital during the establishment phase and what financing solutions they have developed. Previous research has shown that immigrant entrepreneurs experience discrimination in access to capital, which can lead to many entrepreneurs closing their businesses. Therefore, research continues to examine the problem of immigrant entrepreneurs' access to capital. This study focuses on the theoretical foundation of studies on entrepreneurship in small businesses. Firstly, the importance of factors such as financial capital, human capital, and social capital that affect business start-ups is highlighted. Secondly, an analysis of existing theories on ethnic entrepreneurship shows that it is necessary to consider theories of human, social, and cultural capital together. Thirdly, it is emphasized that conflicts can have a significant impact on the success of the business. / <p>QC 20230525</p>