Samhället blir alltmer mångkulturellt och globaliserat i takt med den ökade invandringen och rörligheten mellan länder. Klassrummen speglar det mångkulturella samhället med elever från flera olika länder. Det centrala innehållet i historieämnet för år 4–6 återspeglar dock inte det mångkulturella samhället. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet i valet av innehåll i historieundervisningen. Studien ska även un-dersöka hur eleverna upplever urvalet av innehåll samt hur eleverna med utländsk bakgrund påverkas av innehållet. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie, där främst svensk forskning inom området analyserats. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna un-dervisar ur ett eurocentriskt perspektiv och följer en västerländsk kanon. Lärarna uttrycker många svårigheter med att anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder, exempelvis kunskaps-brist, tidsbrist och språksvårigheter. Eleverna med utländsk bakgrund visar en vilja att lära sig om ”sin” historia och vissa visar ett ointresse i att lära sig om Sveriges historia. Om eleverna med utländsk bakgrund inte får lära sig om ”sin” historia påverkas de negativt. Det kan uppstå en känsla av ”vi och dom” vilket leder till utanförskap. Elevernas identitetsbildande kan för-svåras om de inte lär sig om sitt ursprung. Vår slutsats är att det är viktigt att lärare är medvetna om att den svenska historieskrivningen har en västländsk kanon, de bör därför anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder eller förhålla sig kritiskt till det västerländska perspektivet.

Som musiklärarstudent mötte jag olika elever med utländsk bakgrund som hade olika svårigheter i musikämnet. Detta fick mig att vilja undersöka hur musiklärare anpassar undervisningen för dessa elever, när jag sökte efter information online fann jag mycket lite, och ansåg att det därför var extra intressant att undersöka just detta. Syftet med uppsatsen är förutom att undersöka hur musiklärare anpassar undervisningen, även vilka metoder de använder och vilken roll resurser, elevgrupper och läroplanen har i anpassning för eleverna. I bakgrunds- och teoretisk bakgrunds-kapitlen presenteras litteratur i form av olika inlärningsperspektiv och forskning om inkludering. Studien bygger på två semistrukturerade intervjuer med lärare från olika skolor. I resultatet framkommer att samarbete med andra lärare, musikämnets resurser samt elevernas egna musiksmak är viktiga i arbetet med inkludering. De metoder lärarna använde påverkades av elevgruppens storlek, hur många rum de hade tillgång till samt hur mycket tid de hade till sitt förfogande. I övrigt framkom också att lärarna såg kunskapskraven i musikämnet som delvis eurocentriska och att det var stort fokus på kunskapskraven samt administrativt arbete i lärarrollen.

Syftet med denna uppsats är att, med hjälp av skolans styrdokument och intervjuer med lärarei årskurs 7–9, undersöka vems historia, som ska/kan läras ut, och vems historia som faktisktlärs ut. Syftet är också att ta reda på varför de utvalda lärarna väljer det innehållet de gör, omelevernas etniska bakgrunder påverkar det valet och på vilket sätt i så fall. Studien undersökerockså hur lärarna arbetar med att inkludera olika kulturer i sin undervisning.Undersökningen bygger på en innehållsanalys av det centrala innehållet för historia ochkvalitativa semistrukturerade intervjuer med historielärare som undervisar i årskurs 7–9.Studien vilar på Vanja Lozics teorier om att historieundervisningen är identitetsskapande, menatt historieundervisningen trots det oftast ändå är eurocentrisk.Resultatet av undersökningen bekräftar Lozics teori om att historieundervisningen äreurocentriskt. Detta trots att denna undersökning visar att det centrala innehållet erbjuder fleramöjligheter till att ta upp andra kulturer. Flera av lärarna tar dock ändå upp en del olika kulturer,medan några gör det i väldigt liten uträckning. Här kan man ana ett samband mellan hur mångakulturer de tar upp i sin undervisning och vilken syn de har på styrdokumenten. Samtliga lärareförsöker dock att inkludera sina elevers kulturella bakgrunder i sin undervisning, men i de flestafall sker det mer i förbifarten. Faktorerna som styr lärarnas val av kulturer att ta upp iundervisningen är många och elevernas kulturella bakgrunder är bara en del i det. Det blir ocksåtydligt att undervisningen om andra kulturer påverkar lärarnas arbetssätt på flera sätt

Denna forskningsstudie behandlar lärarnas syn och förhållningssätt kring glappet som finns mellan läromedlen och läroplanen, som den tidigare forskningen har visat. Det har gjorts flera forskningar där forskarna undersöker olika läroböcker och ser om de förhåller sig till läroplanen. Det har framkommit i dessa forskningar att det finns en glapp mellan läroplan och läromedel, där läromedlen är skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, medan läroplanen framställer att historieundervisningen skall inkludera kulturhistoriska och mångkulturella perspektiv i det mångkulturella klassrummet. Därav, kommer denna forskningsstudie att undersöka dels lärarens synsätt kring glappet och hur de kommer runt det glappet, dels hur de utifrån det arbetar med identitetsbildning och hur denna glapp kan komma att inverka på elevernas identitetsskapande. Studiens resultat har visat att majoriteten av lärarna har insett glappet, men att det är några lärare som inte gör något för att komma runt det problemet eftersom de framförallt menar att genom att undervisa utifrån ett eurocentriskt perspektiv kommer eleverna att ha en ram att förhålla sig till. Medan andra lärare menar att om man inte inkluderar andra perspektiv och andra händelser i undervisningen, kommer det dels att inverka på elevernas verklighetsuppfattning och synsätt på omvärlden, dels kommer det att skapas ett ”vi-och-dem-känsla” i det mångkulturella klassrummet, då det finns elever med en annan kulturell bakgrund. Resultaten vad gäller identitetsbildningen visar att identitet skapas genom historiemedvetande där eleverna ser sig själva som en del av en process, genom kunskaper om den kulturella bakgrunden där eleverna förstår vart det är de tillhör och genom att koppla sin egen historia med den historia som finns i exempelvis berättelser (historisk identitet). Studiens resultat har visat liknande resultat som de tidigare forskningarna, vilket ökar på studiens kvalité, trovärdighet och generaliserbarhet.

Kursplanen för historia i årskurs 4–6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs. Arbetet baserades på en litteraturöversikt där forskning som gjorts på området analyserades. Det finns olika faktorer som påverkar elevers identiteter, däribland historieundervisning, familj och fritidsintressen. Det vi dock har funnit vara gemensamt för eleverna är att skolan och lärarna är viktiga för elevers identitetsskapande. Lärarna är medvetna om sin betydande roll, men tidsbrist och en eurocentrisk kursplan gör det svårt för lärarna att bedriva en jämlik undervisning.