Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1979. / Added t.p., with thesis statement and English abstract, inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. 223-227) and index.

Akademisk avhandling--Teologi--Uppsala, 1979. / Mention parallèle de titre ou de responsabilité : Preacher-clergyman. Résumé en anglais. Bibliogr. p. 223-227. Index.

Studien har fokuserat på vilka eventuella konsekvenser som kan ha uppstått för den evangeliska kyrkans medlemmar i staten DDR. Uppsatsens problemformulering är: Vilka konsekvenser medförde ”Jugendweihe” för den evangeliska kyrkans medlemmar med hänseende till konfirmationen, mot bakgrund av relationen mellan kyrka och stat i Den tyska Demokratiska Republiken?    Undersökningen har utgått från den historiska kontexten och innefattar analyser av redan befintligt material. Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka om det uppstått eventuella konsekvenser för kyrkligt tillhöriga inom en auktoritär socialistisk stat, såsom DDR. Inledningsvis presenteras några delområden, kommunism, DDR, Jugendweihe och konfirmation. Därefter följer en presentation av kyrkans relation till staten i DDR. För att i efterföljande kapitel behandla problemformuleringens huvudområden, Jugendweihe och konfirmationen.  Genomgående i studien påvisas implicita beskrivningar av statens samhällsförändringar och hur det påverkat medborgarna. Undersökningen har med hjälp av analyser, redovisat vad det inneburit för kristna medlemmar och ungdomar att ta emot den kristna konfirmationen. Hur det i sin tur påverkat den enskilda individen, i skolverksamhet och i det vardagliga livet. Dock ska det inte förbigås att de ungdomar vars familjer genomgått Jugendweihe, också upplevde svåra situationer. Situationer som påverkade medlemmarnas religiositet och kyrkans identitet. Rädslan för att gå förlorad i samhället, att hamna i utanförskap blev en av de drivande faktorer som gjorde att befolkningen valde DDR:s sekulära alternativ. Både när det kom till Jugendweihe och andra sammanhang som exempelvis utbildning och arbete.  Resultatet från undersökningen har redovisat för läsaren att grupptryck också varit en bidragande faktor till ungdomarnas val av att ta emot Jugendweihe. I det här fallet handlade det om att ungdomarna följde det som enligt familjen och bekanta var rätt. Ungdomarna valde att gå den väg som andra hade gått, för att inte sticka ut från mängden eller vara den som stöttes bort från gruppen. Således kan studien påminna om att historien kan komma att återupprepas, om en inte är uppmärksam på vad som händer runtom. Att saker och ting inte alltid är som det först utger sig för att vara. Utan att det krävs att som människa våga vara kritisk till det som sker i och utanför samhället.

Målet med denna uppsats är att undersöka två EFS-föreningar som befinner sig i väckelse under 1950-talet. Det som studeras är hur styrelserna i Hortlax och Blåsmarks föreningar uttrycker sin självbild och gudsrelation i de verksamhetsberättelser som skrivs inför och presenteras vid föreningarnas årsmöten. Materialet undersöks med en kvalitativ innehållsanalys. Därefter anläggs Hjalmar Sundéns rollteori för att besvara syftet. Studien kommer fram till att styrelserna ger uttryck för en negativ självbild, som kan ha att göra med synen på människan som fallen. De behöver därför en nära relation med Gud. Resultatet visar även på att bibelorden får en tydlig funktion för styrelsemedlemmarna. Det genom att de sätter sig in i olika roller för att kunna tolka sin situation religiöst.

This study intends to examine, discuss and compare how The Church of Sweden: Svenskakyrkan, and the co-church Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) in north Sweden attractsmembers, especially the youth. The study rests on a hypothesis based on sociological theoriesthat EFS attracts more members due to its understanding of community, fellowship, belongingand identity.Scholars like Fredrik Modéus and Martin Modéus debates that the major transformations andchanges in The Church of Sweden in the twentieth century have affected the congregations’role and participation in the church. The view of the congregation as the centre of the churchhas shifted and the congregation have been given a more secondary role in the church. TheChurch of Sweden has developed a professionalism witch gives the congregation less space toparticipate and work voluntarily.To examine the hypothesis 10 qualitative interviews have been conducted with preachers andeducators from the two churches. The interviews were then analysed with hermeneutic andphenomenology as methods. The results show that the churches have different views on itscongregations and the participations of members; which affects the sense of fellowship andbelonging to the church. EFS view on voluntary work and fellowship can be two of thereasons EFS attracts new members.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

The subject of this dissertation is the confessional revivalist organisation Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS – approximately the Swedish Evangelical Mission Society) between 1856 and 1910. EFS was founded in 1856 in a Pietistic tradition, and its aim was to revitalise from within what was seen as a too dormant State church, and also to counteract the influence of the emerging free churches. The study has five main sections. The introductory part consists of the theoretical framework and the historical context. In the second chapter EFS’ aims and expectations are studied on a national level. The third chapter examines the content of published and distributed tracts. The fourth chapter focuses on the activities of the itinerant colporteurs, and the fifth and final part studies the work of a local EFS-congregation. The aim of the dissertation is twofold. The first objective is to describe the transformation EFS underwent during the period studied. This process is described in terms related to Jürgen Habermas’ expression “public sphere”. When EFS was founded, as a board, it can be seen as one of other middle- and upper-class associations, and as such a part of the Swedish public sphere. By 1910 EFS had begun to move away from the Swedish State church and had become more like contemporary popular movements and free churches – it had started to take the shape of an limited alternative sphere, a denomination. The second aim is to use EFS as an example to describe and analyse the changed perception of religion during the second half of the 19th century. This change is described as a process of secularisation. Secularisation is seen here as the process that turned religion into an individual, voluntary and optional act of faith, among other religious and non-religious alternatives, for ordinary people. Of particular interest is the paradoxical relation between revivalism and secularisation. Various revivalist movements emphasised the personal relation to God and the individual right to interpret the word of God. The individual choice for salvation was also stressed within revivalism. These movements also created new alternatives to the all-embracing State church. Thus both the position of the Church, and the universal claims of Christianity in general, were undermined. The transformation EFS underwent is seen as an adaptation to the rise of modern society, which became more pluralistic and hence competitive during the final decades of the 19th century. This development meant that new strategies were required for religious organisations overall, in order for them to be able to compete and flourish. / digitalisering@umu

<p>Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:</p><p>* Varför missionerade EFS i just Eritrea?</p><p>* Vad åstadkom Olle Hagner?</p><p>* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?</p><p>* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?</p><p>* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?</p><p>Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.</p><p>Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.</p>

Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare. Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt: * Varför missionerade EFS i just Eritrea? * Vad åstadkom Olle Hagner? * Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats? * Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen? * Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer? Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period. Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.