Software start-ups make media headlines daily, suggesting that it may take only a garage and two engineering students to begin such companies, and that these same people will constitute the core of the executive team until these organizations become multinational giants. Despite these spontaneous starts, newly formed entrepreneurial ventures have many obstacles to overcome in their resource and cultural environments when establishing their practices. These obstacles vary depending on the local institutional contexts and can exert relevant pressures on how, where and why start-ups recruit and select certain candidates for their executive teams. Based on interviews conducted in Silicon Valley and Stockholm with 40 key hiring and intermediary actors – entrepreneurs, venture capitalists, board directors, CEOs and executive recruiters - the general aim of this work is that of disclosing step-by-step the process of executive recruitment and selection in start-ups. At the same time, this study seeks to analyze how institutional environments, through the actions of states, governments, universities, professional associations and society in general, shape start-up practices. Finally, the work aims at testing the explanatory power of institutional theories in sociology. The analysis of the interviews shows that different local institutional environments differently and crucially shape organizational actors' interests, roles and patterns of behavior when constructing their practices. Two distinct ideal-typical dominant logics surface among key actors in the two geographical contexts. On one side, Silicon Valley actors recruit and select their executives by using a business logic based on an efficiency rationale. On the other side, Stockholm actors make use of a personal logic based on a rationale of cultural fit when calculating which specific candidate better matches a certain executive position.

Poor executive leadership of organizations over the last 20 years has resulted in the destruction of stakeholder value, loss of jobs, and in some cases, risk to the entire enterprise. An executive search firm database, encompassing 16,000 leaders from 300 organizations, was analyzed to determine if the commonality and transferability of leadership competences could be used to improve executive assessment. Implicit leadership theory, where leaders are gauged by the individuals that surround them, served as the theoretical foundation. The study also relies on a leadership competency model used by the executive search firm that constructed the database and is based primarily on behavioral-event interviewing method of assessment. Inferential statistics were used to analysis the data with analysis of variance and Tukey post-hoc methods for testing mean differences, and with correlation and regression analysis to test for associations and explained variances. The executive roles were found to show a commonality of competency profiles and transferability across the disciplines studied, with the exception of the chief executive officer (CEO) role. These findings suggest that a new CEO should not be sourced directly from the other executive functions inside or outside the firm. The Outstanding leader database indicates a strong universality and interchangeability of leaders at this higher-ranking level, regardless of discipline and industry; the database is a source of new potential CEOs. Results Orientation is by far the strongest developed of the competencies for all leaders. Social change will result from better selection of top executive leaders with a positive impact for employees and all the stakeholders of the corporation or institution.

Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvärsnittsstudie på offentlig sektor i Kalmar Län har använts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med åtta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lämpliga kandidater till chefstjänster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvårigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner både operativa och strategiska åtgärderna. Operativa åtgärder som används är exempelvis förlängning av annons och informell rekryteringsmetod. De strategiska åtgärderna är exempelvis det ledarförsörjningsprogram som både kommun och landsting har samt genom att arbeta med Employer Branding. Det framgår också att offentliga verksamheter i mindre kommuner hanterar svårigheterna både genom att ta hand om det synliga problemet och de faktorer som gett upphov till problematiken. De bakomliggande orsakerna till verksamheternas hanterande styrs av informella och formella krafter. Olika påtryckningar gör att de blir begränsat flexibla och offentliga verksamheter i mindre kommuner imiterar varandra för att upprätthålla sin legitimitet. / Purpose: The purpose of this study is to gain greater understanding of how the public sector in smaller communities perceive and handle difficulties in recruiting executives and what they base their chosen approach on. Methodoly: Using an inductive approach, a survey study was performed on the public sector of Kalmar Län. A qualitative method was used to collect data, by conducting eight semi-structured interviews with executives in public sector organizations. Conclusion: The study has shown that public sector in smaller communities perceives a problem finding relevant candidates for executive positions, but they do not see it as a crisis. To handle the difficulties in finding relevant applicants they use operative and strategic actions. Operative actions include for example extending the ad and using the informal recruitment method. The strategic actions involves for example the talent management programs and by working with employer branding. The public sector in smaller communities is taking actions to handle the problem they perceive and also to handle the underlying factors that led to the problem. The way they handle the problem is based on formal and informal forces. Different forces prevent flexibility and the public sector in smaller communities imitates each other to maintain their legitimacy.

Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program. This has been done by conducting a study on how the program is designed, how it is implemented and the results it produces. Finally, some suggestions on how to improve the program have been made. The survey was conducted using interviews and questionnaires to persons within the Skanska 21 management and current and former Skanska 21 students. The theoretical aspects presented in the report focus on the theories of mentoring, experiential learning, employer branding and professional development. The findings show that the formal objectives that have been set for Skanska 21 are met to a large extent. Keywords: Skanska 21, Skanska, student program, trainee, executive recruitment, employer branding, experiential learning, learning, mentoring, professional development.SammanfattningSkanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del. / Skanska 21 är ett studentprogram för studenter som bedriver universitetsstudier och pågår i ett och ett halvt år parallellt med studierna. Programmet riktar sig till de studenter som går några få utvalda civilingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska Högskola eller Luleå Tekniska Universitet. Programmet består av ett antal programträffar bestående av bland annat företagspresentationer, en internatvecka, retorikutbildning och projektbesök.Syftet med examensarbetet är att genomföra en fallstudie av studentprogrammet Skanska 21. Detta har gjorts genom en studie av hur programmet är konstruerat, hur det genomförs och vilket resultat det ger. I rapporten finns förslag på förbättringsmöjligheter. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer och enkäter till personer inom Skanska 21:s ledning samt nuvarande och före detta adepter.De teoretiska aspekterna som presenteras i rapporten fokuserar på teorier kring mentorskap, upplevelsebaserat lärande, arbetsgivarvarumärke och kompetensutveckling. Slutsatserna visar att de formella målen som sätts upp för Skanska 21 uppfylls till stor del.