Covid-19-pandemin, eller Coronapandemin som den kallas i folkmun har påverkat människors livi över ett år med diverse restriktioner samt att 3,5 miljoner människor har avlidit med virusetCovid-19. Trots detta vill många inte vaccinera sig mot Covid-19 nu när olika vaccin har tagitsfram. En undersökning som genomfördes i januari 2021 visar att 63% av Sveriges befolkning villvaccinera sig mot Covid-19. Detta är beklagligt mot bakgrund av att World Health Organization(WHO) angav vaccinmotstånd som ett av tio globala hot mot hälsan år 2019. Det är av intresse attundersöka vaccinmotståndet riktat mot Covid-19-vaccinet eftersom det är ett relativt outforskatområde. Syftet med denna studie är att undersöka hur vaccinationsmotståndare uttrycker sig omCovid-19-vaccinet på internetforumet Flashback.Detta har undersökts genom en kvalitativ netnografisk studie där innehållet i 9 olikadiskussionstrådar på Flashback rörande ämnet har studerats. Resultatet av undersökningen haranalyserats med hjälp av Ulrich Becks begrepp “risk”, Anthony Giddens definition av begreppen“tillit” och “expertsystem”,samt tidigare forskning om vaccinmotstånd på sociala medier. Studiensresultat indikerar på att personer som är negativt inställda till Covid-19-vaccinet tenderar att sevaccinet som en stor risk. De uttryckte rädsla för diverse olika biverkningar och tenderade attvärdera vaccinet som en större hälsorisk än Covid-19-viruset. En vanlig tendens blandvaccinmotståndare på Flashback var att de förefaller hysa misstro till vetenskapen bakom vaccinoch ofta föredrog alternativa metoder istället för vaccin. De tenderade anse att Covid-19 inte är enfarlig sjukdom eller att helasjukdomen är påhittad av läkemedelsbolag, media, myndigheter ochregering tillsammans. Vaccinmotståndarna på Flashback hade ofta en föreställning om att vaccinenmot Covid-19 antingen ska döda eller sterilisera människor i syfte att utrota jordens befolkning,eller att läkemedelsbolagen vill tjäna pengar på vaccin. Detta indikerar på att vaccinmotståndarehyste mycket misstro mot dels Covid-19-vaccin men även mot läkemedelsbolag, regering,myndigheter och media / The Covid-19-pandemic, or Coronapandemic as it is popularly called, has affected everyone's livesfor over a year with various restrictions and 3,5 million people have died with the Covid-19-virus.Despite this, many do not want to be vaccinated against Covid-19 now that vaccines have beendeveloped. A survey conducted in January 2021 shows that 63% of Sweden's population want tobe vaccinated against Covid-19. This can be considered unfortunate because the World HealthOrganization listed vaccine resistance as one of ten global health threats in 2019. It is of interestto investigate vaccine resistance during the Covid-19-pandemic as it is a relatively unexploredarea. The purpose of this study is to investigate how vaccination opponents express themselvesabout the Covid-19-vaccines on the internet forum Flashback.This has been investigated through a netnographic qualitative study where the content of 9different threads on Flashback has been studied. The results of the study have been analyzed usingUlrich Beck's concepts of "risk", Anthony Gidden's definition of the terms "trust" and"expertsystem" as well as previous research on vaccine resistance on social media. The results ofthe study indicate that people who were against the Covid-19-vaccine tended to see the vaccine asa major risk. They were afraid of various side effects and they tended to value the vaccine as agreater risk than getting Covid-19. A common trend among vaccine opponents on Flashback wasthat they tended to distrust the science behind vaccines and instead prefered alternative methodsinstead of vaccines. They tended to think that Covid-19 is not a dangerous disease or that the wholedisease is invented by pharmaceutical companies, the media, the authorities and the governmenttogether. Vaccine opponents on Flashback tended to believe that the vaccine against Covid-19 willeither kill or sterilize people to depopulate the planet, or that the drug companies want to makemoney off vaccines. This indicates that vaccine opponents had a lot of mistrust of the Covid-19-vaccine as an expertsystem, but also pharmaceutical companies, the government, authorities and media.

<p>Examensarbetet utreder metodiker för skrivning av de regler som styr den taktiska simulatorn TACSI, vilken används och utvecklas av SAAB Aerospace, samt möjligheten att använda de befintliga verktygen ADEC och TACSI-batch för detta. Tonvikten i arbetet ligger på att att skapa en metodik för regelskrivning baserad på inhämtad kunskap kring den problematik som möter gamla och nya användare av TACSI. Denna metodik avses både fungera som ett hjälpmedel för TACSI-användarna såväl som en startpunkt för vidare arbete inom området.</p>

<p>Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara.</p><p>Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet.</p><p>Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.</p>

Den svenska polisens arbete är kunskapsintensivt. Organisationen hanterar dagligen stora mängder information. Särskilt ordningspoliser har ett stort informationsbehov för att kunna agera på lämpligt sätt i olika situationer. Handlandet bygger på kännedom om lagrum och föreskrifter, men också uppgifter om medborgarna och vetskap om kollegors aktiviteter. Denna kunskap kan i stor utsträckning fås genom de informationssystem som finns inom organisationen. Ordningspoliser har dock dålig tillgång till dem i fält vilket gör att den viktiga koordinationen och dokumentationen av arbetet inte är så effektiv som den skulle kunna vara. Denna uppsats undersöker vilka informationsbehov ordningspoliser har i fält samt hur ett mobilt IT-stöd skulle kunna se ut för att stödja detta behov. Vi intresserar oss för ordningspolisens arbetssätt och för hur användandet av en mobil applikation skulle kunna gå till. Vi diskuterar vilka funktioner och resurser som skulle vara lämpliga att ha tillgång till i olika situationer och vilken nytta och återverkningar dessa skulle ge på arbetssättet. Vi har funnit att ordningspolisen har ett stort och varierande informationsbehov, samtidigt som spridningen av information är begränsad i verksamheten. Ett mobilt IT-stöd skulle kunna öka polismannens kunskap och arbetsmotivation. Det finns ett antal informationsresurser som är intressanta att ha tillgång till. Användandet påverkas av hur den yttre miljön ser ut samt av arbetsuppgiftens karaktär. Särskilt det patrullerande arbetet skulle gagnas av ett mobilt IT-stöd och ge patrullerna större möjlighet att agera självständigt. Även arbete på en brottsplats skulle kunna effektiviseras genom att en polisman exempelvis får stöd och tips på lämpliga lagrum och möjliga åtgärder.

<p>Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.</p>

Examensarbetet utreder metodiker för skrivning av de regler som styr den taktiska simulatorn TACSI, vilken används och utvecklas av SAAB Aerospace, samt möjligheten att använda de befintliga verktygen ADEC och TACSI-batch för detta. Tonvikten i arbetet ligger på att att skapa en metodik för regelskrivning baserad på inhämtad kunskap kring den problematik som möter gamla och nya användare av TACSI. Denna metodik avses både fungera som ett hjälpmedel för TACSI-användarna såväl som en startpunkt för vidare arbete inom området.

Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.

Föreliggande studien inriktar sig på tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Det finns idag i de västerländska kulturerna ett flertal olika sömnmetoder för småbarnsföräldrar att tillämpa på sina spädbarn som anses ha sömnproblem. Fenomenet är av vikt att studera då forskningen kring ämnet pekar åt olika håll samtidigt som definitionen på sömnproblem hos spädbarn är diffus. Syfte: Syftet med studien är ur ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa och jämföra tre texter som avhandlar sömnmetoder för spädbarn. Frågeställningar: Vilka pedagogiska idéer framställs till föräldrar i de olika texterna? Vilka hälsorisker framställs till föräldrarna i texterna? Vilken syn på föräldraskap framställs i texterna? Vilken kunskapsgrund bygger de olika sömnmetoder på? Metod: För att kunna svara på syftet med studien har en konventionell kvalitativ innehållsanalys används med en abduktiv ansats. Urvalet av texter har gjorts genom barnläkarförbundets beskrivning av sömnmetoder. Utifrån analysen framställdes fem kategorier för att svara på syfte och frågeställning. Kategorierna som framställdes var: 1) Tillrättavisande av misslyckat föräldraskap2)Råd till lyckat föräldraskap3)Tillämpning av sömnmetoder 4)Sociala, psykiska och fysiska hälsorisker 5) Legitimering av sömnmetod. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt tar avstamp i Anthony Giddens teori om moderniteten, där nyckel begreppen expertsystem, tillit och risk används. Resultat: Resultatet påvisar att två av texterna anklagar föräldrarna för sitt spädbarns sömnproblem samt tillrättavisar föräldrarna i hur de istället ska gå tillväga. Den tredje texten framställer istället råd i hur föräldrar kan handskas med sitt spädbarns sömn. Det framkommer både skillnader och likheter i de tre sömnmetodernas genomförande. Antingen rekommenderades föräldrarna att lära sitt spädbarn själv-trösta eller införa läggningsrutiner med miljöförbättringar innan sänggående. I resultatet framgick även att två av texterna framställde hälsorisker med att inte lära sitt spädbarn sova på natten. Slutligen framgick att de olika författarna grundar sin sömnmetod på antingen egna erfarenheter, en vetenskaplig studie eller vårdens rekommendationer. De olika texterna håller inte med varandra och kritiserar varandras sömnmetoder.

Denna uppsats har ett fokus på den pågående pandemin, covid-19, och experters roll i samhället. Uppsatsen bygger på två enkäter, tre opinionsundersökningar, fyra artiklar, ett tv-klipp och Stefan Löfvens tal till nationen. Studien är av kvantitativ metod, resultatet från enkäterna har bearbetats i spss och resterande resultat har fungerat som ett komplement till de resultatet som har framkommit i enkäterna. Syftet med denna uppsats är att undersöka experters roll under en kris. I studien används teorier om förtroende för experter, subjektiv och objektiv verklighet, riskperception teori och moderniseringsriskernas beroende av kunskap.     I det resultat som framkommer i uppsatsen går det att se att experter har en central roll under en kris. Experter behövs för att en risk eller en kris ska ses som just detta, de behövs också för att människor ska kunna uppfatta osynliga risker som denna typ av moderniseringsrisk är. I resultatet går det också att se att det finns ett oförändrat eller ökat förtroende för experter, det går också att utläsa i resultatet att det finns faktorer som påverkar hur människan agerar under en kris. Dessa faktorer kan vara exempelvis kön och ålder. / This essay focuses on the ongoing pandemic, covid-19, and the role of the experts in society. The essay is based on two surveys, three opinion polls, four articles, one television clip and Stefan Löfven's speech to the nation. The study is of a quantitative method, the results of the questionnaires have been processed in SPSS and the remaining results have served as a complement to the results that have emerged in the questionnaires. The purpose of this essay is to investigate the role of the experts during a crisis. The study uses theories of trust in experts, subjective and objective reality, risk perception theory and the risks of modernization to knowledge.   In the results that appear in the exam, it is possible to see that the experts have a central role during a crisis. Experts are needed for a risk or a crisis to be seen as a risk, they are also needed for people to be able to recognize an invisible risk that this type of modernization risk is. In the result it is also possible to see that there is an unchanged or increased trust in experts, it can also be seen in the result that there are factors that influence how a person acts during a crisis. These factors can be, for example, gender and age.

Sweden is currently facing a paradigm shift in its security policy as it has applied for membership in the military alliance NATO. According to the current government, Swedish NATO membership is the best way to safeguard Sweden in light of Russia's invasion of Ukraine. Previous research indicates a connection between trust and risk perceptions, as well as a difference in risk perceptions between men and women. Trust in governmental institutions also becomes central during crises and disasters. The theoretical framework of this study draws on Ulrich Beck's theories of the risk society and cosmopolitanism, Anthony Giddens' concept of trust in expert systems, and a socialization theory of gender by Davidson and Freudenburg. The purpose of this pilot study is to examine how students' trust in governmental institutions influences their risk perceptions regarding NATO membership. Furthermore, the aim is to investigate whether the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions is influenced by factors such as attitudes towards NATO and gender, and whether there are differences in risk perceptions between men and women regarding NATO membership. This study uses a quantitative method in the form of surveys to address the research questions. The sample for the study consists of the group "They call us students" on Facebook and a discussion forum for all students enrolled in the bachelor's program in Social Analysis. Data from the survey were analyzed through means comparison, correlation, and regression analyses. The results of the study indicate that a high trust in governmental institutions leads students to perceive fewer risks associated with NATO membership. Women also tend to perceive more risks with NATO membership, and a positive attitude towards NATO results in fewer perceived risks with NATO membership. This pilot study has demonstrated the relevance of investigating the relationship between trust in governmental institutions and risk perceptions regarding NATO membership. It would also be interesting for future research to examine other factors that influence individuals' risk perceptions, such as social class and ethnicity. / Sverige står just nu inför ett paradigmskifte i den svenska säkerhetspolitiken då Sverige har ansökt om ett medlemskap i militäralliansen Nato. Enligt den nuvarande regeringen är ett svenskt Natomedlemskap det bästa sättet att värna Sverige efter Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan tillit och riskuppfattningar samt att det finns en skillnad i mäns och kvinnors riskuppfattningar. Tillit till statliga institutioner blir också centralt under kriser och katastrofer. Studiens teoretiska referensram utgår från Ulrich Becks teorier om risksamhället samt kosmopolitism, Anthony Giddens begreppet om tilliten till expertsystem och en socialisationsteori om genus av Davidson och Freudenburg. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka hur studenters tillit till statliga institutioner påverkar deras riskuppfattning gällande ett Natomedlemskap. Vidare är syftet att undersöka om sambandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar påverkas av faktorerna inställning till Nato och kön samt om det skiljer sig i män och kvinnors riskuppfattningar gällande ett Natomedlemskap. I denna studie används kvantitativ metod i form av enkätundersökningar för att besvara studiens frågeställningar. Studiens urval består av gruppen “Dom kallar oss studenter” på Facebook samt ett diskussionsforum för alla som läser kandidatprogrammet för samhällsanalys. Data från undersökningen analyserades genom medelvärdesjämförelse, korrelation och regressionsanalyser. Resultat från studien visar att en hög tillit till statliga institutioner leder till att studenter upplever mindre risker med ett Natomedlemskap. Kvinnor tenderar även att uppleva mer risker med ett Natomedlemskap samt att en positiv inställning till Nato leder till mindre upplevda risker med ett Natomedlemskap. Denna pilotstudie har visat relevansen att undersöka förhållandet mellan tillit till statliga institutioner och riskuppfattningar med ett Natomedlemskap. Det skulle även vara intressant för vidare forskning att undersöka andra faktorer som påverkar individers riskuppfattningar såsom klass och etnicitet.