Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder. Undersökningarna har genomförts i anslutning till modekedjan Carlings som också är vårt avgränsningsområde. Inledningsvis så genomfördes observationer för att få en förståelse för hur arbetet i butik går till. Butikscheferna tillfrågades via kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Personal och kunder fick svara på en enkät med möjlighet till egna kommentarer. För att sätta detta i relation till tidigare forskning så har vi sökt relevant information i bland annat vetenskapliga artiklar, kurslitteratur och böcker. Kundernas förväntningar och önskemål stämmer till största del överens med vad butikschefen önskar av personalen. Personalen själv har generellt sett ett starkt intresse av att vidareutbildas. En analys och sammanställning av samtliga undersökningar visar att ett behov för en personalhandbok finns. Det optimala innehållet skulle vara att behandla exponering, säljteknik, jeanskunskap och allmän materialkunskap inklusive tvättråd. / Program: Butikschef, textil och mode

No description available.

No description available.

Sambandsexponering av produkter handlar om att placera kompletterande varor tillsammans för att uppmuntra kunder till att göra kompletterande köp. En av svenskarna uppskattad matkategori som består av många kompletterande produkter är texmex. Detta har lett till att ICA-butiker har börjat placera kylar med kompletterande tillbehör i sina texmex -avdelningar. Därför har vi i vår uppsats valt att studera hur butiker inom dagligvaruhandeln arbetar med exponering av kompletterande produkter. Vidare vill vi undersöka kundernas respons till detta och om uppfattningarna korrelerar med butikernas bakomliggande tankar. Vi genomför djupintervjuer med anställda på en ICA-butik samt observationer av och intervjuer med kunder i två ICA-butiker. Slutsatsen är att ICA använder sig av sambandsexponeringen som en strategi för att underlätta kundernas handlande, vilket korrelerar med kundernas uppfattningar. Vidare kan vi se att kunderna blir inspirerade till att göra kompletterande köp från texmex-avdelningen, vilket överensstämmer med ICA:s strategi att väcka köplust genom sambandsexponering.

This study delves into the influence of social media on the online political participation of young individuals. The research focuses on a sample comprising six students from diverse programs at Örebro University, employing a qualitative methodology centered on semi-structured interviews conducted with all participants. Subsequent to these interviews, a content analysis was performed to scrutinize the collected responses. The fundamental inquiries guiding this study were centered on two primary questions: ● How does online political participation vary among young adults whose social media feeds contain a significant amount of political information compared to young adults whose social media feeds contain little or no political information? ● To what extent are young adults exposed to unintentional exposure of political information on social media? This study reveals that online political participation among young adults is intricately tied to the degree of exposure to political information on social media. Those regularly exposed demonstrate increased interest and engagement, while those with minimal exposure show limited interest and participation. The findings underscore the pivotal role of social media exposure in shaping the dynamics of young adults' online political engagement. Further research is essential for a comprehensive understanding of the underlying mechanisms governing these dynamics

Syfte - Studien syftar till att undersöka om det har skett en förändring angående solning i solarier från 2006/2007 fram till 2015/2016 hos individer i Sverige mellan 18-24 år. Samt att studera om det har någon betydelse till vilket kön, utbildningsnivå och hudtyp man tillhör i förhållandet till hur mycket Minimal Erythemal Dose (MED) man utsätter sig för under 2016. Metod – Metoden som användes var en kvantitativ mätmetod där en webbenkät användes som verktyg. Enkäten skickades ut på en social plattform. Resultat - 193 personer svarade varav 127 passade in i målgruppen, 99 var kvinnor och 28 var män. 76 personer hade läst på universitet eller en högskola, 50 personer angav gymnasie som högsta utbildningsnivå och en person hade grund-/folk-/realskola eller liknande som svar. Vad det gäller hudtyp så var det 96 personer med hudtyp I, 27personer med hudtyp II, 3 personer med hudtyp III och en person med hudtyp IV. Det visade sig att det inte har skett en statistisk signifikant förändring mellan en studie som gjordes åren 2006/2007 och den här studien från 2015/2016 angående solning i solarium (χ2 (5) = 3.902, p < .05). Dock visade det sig att det finns en skillnad mellan könen i deras UV-exponering (p=0,033). Utbildningsnivåer (p= 0,896) och hudtyper (p= 0,117) skiljer sig inte signifikant från varandra. Det fanns heller inget signifikant samband mellan utbildningsnivå och MED (p=0,897) eller mellan hudtyp och MED (p=0,079). Medianvärdet av den totala UV-exponeringen är 61,18 MED där den undre kvartilen ligger på 29,37 MED och den övre kvartilen ligger på 105,54 MED. UV-exponering i solarium har ett medianvärde av 0,0 MED där den undre kvartilen ligger på 0,0 MED och den övre kvartilen ligger på 5,0 MED. Slutsats - Sveriges arbete för att motverka solarium kan utvecklas då det har visat sig att det inte har skett en förändring på 10 år. Framtida studier skulle kunna rikta sig mot varför det inte har förändrats och hur man ska utforma interventioner som människor faktiskt kan ta till sig.

Syfte: Syftet med denna studie var att genom litteraturgranskning beskriva förekomsten och typ av skador hos fotbollsspelare som spelar match och tränar på konstgräs. Metod: Litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Human Kinetics resulterade  i 12 artiklar som publicerats de senaste 10 åren. Alla artiklar har evidensgraderats, granskats och därefter sammanställts. Resultat: Den vanligaste skadelokaliseringen inom fotboll på konstgräs är lår- och knäskador, följt utav ankelskador och ljumskskador. Den skada som var mest frekvent förekommande var ligamentskador och muskelskador. Vrickningar i ankeln uppstod ofta vid fotbollsspel på konstgräs, även inre blödningar i lårmuskulaturen och ligamentskador i knäleden var vanligt förekommande. Den vanligaste typen av skada är den minimala skadan som genererar 1-3 dagars frånvaro från träning och match. Den näst vanligaste typen av skada är den måttliga skadan som frånhåller fotbollsspelaren från träning och match mellan 8-28 dagar. Slutsats: Denna studie visar sambandet mellan skadeförekomst och exponeringstid. Den vanligaste skadan inom fotboll på konstgräs är vrickningar i ankeln, inre blödningar i lårmuskulaturen och ligamentskador i knäleden.

<p>Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ”single case”-design användes och data analyserades genom Rn-metoden. Signifikanta resultat erhölls avseende nedgång i kroppsoro samt utseendeinvestering men ej gällande nedstämdhet. Samtliga deltagare beskrev ett långvarigt missnöje med det egna utseendet samt upptagenhet, negativ affekt och undvikande relaterat till detta. Deltagarna uttryckte sig huvudsakligen positivt kring interventionen. Sammantaget indikerar resultaten goda effekter av interventionen och upplägget bör prövas i större skala.</p>

Babyschema är ett fysionomiskt fenomen som innefattar infantila särdrag såsom stor ögon- och huvudform i kombination med liten näsa och haka. Utseendet kan ses hos digitala karaktärer i moderna spel och filmer vilket kan ha en psykologisk effekt hos betraktaren då exponering bevisats influera preferenser. Studien ämnar att utreda uppfattningen av ansikten med babyschema och om visuell exponering kan påverka dessa uppfattningar. Undersökningen utfördes på 70 testdeltagare, där ansikten med varierande grader av babyschema presenterades före och efter exponering innehållande karaktärer med babyschema eller realistiska proportioner. Resultaten indikerar att exponering för babyschema i viss utsträckning resulterar i en positiv förskjutning hos deltagarnas uppfattningar däremot hade exponering ingen positiv inverkan på deltagarnas respons till extrem babyschema. Framtida arbeten skulle kunna undersöka babyschema applicerat på manliga och kvinnliga karaktärer i en spelmiljö. I en förlängning kan studier inom ämnet syfta till att upplysa kreatörer om karaktärsdesign och dess möjliga påverkan på samhället.

Att vara en aktör inom detaljhandeln innebär hård konkurrens. Det är av stor vikt att erbjuda något unikt och kunna skilja sig från mängden, men även att synas. Marknadsföring i klassisk bemärkelse, TV-, radio-, tidnings- och Internetreklam, är huvudsakligen de sätt företag använder för att göra sig och sina produkter tillkänna. Att skilja sig från mängden är något företaget Monki baserar hela sin affärsidé på, och det gäller även sättet de marknadsför sig. Då de inte använder någon form av ”klassisk” marknadsföring stödjer det deras annorlunda och unika koncept. Med butiken som enda redskap slåss de mot konkurrenterna på marknaden. Genom butiken som helhet, alltifrån exponering till personal, förmedlar Monki sitt budskap till konsumenten. Med hjälp av en påstana intervju, samt en intervju med butikschefen på Monki i Linköping, fick vi en bra grund och en tydlig bild av hur väl företaget lyckas förmedla sitt budskap till den tänkta målgruppen. Vad som skulle hända om de började använda sig av reklam är också något som diskuteras. Slutsatsen blir att Monki har ett starkt koncept som klarar av att förmedlas utan den klassiska formen av marknadsföring och att de bör hålla kvar vid sin grundidé och sina principer. Varje steg som tas i utvecklingen ska göras på Monki’s eget sätt. / Program: Butikschef, textil och mode