INTRODUÇÃO: A obesidade mórbida é um problema de saúde pública. O aumento da massa gorda contribui para a perda de massa livre de gordura e mudanças na força muscular e resistência dos músculos dos membros inferiores (flexores e extensores), que são responsáveis pela independência, mobilidade e capacidade para realizar com segurança as atividades diárias. OBJETIVO: Avaliar a correlação entre a força muscular e composição corporal total e segmentar de acordo com o grau de obesidade. MÉTODO: Foram incluídos no estudo 132 pacientes com obesidade mórbida de ambos os sexos, com idade entre 18 e 60 anos, sendo divididos entre grupo obeso (>= 40Kg/m2 e < 50Kg/m²) e superobeso (>= 50Kg/m2 e < 60Kg/m²). Todos os pacientes realizaram avaliação da composição corporal (bioimpedância elétrica) e da força muscular máxima dos membros inferiores (dinamometria isocinética). RESULTADOS: Não houve diferença significativa entre o valor médio da força muscular absoluta de extensão (156,4 ± 45 Nm vs. 156,4 ± 41 Nm) e flexão (71,5 ± 22 Nm vs. 72,8 ± 22 Nm) entre o grupo obeso e superobeso. O grupo superobeso apresentou redução da força muscular de extensão e flexão corrigida pelo peso corporal e pelo peso dos membros inferiores em relação ao grupo obeso (P < 0,05). A correlação da força muscular com o peso corporal foi fraca (r = 0,37-0,57, P < 0,001) a moderada, enquanto que observou se correlação moderada em relação ao peso dos membros inferiores (r = 0,46-0,61, p < 0,001). CONCLUSÃO: O grupo superobeso apresentou um valor médio na força absoluta de extensão e de flexão. A força muscular diminuída na obesidade grave está diretamente relacionada com a composição corporal dos membros inferiores / BACKGROUND: Morbid obesity is a public health problem. The increase in fat mass contributes to loss of fat free mass and changes in strength and endurance of lower limbs muscles (flexors and extensors) that are responsible for independence, mobility and ability to perform daily activities safely. OBJECTIVE: to evaluate the correlation between the muscle strength and total and segmental body composition according to the obesity grade. METHODS: 132 morbidly obese patients were included in the study of both sexes, aged 18 and 60 years, divided between obese group (>= 40Kg/m2 e < 50Kg/m²) and super obese (>= 50Kg/m2 e < 60Kg/m²). All patients performed a body composition evaluation (bioelectrical impedance analysis) and maximum muscle strength of the lower limbs (isokinetic dynamometry). RESULTS: There was no significant difference between absolute extension (156.4 ± 45 Nm vs. 156.4 ± 41 Nm) and flexion muscle strength (71.5 ± 22 Nm vs. 72.8 ± 22) between the obese and the super obese group. The super obese group presented a reduced extension and flexion muscle strength corrected to body weight and to weight of the lower limbs in compared to obese group (P < 0.05). The correlation of muscle strength relative to body weight was weak to moderate (r = 0.37 - 0.57, P<0.001) whereas strength relative to weight of the lower limbs presented a moderate correlation (r = 0.46 - 0.61, P < 0.001).CONCLUSIONS: Super obese group had a mean value in absolute extension and flexion muscle strength. The decreased muscular strength in severe obesity is directly related to body composition of the lower limbs

Práce se zabývá určením pravděpodobnostních rozdělení pro stochastické programování, při kterém jsou optimální hodnoty účelové funkce extrémní (minimální nebo maximální). Rozdělení se určuje pomocí heuristických metod, konkrétně pomocí genetických algoritmů, kde celá populace aproximuje hledané rozdělení. První kapitoly popisují obecně matematické a stochastické programování a dále jsou popsány různé heuristické metody a s důrazem na genetické algoritmy. Těžiště práce je v naprogramování daného algoritmu a otestování na úlohách lineárních a kvadratických stochastických modelů.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag världsledande gällande överlevnaden hos extremt underburna barn. Den högspecialiserade vården i Sverige är centraliserad till regionsjukhus vilket leder till att flertalet av dessa barn behöver transporteras från hemsjukhus till regionsjukhus för fortsatt vård. Motiv: Föräldrars känslor i samband med att deras barn behöver neonatal intensivvård är väl studerat i tidigare forskning både internationellt och nationellt. Då det finns begränsat med kunskap angående dessa föräldrars behov av stöd i samband med flytt av deras extremt underburna barn till annat sjukhus finns det möjligheter till förbättring inom området. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd föräldrar till extremt underburna barn önskade när deras barn behövde flyttas till en annan neonatalavdelning på ett annat sjukhus.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor med empirisk design. Enkäterna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av Elo &amp; Kyngnäs. Föräldrarna (n=63) rekryterades via ett strategiskt urval från hela Sverige. Resultat: Resultatet delas in i två huvudkategorier; ”Föräldrars behov av förberedelser inför flytt till annat sjukhus” samt ”Föräldrars behov av emotionellt och personligt stöd”. Resultatet visar att det finns ett stort behov av stöd hos föräldrarna för att minimera de negativa upplevelser som kan uppstå då deras extremt underburna barn behöver flyttas till en annan neonatalavdelning. Föräldrarna beskriver att de önskar få information om avdelningen de flyttar till avseende rutiner och faciliteter samt när flytt förväntas ske och att denna information idag är bristfällig. Föräldrarna beskriver även att deras känslor och upplevelser behöver bli bekräftade av personalen och att behovet av en kontaktperson är stort. Konklusion: Resultatet belyser vilket stöd föräldrar efterfrågar i samband med flytt av sitt extremt underburna barn vilket skapar möjligheter för en framtida utveckling av neonatalvården. Implementering av stödjande vårdrutiner samt förbättrat samarbete mellan sjukhusen skulle öka möjligheterna för en förbättrad föräldraupplevelse och därmed minskad psykisk ohälsa. / AbstractBackground: Sweden is world-leading when it comes to survival rates among extremely preterm infants. Highly specialized care units are centralized to regional hospitals, resulting in that many extremely preterm infants need to be moved from their home hospital to a regional hospital for additional care. Motive: Parents' emotions when their extremely preterm infant requires neonatal intensive care is a well-studied area in both national and international studies. The authors therefore believe that there is a reason for further research regarding parents’ need for support in connection to the relocation of their extremely preterm infant to another hospital. Since there is limited research regarding the needs of these parents, there are opportunities for improvement in the area.Aim: The purpose of this study was to illustrate what support parents of extremely preterm infants need when their infant needs to be moved to another neonatal unit at another hospital. Methods: The study was conducted as a qualitative questionnaire study with open questions with empirical design. The questionnaires were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach by Elo &amp; Kyngnäs. The parents (n=63) were recruited via a strategic selection from all over Sweden.Result: The result is divided into two main categories; “Parents’ need for preparation when moving to another hospital” and “Parents’ need for emotional and personal support”. The result shows that there is a great need for support among parents to minimize the negative experiences that can occur when their extremely preterm infant needs to be moved to another neonatal unit. The parents describe that they wish to receive more information about routines and facilities at the unit they are moving to, and then the move is expected to take place. The parents also describe that their feelings and experiences could be further confirmed by the staff and that they have a need for establishing a relation with a contact person. Conclusion: The result highlights what support parents request in relation to transportation of their extremely preterm infant, creating opportunities for further improvements in neonatal care. Implementation of supportive care routines and improved collaboration between hospitals could increase the opportunities for an improved parental experience and by that reduced mental illness.

På skolan i Revinge utbildar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) personer inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap. Vid ett flertal tillfällen har Kävlingeån översvämmat skolområdet vilket resulterat i att verksamheten blivit stillastående i flera veckor. Grundvattennivån ligger nära markytan på skolområdet och platsen är därför extra känslig för översvämningar både från ån och extrem nederbörd. För att kunna minimera konsekvenserna vid en översvämning identifierades olika objekt, byggnader och områden, som i rapporten är benämnda som skyddsobjekt, som drabbas mest vid översvämning. För att ta hänsyn till att framtida väderförhållanden kan bli mer extrema undersöktes två klimatanpassade scenarier, höga flöden från ån och extrem nederbörd. Olika åtgärder mot översvämningar som potentiellt kan passa skolområdet togs fram och viktades utefter kostnader, lagar och skyddskapacitet. Skyddsobjekten som togs fram är skolans övningytor, kontorsbyggnader, hus med källare, spillvattenbrunnar, områden som kan sprida miljöfarliga ämnen, elskåp samt fordonshall/förråd. Skyddsobjekten viktades utefter översvämningskonsekvensernas direkta kostnader, hinder för utbildning samt fara för människor och natur, i relation till hur sannolikt det är att objekten blir översvämmade. Övningsytor, spillvattenbrunnar och områden som kan sprida miljöfarliga ämnen fick högsta prioritet. De åtgärder mot översvämning som undersöktes var gröna tak, regnmagasin, regnbäddar, träd, kontrollerad översvämningsyta och permanent vall. De fyra förstnämnda bedömdes billiga och lagligt sett icke komplicerade i relation till permanent vall och kontrollerad översvämningsyta. En summering av vilka skyddsobjekt varje åtgärd skyddar lades till. En effektivitetsfaktor togs fram i relation till vilka scenarier åtgärderna verkar mot och i vilken grad de kan motverka ett scenario på egen hand. Detta gav värderingen, från högst till lägst, permanent vall, träd, översvämningsyta, regnmagasin, regnbäddar och gröna tak. Som ytterligare åtgärder rekommenderas det att utesluta användning av källare helt och bestämmelser kring nybyggnation bör tas i relation till var det finns störst risk för översvämning på området. Ett förslag till MSB finns om att ta kontakt med Kävlingeå-projektet som arbetar med att utöka andelen våtmarker utmed Kävlingeån, där ett av målen för projektet är att motverka översvämningar. Arbetet drivs av Kävlingeåns Vattenråd, vilka också kan ha mer information kring hur regleringen av Vombsjön kan påverka risken för översvämning på skolområdet.

Denna kvalitativa studie om internationellt utvecklingsbistånd undersöker effekterna av gender mainstreaming i sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, med särskilt fokus på jämställdhet, kvinnors empowerment och biståndets effekter på familjeförhållanden. Studien lyfter fram en historisk bakgrund av gender mainstreaming i politiken, men även dagens internationella engagemang för att bekämpa den extrema fattigdomen. Studien belyser det svenska internationella biståndets initiativ för att minska fattigdomen i Afrika, söder om Sahara.  Totalt genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med högkvalificerade tjänstemän som representerar det internationella biståndet, med bakgrund från Utrikesdepartementet, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Latinamerikainstitutet på Stockholms universitet och UNICEF Office of Research - Innocenti. Resultatet visade att ett genderintegrerat bistånd i form av sociala kontantöverföringar som främjar jämställdhet i samhällen som biståndet verkar i, bidrar till att minska den extrema fattigdomen. Men resultaten visade även att det krävs ytterligare forskning för att kunna se direkta kausala effekter av biståndet som riktas till kvinnor jämfört med bistånd som riktas till män, samt den effekt som biståndet har på kvinnors empowerment och på biståndsmottagarnas familjeförhållanden. Slutsatsen av undersökningen är att uppbyggnaden av genderintegrerade sociala trygghetssystem i Afrika, söder om Sahara, är av särskild betydelse då man genom ökad jämställdhet och ett övergripande socialt skyddsnät minskar den extrema fattigdomen och främjar regionens välmående i sin helhet. / This qualitative study on international development aid explores the effects of gender mainstreaming in social protection systems in sub-Saharan Africa, with a focus on gender equality, women's empowerment and family structures. The study features a historical background of gender mainstreaming in politics, but also today's international commitment to combat extreme poverty. The study highlights the initiative of the Swedish international aid to reduce poverty in sub-Saharan Africa. A total of four semi-structured interviews were conducted with highly qualified public servants representing the international foreign aid, representing The Swedish Ministry of Foreign Affairs, The Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), The Institute of Latin American Studies at Stockholm University and UNICEF Office of Research - Innocenti. The results showed that a gender-based foreign aid in the form of social cash transfers that aims to promote gender equality, helps to reduce extreme poverty. In addition, the results showed that further research is required to see the direct effects of aid directed at women as compared with aid directed at men, as well as the impact of aid on women's empowerment and the family structures of aid recipients. The conclusion of this study is that the development of gender-based social protection systems in sub-Saharan Africa is of particular importance as, through increased gender equality and overall social protection systems, the region's prosperity increases, and levels of extreme poverty reduces.

L’objectif principal de cette recherche est de comprendre la signification de l’accumulation d’objets pour la personne présentant des comportements de hoarding. Dans une perspective constructiviste, nous utilisons la construction empirique de la théorie afin d’analyser 8 entrevues. Les théories d’Erving Goffman et d’Howard Becker sur la stigmatisation et la culture d’exclusion nous permettent de comprendre et d’analyser la construction des liens sociaux chez les personnes présentant des comportements de hoarding. De même, l’application de l’approche d’Elkaïm à cette problématique nous permet de comprendre un des principaux défis de l’intervention auprès de cette population, la double contrainte. L’analyse nous permet de distinguer 3 profils de hoarder. Ce travail s’inscrit sous un paradigme encore jamais utilisé pour comprendre la problématique du hoarding et propose une compréhension propre au travail social, différente du modèle médical qui prédomine actuellement dans l’intervention et la littérature scientifique. / The main objective of this research is to understand the meaning of the accumulation of objects for the person presenting hoarding behaviours. Based on a constructivist framework, we used the empirical construction of theory to analyse 8 interviews. Stigma and the culture of exclusion of Erving Goffman and Howard Becker theories allowed us to understand and to analyze the construction of social ties among people with hoarding behaviours. The application of the theory of Elkaïm to this problem allowed us to understand one of the great challenges of the intervention with this population, the negative feedback. The analysis allowed us to distinguish 3 profiles of hoarder. This research work proposes a different perspective to hoarding, based on a paradigm that was never used before in the comprehension of that problematic and that is proper to social work, in contrast with the prevailing medical model that dominates the literature.