Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard. Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans. Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om. Precis som färgen, som använde sig av färg för att skilja mellan verklighet och dröm, har 3D-formatet även tagit del av detta berättargrepp. Möjligheten finns att 3D-formatets spridning ut i andra medier, precis som färgens spridning till televisionen, kan hjälpa 3D-formatet i dess väg att bli en standard inom filmmediet. Dockär 3D-formatet fortfarande låst i sin visuella attraktion och används mer för att visuellt underhålla än för att visuellt berätta. Det är både tekniska och ekonomiska omständigheter som samarbetat för att få 3D-formatet att återkomma i ett digitalt format. Ingen av dem kunde enskilt få fram innovationen. Vikten ligger på de tekniska omständigheterna i och med digitaliseringen som sker hos biograferna, men digitaliseringen i sig styrs både av tekniska och ekonomiska val och 3D-formatet är främst en ekonomisk hjälp för biograferna att göra digitaliseringen. 3D-formatet är därmed mer en ekonomisk hjälp än en teknisk utbyggnad av filmmediet.

Authors: Anton Hiort af Ornäs, Jonatan Rungegård and Martin Thiberg Supervisor: Hans Allmér Examiner: Miralem Helmefalk Title: Luxury exposures´ impact on consumers' willingness to pay and on the exclusivity of the product Subject: Master Thesis in Detail and Service Management, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2FE66E, 2019 Keywords: Sensory marketing, visual stimuli, gold colour, store environment, exposure, multisensory experience, brand-recognition, luxury, exclusivity, willingness to pay, experiment.   Context: The study, in collaboration with Åhléns, examined how a product's exclusivity and consumers´ willingness to pay are affected by exposures associated with luxury. The topic was chosen because there are not many studies in this area today.  Research question: How does an exposure, associated with luxury, affect consumers´ willingness to pay and the perception of the product´s exclusivity?   Purpose: The purpose of the study is to gain a greater understanding of how visual stimuli associated with luxury affect the consumers´ willingness to pay and the product's exclusivity.   Method: The study has a quantitative research strategy and a deductive approach. The survey is based on an experiment where consumers were  manipulated with visual stimulus. The result is based on 400 structured interviews.   Conclusion: The study showed that when the champagne glass was exposed together with exclusive brands and the colour gold, the willingness to pay and the perception of exclusivity of the glass was raised. The result also showed that there exists a connection between the perceived exclusivity and the willingness to pay.