Denna studies syfte var att undersöka hur framställningen av curlingföräldrar ser ut i den svenska dags- och kvällspressen. För detta syfte analyserades ett flertal artiklar, krönikor och ledare i de två största svenska dagstidningarna, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, samt de två största svenska kvällstidningarna, Expressen och Aftonbladet. Curlingföräldrar är ett begrepp som på senare år fått stort genomslag i debatten kring barnuppfostran, och det har getts stort utrymme i media. Det finns dock sparsamt med forskning kring curlingföräldrar och denna uppsats syftar därför till att bidra med en ökad kunskap om och förståelse för fenomenet. De forskningsfrågor som styrde undersökningen var följande: Hur beskrivs och framställs begreppet curlingföräldrar i dags- och kvällspress? Vilken typ av barnuppfostran samt föräldrasyn framhäver denna bild? Vilka olika typer av konsekvenser kan denna syn på barnuppfostran och föräldrasyn resultera i? Studiens empiri bestod av sammanlagt 15 olika artiklar, ledare och krönikor inhämtade från ovan nämnda tidningar. Dessa texter bearbetades och analyserades sedan genom en kvalitativ textanalys. Resultatet visade att curlingföräldrar beskrevs i huvudsakligen negativa termer, där föräldrarna ansågs brista i sitt föräldraskap på en rad punkter. De mest framhävande negativa aspekterna framställdes i form av brist på tid, brist på auktoritet och ansvarstagande, ängslan och oro samt missriktad omsorg. De beskrevs också som krävande och med orimliga krav på skolan. Curlingföräldrar ställs också i relation till en medelklass, där ett dåligt samvete över för lite tid med barnen kompenseras med överdriven omsorg. Konsekvenserna för barnen till dessa föräldrar beskrevs även de i negativa termer, där barnen framställdes som ouppfostrade, egoistiska, bortskämda och utan ansvar för det egna livet. På ett övergripande plan framställdes det curlande föräldraskapet som negativt både för barnen men också för samhället i stort, då det ansågs leda till konsekvenser i form av psykisk ohälsa, ungdomsarbetslöshet, ett utökande av samhällsklyftor och ett försvårande av social rörlighet.