Att få sitt barn omhändertaget upplevs av många föräldrar som omvälvande. Föräldrar till familjehemsplacerade barn har i tidigare forskning uttryckt en önskan om att få hjälp och stöd från socialtjänsten, forskningen har dock visat på att stödet har varit otillräckligt och ibland obefintligt. Studien syftar till att undersöka Socialtjänstens stöd till föräldrar med familjehemsplacerade barn utifrån socialarbetares synsätt. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre socialarbetare inom samma kommun har genomförts för att besvara syftet. En av socialarbetarna arbetar som barnsekreterare, de andra två som föräldrastödjare. Studien visar fortsatt på ett stort behov av stöd hos föräldrarna. Föräldrarna erbjuds emotionellt såväl som praktiskt stöd, stödet kan vara i form av umgängesstöd, krisstöd och samtalsstöd. Det stöd som erbjuds går i linje med det stöd som tidigare forskning lyft fram. Socialarbetarna i studien önskar att alla föräldrar får stöd då de menar att alla skulle må bra av det. I intervjuerna framkom två perspektiv som socialarbetarna utgår ifrån i arbetet med att ge föräldrar stöd, ett barnperspektiv och ett föräldraperspektiv som påverkar arbetet och ibland står i konflikt till varandra. Ytterst beskriver socialarbetarna att de ska ha ett barnperspektiv men att stödet ska utgå ifrån förälderns behov. Socialarbetarna lyfter flera svårigheter med att ge föräldrar stöd. Det kan handla om föräldrars ovilja att ta emot stöd eller organisatoriska svårigheter. Till följd av att föräldrar ej vill få stöd menar socialarbetarna att respekt och bemötande blir viktigt för att kunna arbeta med föräldrarna. Arbetet med att ge stöd till föräldrarna beskrivs fortsatt vara under utveckling. Studien pekar på att utvecklingsarbetet fortsatt är av stor vikt för att kunna tillgodose föräldrars olika behov av stöd.

Bakgrund: Barn som far illa är ett folkhälsoproblem. Det har visat sig att beteendeproblem hos barn redan vid tre års ålder kan påverka deras framtida risker för psykisk ohälsa, kriminalitet, missbruk, avhopp från skolan, koncentrationssvårigheter och utanförskap. Barns beteende kan påverkas av relationen till lärarna, föräldrarna och till andra barn. Föräldrarnas psykiska hälsa och sociala situation är riskfaktorer för att barn ska utveckla beteendeproblem. Det finns lagar och förordningar samt föräldrastöd och interventionsprogram för att minska barns utsatthet och främja deras utveckling. Förskoleteamet Tummen är en verksamhet där socionom, specialpedagoger och psykolog samverkar för att främja barns utveckling genom barnsamtal, föräldrasamtal, Marte Meo-filmning, ICDP, nätverksmöten, föräldragrupper och stöd till pedagoger.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen i verksamheten Förskoleteamet Tummen upplever att barnens/familjernas situation har förändrats under den tid då de har fått stöd från Förskoleteamet Tummen.Metod: Det skedde en granskning av 125 enkäter där Förskoleteamet Tummen utvärderade sin verksamhet. Fritextsvar från den öppna frågan: ”På vilket sätt upplever ni att barnets/familjens situation har förändrats under tiden som den varit aktuell hos Förskoleteamet?” analyserades med en innehållsanalys och detta skapade temat "Att främja utveckling för barnets bästa" som bestod av följande huvudkategorier: Barnets utveckling, Föräldrarnas utveckling och Pedagogernas ökade förståelse för barnets behov.Resultat: Resultatet visade att Förskoleteamet Tummen främjade barns utveckling på många olika sätt. Det skedde direkta positiva effekter på barnet genom att barnet blev bättre på att reglera känslor, äta mat, få vänner, samspela med andra, somna, bli mer självständigt, leka och koncentrera sig. Föräldrarna utvecklades i sin föräldraroll och även i sin personliga utveckling då de fick hjälp att förändra sin relation till barnet, interaktionen med barnet, synen på barnet och sin egen livssituation. Pedagogerna fick hjälp att utveckla struktur och sitt bemötande mot barnet samt få ökad förståelse för barnet och dess behov.Slutdiskussion: Resultatdiskussionen utgår från anknytningsteorin och den bioekologiska modellen som teoretiska referensramar. Det visar sig att tidiga insatser kan ha stor inverkan på barnens framtid och att Förskoleteamet Tummen är en mångsidig verksamhet somförebygger problem genom att främja barns utveckling i samspel med barnet, föräldrar, pedagoger och andra instanser. Då föräldrarnas och pedagogernas inverkan på barnets beteende har visat sig vara stor är det viktigt att deras möjligheter att främja barns utveckling stärks. I metoddiskussionen diskuteras studiens trovärdighet. / Background: Child maltreatment is a public health problem. It has been shown that behavioral problems in children at the age of three can affect their future risk for mental illness, crime conviction, substance abuse, school dropout, lack of concentration and social exclusion. Children's behavior can be influenced by the relationship with the teachers, parents and the other children. The mental health and socioeconomic status of the parents are risk factors for children to develop behavior problems. There are laws and regulations that aim to promote the well-being of children. It exist parental support and intervention programs to reduce the vulnerability of children and promote their development. Förskoleteamet Tummen is a interprofessional cooperation establishment where social workers, special educators and psychologists work together to promote the development of children through supporting dialogue with children, supportive dialogue with parents, Marte meo filming, ICDP, network meetings, parental groups and support to educators.Objective: The aim of this study is to examine how the staff in Förskoleteamet Tummen experience that the situation for the children/families have changed during the time they have gotten support from Förskoleteamet Tummen.Method: A review of 125 questionnaires where Förskoleteamet Tummen evaluated the outcome of their support was conducted. Free text responses from the open question: "In what way do you feel that the child/family's situation has changed during the time they have gotten help from Förskoleteamet Tummen?" were analyzed using content analysis and this made the theme "Promoting the development of the child" which consisted of the following main categories: child development, parental development and educationalists increased understanding of the needs of the child.Results: The results showed that Förskoleteamet Tummen promoted the development of children in many different ways. There was a direct positive impact on the child because the child became better at regulating emotions, eating food, making friends, interacting with others, sleep, become more independent, play with others and concentrate. The parents developed in their parental role but also in their personal development. They got help to change their relationship with the child, the interaction with the child, the views of the child and their own situation. The teachers were helped to develop the structure and their attitude towards the child and to increase their understanding of the child and it's needs.Ending discussion: The results were discussed with the attachment theory and the bioecological model as a theoretical framework. It turns out that early interventions can have a major impact on children's future and that Förskoleteamet Tummen is a team with many applications. Because they prevent problems by promoting child development in interaction with the child, parents, educators and others. As parents and educators' impact on the child's behavior has proved to be important, it is important that their potential to promote child development is strengthened. In the method discussion the trustworthiness of this study was discussed.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC. Flera föräldrar var missnöjda med BVC verksamhetens organisation och struktur, och då främst tillgängligheten. Både mammor och pappor hade åsikter om BVCs upplägg, främst när det gällde öppettiderna och telefontiderna. De uttryckte stark önskan om att öppettiderna vid BVC borde förändras. När det gällde innehåll i BVC-verksamheten hade föräldrarna olika uppfattningar om informationen från BVC personalen gällande råd och stöd. Mammorna upplevde att de fått för lite information samt att den information som gavs inte var relevant för tillfället. Papporna upplevde att de fick för mycket information vid ett och samma tillfälle. Detta kunde medföra att informationen blev svår att tillgodogöra sig. Mammorna och papporna beskrev att de var nöjda med de täta hälsokontrollerna och med föräldragrupperna och den sociala gemenskap som de gav. Papporna ansåg det som mycket viktigt att vara delaktiga men BVCs öppettider upplevdes som ett hinder för detta. De uttryckte även en stark önskan om riktat stöd i deras nya roll som pappor och särskilda pappagrupper med en manlig samtalsledare efterfrågades. Mycket av BVCs verksamhet vänder sig till mammorna och för att undvika att papporna upplever ett utanförskap borde papporna stödjas genom speciellt riktad verksamhet.</p> / <p>The aim of the study was to describe how mothers and fathers experience their contact with the child health center. Ten mothers and ten fathers participated and the data were gathered via interviews. The results showed that both mothers and fathers were satisfied with the response at the child health center. Most of the respondents considered that the child health center activity was aimed more to the mothers. The fathers described that they wanted an extended possibility to participate in the activitys at the child health center. Several parents were dissatisfied with the organisation and the structure of the child health center mainly concerning opening hours and telephone hours. They expressed a strong will that opening hours at the child health center should be changed. When it concerned information contents regarding support the parents had different views. The mothers experienced that they recived too little information and that the information given not was relevant for the occasion. The fathers described that they recived too much information at one and the same time and that the information became difficult to incorporate. Both mothers and fathers described that they were pleased with the frequent health controls. The participants in the study were also pleased with the parent groups and the social community they provided. The fathers in the study considered it as very important to participate but experienced opening hours as an obstacle for this. They also expressed a strong will about support in their new role as fathers and also requested special groups for fathers with a male leader. A lot of the child health centers activity turns itself to the mothers and in order to avoid fathers feel out of it the fathers should be supported through father- focused programs.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära.</p><p>Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna.</p> / <p>The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points.</p><p>Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.</p>

<p>Syftet med studien var att genomföra en deskriptiv undersökning för att få kunskap om i vilken omfattning föräldrar med missbruksproblematik har deltagit i generella föräldrastödjande insatser och hur de uppfattat detta stöd. Ett delsyfte var att söka kunskap om huruvida dessa föräldrar har fått s.k. riktade föräldrastödjande insatser. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, sju respondentintervjuer och åtta informantintervjuer. Studiens resultat påvisar att föräldrar med missbruksproblematik i mycket liten utsträckning utnyttjat de generella former av föräldrastöd som kommuner och landsting erbjuder. Enligt studiens resultat beror detta till stor del dels på att föräldrarna inte upplever att barnmorskorna och sköterskorna tagit deras situation på allvar och intresserat sig för den, dels att föräldrarna känt ett utanförskap i förhållande till andra föräldrar. När det gäller riktade stödinsatser, visar resultatet att föräldrarna inte erbjudits stöd i föräldrarollen riktat till dem som personer. Dessutom kan utrönas genom informantintervjuerna att det inte förekommer riktade stödinsatser till denna grupp av föräldrar.</p> / <p>The aim of this study was to do a descriptive study in order to receive knowledge about to what extent parents with a drug addiction have participated in general parental support programs and how they have experienced the support. A part of the purpose of the study was to seek knowledge about whether these parents have been offered special support. The study has been done with qualitative interviews, seven respondent interviews and eight informant interviews. The result of the study shows that parents with a drug addiction in a very low extent have participated in the general parental support programs offered by the local authorities and the county council. According to the results of this study, this is due partly to the fact that the parents feel that the midwives and nurses have not been interested in their situation or taken it seriously, partly also because they feel outside in relation to other parents. When it comes to special support, the result shows that the parents have not been offered parental support directed to them as persons. The informant interviews also show that there is no special support directed to this group of parents.</p>

<p>Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas.</p> / <p>This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.</p>

Syftet med studien var att genomföra en deskriptiv undersökning för att få kunskap om i vilken omfattning föräldrar med missbruksproblematik har deltagit i generella föräldrastödjande insatser och hur de uppfattat detta stöd. Ett delsyfte var att söka kunskap om huruvida dessa föräldrar har fått s.k. riktade föräldrastödjande insatser. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, sju respondentintervjuer och åtta informantintervjuer. Studiens resultat påvisar att föräldrar med missbruksproblematik i mycket liten utsträckning utnyttjat de generella former av föräldrastöd som kommuner och landsting erbjuder. Enligt studiens resultat beror detta till stor del dels på att föräldrarna inte upplever att barnmorskorna och sköterskorna tagit deras situation på allvar och intresserat sig för den, dels att föräldrarna känt ett utanförskap i förhållande till andra föräldrar. När det gäller riktade stödinsatser, visar resultatet att föräldrarna inte erbjudits stöd i föräldrarollen riktat till dem som personer. Dessutom kan utrönas genom informantintervjuerna att det inte förekommer riktade stödinsatser till denna grupp av föräldrar. / The aim of this study was to do a descriptive study in order to receive knowledge about to what extent parents with a drug addiction have participated in general parental support programs and how they have experienced the support. A part of the purpose of the study was to seek knowledge about whether these parents have been offered special support. The study has been done with qualitative interviews, seven respondent interviews and eight informant interviews. The result of the study shows that parents with a drug addiction in a very low extent have participated in the general parental support programs offered by the local authorities and the county council. According to the results of this study, this is due partly to the fact that the parents feel that the midwives and nurses have not been interested in their situation or taken it seriously, partly also because they feel outside in relation to other parents. When it comes to special support, the result shows that the parents have not been offered parental support directed to them as persons. The informant interviews also show that there is no special support directed to this group of parents.

Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC. Flera föräldrar var missnöjda med BVC verksamhetens organisation och struktur, och då främst tillgängligheten. Både mammor och pappor hade åsikter om BVCs upplägg, främst när det gällde öppettiderna och telefontiderna. De uttryckte stark önskan om att öppettiderna vid BVC borde förändras. När det gällde innehåll i BVC-verksamheten hade föräldrarna olika uppfattningar om informationen från BVC personalen gällande råd och stöd. Mammorna upplevde att de fått för lite information samt att den information som gavs inte var relevant för tillfället. Papporna upplevde att de fick för mycket information vid ett och samma tillfälle. Detta kunde medföra att informationen blev svår att tillgodogöra sig. Mammorna och papporna beskrev att de var nöjda med de täta hälsokontrollerna och med föräldragrupperna och den sociala gemenskap som de gav. Papporna ansåg det som mycket viktigt att vara delaktiga men BVCs öppettider upplevdes som ett hinder för detta. De uttryckte även en stark önskan om riktat stöd i deras nya roll som pappor och särskilda pappagrupper med en manlig samtalsledare efterfrågades. Mycket av BVCs verksamhet vänder sig till mammorna och för att undvika att papporna upplever ett utanförskap borde papporna stödjas genom speciellt riktad verksamhet. / The aim of the study was to describe how mothers and fathers experience their contact with the child health center. Ten mothers and ten fathers participated and the data were gathered via interviews. The results showed that both mothers and fathers were satisfied with the response at the child health center. Most of the respondents considered that the child health center activity was aimed more to the mothers. The fathers described that they wanted an extended possibility to participate in the activitys at the child health center. Several parents were dissatisfied with the organisation and the structure of the child health center mainly concerning opening hours and telephone hours. They expressed a strong will that opening hours at the child health center should be changed. When it concerned information contents regarding support the parents had different views. The mothers experienced that they recived too little information and that the information given not was relevant for the occasion. The fathers described that they recived too much information at one and the same time and that the information became difficult to incorporate. Both mothers and fathers described that they were pleased with the frequent health controls. The participants in the study were also pleased with the parent groups and the social community they provided. The fathers in the study considered it as very important to participate but experienced opening hours as an obstacle for this. They also expressed a strong will about support in their new role as fathers and also requested special groups for fathers with a male leader. A lot of the child health centers activity turns itself to the mothers and in order to avoid fathers feel out of it the fathers should be supported through father- focused programs.

Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära. Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna. / The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points. Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.

Detta är en studie med en kvalitativ ansats som syftar till att undersöka bonusföräldrars behov av riktat stöd i föräldraskapet. Den ombildade familjen består av vuxna som har barn sedan tidigare och denna studie behandlar ombildade familjer där enbart en av de vuxna har barn sedan tidigare. Vidare läggs fokus på bonusförälderns upplevelse av att bli en del i en sådan familj. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju bonusföräldrar. De intervjuade bonusföräldrarnas familjesituationer skilde sig åt på många sätt vilket ger en nyanserad bild av hur en bonusförälder kan uppleva sin situation. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av rollteori och generell systemteori. I resultatet framkommer att bonusföräldrarna upplever en övergripande tillfredställelse med sin roll inom familjen och även utåt mot skola, myndigheter m.m. De har givits utrymme att själva utveckla sin roll även om de inte reflekterat över det. De har haft möjlighet att söka stöd hos sin partner, sin familj och sina vänner. De flesta problem som bonusföräldrarna upplever är förknippade med den externa föräldern och rör sällan bonusföräldern personligen även om denne påverkas. / This is a study with a qualitative approach, with the purpose of examining bonus parents need of certain support in the parenthood. The reconstructed family consists of adults who have children from before and this research concerns reconstructed families where only one of the adults have children from before. Focus is placed on the bonus parents experiences of becoming a part of that type of family. The research has been conducted through semi structured interviews with seven bonus parents who where recruited through criterion sampling. The family situations of the interviewed bonus parents differed in many ways which offers a diverse picture of how a bonus parent can experience his or her situation. The theoretical basis used in the research is role theory and general system theory. The result shows that the bonus parents experience a general satisfaction with his or her role in the family and also outwards towards school, authorities etc. They have been given the space to develop their role even though they haven’t thought so much about it. They have had the opportunity to seek support through their partner, and among their family and friends. Most of the problems experienced by the bonus parents are associated with the external parent and do seldom concerns the bonus parent in person even if he or she is affected by it.