Bakgrund: Allt fler personer med en intellektuell funktionsnedsättning skaffar barn. Detta kräver fungerande metoder för att stötta dem i sitt föräldraskap om de är i behov av det. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka kunskapsläget gällande metoder för formellt föräldrastöd till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och vad de har gett för resultat för föräldraskapet. Metod och material: En litteraturöversikt har genomförts av artiklar som valts ut via en systematisk litteraturgenomgång med hjälp av utvalda inklusions- och exklusionskriterier i två elektroniska databaser, Social Services Abstracts och PsychInfo. Det insamlade materialet har analyserats både tematiskt och teoretiskt. Resultat: 17 artiklar valdes ut som sammanställdes i Tabell 1. Analys: De teman som identifierats är Upplevelser, Metoders uppbyggnad & anpassning, samt Kommunikation. De teoretiska begrepp som används är Self-modeling, SM, och Känsla av Sammanhang, KASAM. Slutsatser: Forskningen visar att föräldrastöd har en positiv inverkan på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättnings föräldraförmåga, samt att både föräldrar och professionella generellt är nöjda med stödet, samtidigt som det finns utvecklingsområden. Det efterfrågas mer omfattande studier och mer barnperspektiv i metoderna. Diskussion: I avsnittet diskuteras den föreliggande studiens frågeställningar, jämförelse med fyra andra litteraturstudier, föreliggande studies för- och nackdelar samt barnets bästa. För fortsatt forskning förordas att identifiera enskilda komponenter som bidrar till resultatet av metoderna och undersöka tidsaspekter av stöden.

Antisocialt beteende i barndomen har visat sig spela en viktig roll till varför individer agerar normbrytande i vuxen ålder. Att förebygga problembeteende i tidig ålder, som kan leda till antisocialt beteende, är av stor vikt för dessa individer. För att kunna förebygga problembeteende behöver vi veta vad som fungerar och vad som inte fungerar. En auktoritär uppfostran hjälper till att utveckla barns kognition och fungerar även förebyggande mot ett utvecklande av antisocialt beteende. Att negligera eller inte reagera vid barns framsteg eller misstag är mycket olämpligt för barnet då denne ha svårt att utvecklas. Föräldrastöd visade sig vara efterfrågat av många föräldrar i tidigare studier och en särskilt bra plats för föräldrastödsgrupper var förskolan då det anses som en trygg plats. / Antisocial behaviour in childhood has shown to play an important part to why individuals act in an antisocial way in adulthood. To prevent problem behaviour in an early age, which could lead to antisocial behaviour, is important for these individuals. To be able to prevent problem behaviour we need to know what works and what doesn’t work. An authoritarian childrearing style helps to develop children’s cognition and could also be preventing against a development of antisocial behaviour. To neglect or not react to a child success or mistakes are very inappropriate for the child because then the child´s development could be harmed. Parenting programs has shown to be requested by many parents in earlier studies and an especially good place for these to be held were the preschools, because they were a safe place for the parents.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och pedagoger i samverkan – en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation – a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi frågade oss vilken betydelse samverkan mellan förälder och pedagog har för barnets trygghet. I denna studie ville vi särskilt studera om föräldrastöd kan påverka oroliga och utagerande barn på ett positivt sätt samt möjligheten att bygga upp en långsiktig samverkan. Kvalitativ fallstudie användes som metod och data har samlats genom observationer och djupintervjuer. En pojke har observerats i samspel med andra. Som observationsmetod användes bl a videofilmning. Sammanlagt har fyra personer intervjuats, en förälder, två pedagoger och en specialpedagog. Vår undersökningsgrupp finns i en mångkulturell förskola. Resultatet visar att pedagogers bemötande har stor betydelse för hur barn agerar. Samtliga av våra respondenter är överrens om att hur föräldrar och pedagoger samverkar påverkar barnet.

I aktuell utvärdering undersöks Bodens kommuns användning av föräldraKomet, de problem som funnits som gjort att behovet har uppstått, förutsättningarna att bedriva programmet, effekten av detsamma, och slutligen kostnaden. Materialinsamling har skett genom intervjuer med berörda aktörer, dokumentinsamling och en enkätundersökning bland tidigare deltagare. Materialet har sedan behandlats och sammanställts med hjälp av textkondensering för att plocka ut essensen av det som framkommit. FöräldraKomet är ett föräldrastödsprogram som utvecklades i början av 2000-talet på Forsknings- och Utvecklingsenheten i Stockholm. Grundtanken i föräldraKomet är att genom att stötta föräldrarna att bygga en relation med sina barn och förstärka positivt beteende istället för negativt, kan onödiga dagliga konflikter undvikas. Utvärderingens resultat och slutsatser visar att föräldraKomet har svarat på de behov som Bodens kommun hade identifierat, men att utvecklingen av universell och indikerad prevention behöver ske för att ge stöd till samtliga föräldrar i kommunen med behov på olika nivåer. Tidigare deltagare av föräldraKomet i Boden uttrycker mestadels att barnens problem har minskat eller försvunnit helt efter att ha genomgått programmet. Förutsättningar för att bedriva föräldraKomet finns i kommunen och via samverkan mellan skolan och socialtjänsten har detta prioriterats. Slutligen kan konstaterats att föräldrastöd generellt är kostnadsbesparande. Genom att använda föräldraKomet för att förhindra att ett barn utvecklar antisocialt beteende som vuxen, sparar kommunen drygt en krona för varje krona den har lagt ut. Viktigt att påpeka däremot är att föräldraKomet enbart bör erbjudas till de föräldrar med problem som kan hanteras med hjälp av programmet för att uppnå kostnadseffektivitet. / This evaluation examines Bodens Municipality's use of ”föräldraKomet”, why there is a need for an intervention, prerequisites for running the program, the effect of the program, and finally the financial cost. The study has been conducted by doing interviews, collecting documents and surveying past participants of the program. All data has been compiled using a method of text condensation to retrieve the essence of what has emerged. ”FöräldraKomet”is a parenting program developed in the early 2000s at ”Forsknings- och Utvecklingsenheten” in Stockholm. The basic idea of ”föräldraKomet” is that by supporting parents in developing healthy relationships with their children and reinforcing positive behavior rather than negative, unnecessary daily conflicts can be avoided.The evaluation results and conclusions show that ”föräldraKomet” has responded to the needs that Bodens Municipality had identified, but that the development of universal and indicated prevention is necessary to provide support to all parents in the municipality with different needs on different levels. Former participants of the program in Boden to great extent express that their children's problems have been reduced or disappeared completely after undergoing the program. The conditions for conducting ”föräldrakomet” in the community are positive and this program has been prioritized through cooperation between schools and social services. Finally, parental support is generally cost beneficial. By using ”föräldraKomet” to prevent a child from developing anti-social behavior as an adult, the municipality saves more than one krona for every krona it spends. However, it is important that ”föräldraKomet” is offered only to parents with problems that can be dealt with using this program, to achieve cost efficiency.Keywords: Boden, Evaluation, Föräldrakomet, Parental Support, Prevention.

Kunskapsöversikten syftar till att sammanställa och diskutera kunskapsläget avseende hur föräldrar påverkar elevernas resultat i skolan i allmänhet och i matematik i synnerhet. Vad säger forskningen om föräldrarnas påverkan på elevernas resultat, prestation och utveckling i matematik? Kunskapsinhämtningen genomfördes genom slagningar i databaser, genomgångar av referenslistor och databasernas föreslagna artiklar (read more). Materialet visar att föräldrar kan ha en stor påverkan på elevernas resultat och deras upplevelse av skolan, negativt eller positivt beroende på föräldrarnas attityder till skolan och matematiken. Samverkan och kommunikation mellan lärare och föräldrar ökar föräldrarnas möjligheter att ge ett föräldrastöd som är processinriktat och autonomistödjande. Autonomistöd samt tydliga förväntningar ökar elevernas självreglerande förmågor och ger dem större möjligheter att lyckas i skolan.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns omfattande vetenskaplig grund för att pappors delaktighet i deras barns liv främjar hälsa och gynnar en positiv utveckling hos barnen. Studier har även visat att stöd från hälso- och sjukvården främjar pappors delaktighet. Inom barnhälsovården erbjuds bland annat föräldrastöd i grupp och tanken är att män och kvinnor ska vilja medverka i lika stor utsträckning. Pappor deltar dock i mycket lägre grad än mammor. En av utmaningarna för barnhälsovården är därför att finna former för föräldrastöd i grupp som tilltalar alla föräldrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utformningen av föräldrastöd i grupp samt BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring utformningen och pappors deltagande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med ett strukturerat frågeformulär i webbformat som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Resultatet visade att tidpunkten som föräldrastöd i grupp erbjuds på tycks vara av betydelse för pappors deltagande, både vad det gäller tid på dygnet och barnets ålder. Analysen visade på skillnader i BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappadeltagandet utifrån vilken typ av vårdcentral de arbetade på samt om de hade fortbildning i genusfrågor. Slutsats: Sociodemografiska faktorer kan ha betydelse för BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappors deltagande i föräldrastöd i grupp, men detta behöver undersökas ytterligare. / ABSTRACT Background: There is extensive scientific evidence that fathers' involvement in their children's lives promotes health and positive development in children. Studies have also shown that support from health professionals promote fathers' involvement. Group parental support is offered within the Child health care (CHC) service with the goal that mothers and fathers participate equally. Fathers, however, participate to a much lower extent than mothers. One of the challenges the CHC faces is to design parental support groups that will appeal to all parents. Aim: The aims of this study were to investigate the structure of parental support groups and the CHC nurses' perceptions of the structure and father participation. Method: The study was conducted as a cross-sectional study using a structured questionnaire in web format as data collection method. Data were analyzed with non-parametric statistics. Results: The results found that the time at which parental support groups are offered seems to be crucial for father participation, both with regard to time of the day and age of the child. The analysis showed that there were differences in the CHC nurses' perceptions of father participation based on the type of health center they were working in, and whether or not they had training in gender issues. Conclusion: Socio-demographic factors may be of importance for CHC nurses' perceptions of father participation, but this needs to be investigated further.

SAMMANFATTNING Bakgrund: syftet med mödrahälsovård är att erbjuda föräldrar som väntar barn frekventa undersökningar under graviditeten samt en förberedelse inför deras kommande föräldraroll. Mödrahälsovården erbjuder föräldrautbildning till föräldrarna. Fördelar med föräldrautbildningar grundar sig i att familjer skapar ett socialt nätverk, samhörighet och igenkännande med andra i samma situation. Syftet: att undersöka om blivande föräldrar skapade nätverk utifrån att de lärt känna varandra vid en föräldrautbildning under graviditeten. Metod: en deskriptiv enkätstudie utifrån kvantitativ och kvalitativ ansats. Enkäten bestod av 24 frågor, varav fyra bakgrundsfrågor, 19 frågor om föräldrautbildning och sista delen i enkäten var ett öppet fält där föräldrar kunde kommentera med egna ord. Chitvåtest användes i analys av kvantitativa variabler. Den öppna frågan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: majoriteten av föräldrarna ansåg att föräldragruppsträffarna var en inspirationskälla till att skapa nätverk med andra föräldrar. En del av föräldrarna ansåg att det geografiska avståndet inte hade en negativ inverkan på ett nätverk, medan andra ansåg att det hade en negativ inverkan. Vänner och BVC betydde mycket för föräldrar i deras nätverk. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att det var viktigt/mycket viktigt att ha ett nätverk i sitt föräldraskap. De viktigaste anledningarna för föräldrarna var att delge varandra erfarenheter, utbyte av kunskap och socialt umgänge. Majoriteteten av föräldrarna ansåg att de kommer att ha ett fungerade nätverk med dessa föräldrar i framtiden. Slutsats: Föräldrautbildningarna ansågs vara meningsfulla och gav möjlighet för föräldrarna att skapa ett nätverk med andra föräldrar. Föräldrarna utbytte kunskap, erfarenhet, stöd och hade möjlighet till socialt umgänge. / ABSTRACT Background: the purpose of antenatal care is to offer parents who are expecting a child frequent examinations during pregnancy and preparation for their future role as parents. Maternal health services offer parent education to the parents. Advantages of parent training based on that families create a social network, belonging and identification with others in the same situation. Aim: was to investigate if prospective parents had created network on the basis that they got to know each other in a prenatal education during pregnancy. Method: a descriptive questionnaire study based on quantitative and qualitative approach. The questionnaire consisted of 24 questions, four background questions, 19 questions about parent education and final part of the questionnaire was an open field where parents have been able to comment with their own words. Chi two test was used in the analyze of quantitative variables. The open – ended question was analyzed with qualitative content analysis. Results: the majority of parents felt that parents' meetings were an inspiration to create a network with other parents. Some of the parents felt that the geographic distance did not have a negative impact on a network, while others felt that it had had a negative impact. Friends and BVC meant a lot for parents in their network. More than half of the parents felt that it was important/ very important to have a network in their parenting. The major reasons for the parents was to share experiences, exchange of knowledge and social interaction. The majority of parents felt that they will have a working network with these parents in the future. Conclusion: Prenatal education was considered to bemeaningful andgave the opportunityfor the parents tocreate a networkwith other parents. Parentsexchangedknowledge, experience, support andhad the opportunityto interact socially.

Bakgrund: Att vara förälder till ett barn i palliativt skede innebär en stor sorg och känsla av hjälplöshet. Vården av ett barn i palliativt skede innebär en total omvårdnad av barnets kropp och själ samt ett stöd åt barnets familj. Syfte: Att undersöka hur föräldrar till barn i palliativt skede upplever stödet från vårdpersonal och vilket stöd de önskar. Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på 13 originalartiklar. Resultat: I studiens resultat framkom en önskan om att vårdpersonalen skulle vara empatiska, ärliga och omtänksamma i vården av det palliativa barnet och dess familj. De upplevde att den bästa vården gavs när det fanns en kontinuitet i personalen och förtroendefulla relationer kunde byggas. Föräldrarna ville så långt det var möjligt vara delaktig i barnets vård och i beslutsfattande processer, de ville även få ta del av information och bli respekterade som föräldrar. Ett emotionellt och praktiskt stöd efterfrågades både under barnets sjukdom och efter barnets död. Vid brist på stöd fanns en risk för föräldrarna att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. Slutsats: Alla föräldrar är unika individer som upplever olika känslor och behov av stöd när deras barn vårdas i ett palliativt skede och efter barnets död. Behovet av stöd behöver därför anpassas efter den enskilda familjen. Vårdpersonalen kan underlätta genom att vara lyhörd, empatisk, ärlig, engagerad, respektfull och uppmuntra föräldrarna att vara delaktiga i vården av barnet i det palliativa skedet. En god kontinuitet i personalen bidrar till att förtroendefulla relationer kan byggas mellan vårdpersonal och familj, något som föräldrarna ansåg viktigt för en god vårdkvalitet. Ett stöd som föräldrarna är nöjda med minskar risken för den psykiska och fysiska ohälsan hos föräldrarna både under sjukdomstiden och efter barnets död. / Background: Being a parent to a child in palliative care means a great sorrow and sense of helplessness. The care of a child in palliative care involves a complete care of the child’s body and mind, and support for the child’s family. Aim: To examine how parents to children in palliative care experience the support from health care professionals and what support they require. Method: A systematic review where the results are based on 13 original articles. Result: The results of this study revealed a desire for health care professionals to be empathic, honest and considerate in the care of the child and its family. They experienced the best care when there was continuity in health care professionals and trusting relationships could be built. The parents wanted as far as possible to be involved in the care of the child and in the decision making processes.  They also wanted to take part of the information and to be respected as parents. An emotional and practical support was requested both during the child’s illness and after the child’s death. Lack of support was a riskfactor for the parental unhealth. Conclusion: All parents are unique individuals who experience different feelings and needs of support for their child in palliative care and after the child has died. The support has to be adapted to the individual family. The health care professionals can support the families by being responsive, empathetic, honest, committed and respectful, and also encourage parents to be active in the care of the child. A good continuity in health care professionals contributes to establish trusting relationships between health care professionals and the family, which the parents considered important for a good quality of care. Unhealthy might be reduced among parents with a child in palliative care if they receive adequate support from health professionals during the child’s illness and after the child’s death.

Studiens syfte är att undersöka hur en familjecentral i en glesbygdskommun arbetar, samt hur arbetet ser ut för att uppfylla de gemensamma verksamhetsmålen. Det finns en lagstadgad skyldighet för kommuner att bedriva förebyggande arbete som rör barn och unga, samt att samverka med andra i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Familjecentralen är en viktig arena som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barnfamiljer, för att tidigt kunna fånga upp familjer som är i behov stöd. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju intervjuer genomförts och 50 enkätsvar inhämtats. Resultatet av dessa visar på vissa geografiska skillnader samt har kunnat identifiera både fungerande arbetssätt och förbättringsområden. Det framgår också tydligt att de som känt till familjecentralen och besökt den, har en positiv bild av verksamheten.

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer tre kategorier och tio subkategorier som beskriver BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete. Kategorierna utgörs av den goda starten, stärka föräldrarollen och stödjande insatser. BVC-sjuksköterskorna i studien beskriver det som viktigt och grundläggande att arbeta med samspel och anknytning för att öka barns och föräldrars välmående samt för att gynna barns utveckling. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för BVC-sjuksköterskors arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska