Bakgrund: Föräldrastöd och hembesök är beståndsdelar i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårds-sjuksköterskor och familjevägledare på ett familjecentrum har inlett ett projekt inspirerat av Rinkebyprojektet. Hembesöksprojektet innebär att BHV- sjuksköterskor och familjevägledare tillsammans genomför ett hembesök som erbjuds till alla familjer med barn som är åtta månader. Den teoretiska referensramen för examensarbetet är Familjefokuserad omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av BHV-sjuksköterskors och familjevägledares hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv och deduktiv ansats har använts som analysmetod. Tio föräldrar har intervjuats. Resultat: Föräldrarnas erfarenheter visar att hembesöket stödjer barnets hälsa och stärker föräldraskapet. Föräldrarnas beskrivningar handlar om att Barnhälsovårds-sjuksköterskor arbetar för att främja barnets hälsa och utveckling genom att stötta föräldrarna i barnsäkerhet och barnets hälsa. De beskriver vidare hur de får stöd under besöket av familjevägledare och erbjuds stöd genom att få information om familjecentrums verksamhet. Slutsats: Hembesöket av BHV-sjuksköterska tillsammans med familjevägledare stödjer barnets hälsa och stärker föräldraskapet. Det kan ses som att familjen erhåller familjefokuserad omvårdnad under hembesöket. En inblick i föräldrarnas erfarenheter bidrar till utveckling av hembesök och familjefokuserad omvårdnad. / Background: Parental support and home visits are elements in the health promotion work of the child health service. Child Health Nursing Nurses (BHV Nurses) and family counselors at a family center have initiated a project inspired by the Rinkebyproject. The home-care project means that BHV-nurses and family counselors together conduct a home visit offered to all families with children who are eight months old. The theoretical frame for the degree project is Family Focused Nursing. Purpose: The purpose of this study is to describe parents' experiences of BHV-nurses and family counselor home visits when the child is eight months old. Method: A qualitative, descriptive content analysis with an inductive and deductive approach has been used as an analytical method. Ten parents have been interviewed. Results: Parents' experiences show that home visits support the child's health and strengthens parenthood. The parents' descriptions are that BHV-nurses work to promote the child's health and development by supporting the parents in child safety and the child's health. They further describe how they are supported during the visit of family counselors and offered support by obtaining information about family centers' activities. Conclusion: The home visit of the BHV-nurse together with family counselor supports the child's health and strengthens the parenthood. It can be seen as the family receives family-focused nursing during the home visit. An insight into the parents' experiences contributes to the development of home visits and family-focused nursing.

Under en stor del av 2000-talet så har det debatterats och gjorts flera reportage i massmedia om ungdomars och föräldrars relationer inom idrottsvärlden. Forskningsfrågorna i denna studie är(1), På vilket sätt upplever fotbollsspelande ungdomar i åldern 15-16 engagemanget från deras föräldrar?  (2), Finns det någon skillnad mellan mammor och pappor i graden av engagemang och föräldrapress/stöd gentemot ungdomarna? Genom att använda oss av klusterurval valdes tre fotbollsföreningar i Örebro ut. Datainsamlingen bestod av enkätfrågor till 54 ungdomar och 72 föräldrar samt intervjuer med två tränare. Studien visade på att en högre grad av föräldraengagemang i ungdomens idrottande resulterade i att ungdomen upplevde mer stöd. Ungdomarna upplevde inte mycket föräldrapress. Resultaten i studien kan inte säkerställas utan får fungera som en anvisning för framtida studier. / Parent’s involvement in youth sport has in the majority of studies focused on two phenomenons, parental pressure and support, and so will this study. The study has two research questions: (1), In what way do young football-playing people in the age of 15-16 experience the involvement of their parents? (2), Is there a difference between mothers and fathers in the level of involvement and parental pressure/support on their youngsters? By conducting a cluster random sampling three clubs from Örebro were selected. The data collection consisted of questionnaires for 54 young people and 72 parents as well as interviews with two coaches. The study showed that a higher degree of parental involvement in youth sports resulted in the youth experiencing more support. Youth people did not experience much parental pressure. As a conclusion the findings in this study cannot be supported but instead work as a template for future studies.

Studier visar att utlandsfödda i Sverige generellt sett har en sämre hälsa (psykisk, kulturell, fysisk, social och existentiell) än människor födda i Sverige. Det finns klara samband mellan sviktande hälsa och utanförskap och marginalisering och därför är det av största vikt att samhället strövar efter att tillgången till hälsofrämjande insatser ska vara rättvis och jämlik. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som professionella inom familjestödjande arbete använder sig av för att etablera och underhålla hälsofrämjande integrationsinsatser för utlandsfödda föräldrar, samt hur de professionella ser på den interprofessionella organiseringen vilken är avsedd att understödja dessa insatser. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med fem anställda på en särskilt utvald familjecentral genomförts. Studiens resultat visar att det krävs mod, innovativt tänkande och hög professionskunskap i arbetet med marginaliserade grupper. Att öka integrationen kan behöva ta vägen genom en slags segregation eller särbehandling, där homogena grupper av marginaliserade ges ett kunskapslyft vilket sedan kan hjälpa dem att ta steget ut i det omgivande majoritetssamhället.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur verksamheter inom missbruks- och be-roendevården i Hallands län arbetar med föräldrar som har missbruksproblematik samt hur de föräldrastödjande insatserna påverkar familjesituationen. För att nå parternas upplevelser och erfarenheter genomförs åtta semistrukturerade djupintervjuer med en hermeneutisk metodolo-gisk utgångspunkt. De teorier och begrepp som används i studien är Max Webers byråkrati, Ole Petter Askheim och Bengt Starrins empowerment, Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Thomas Scheff skam, stolthet och sociala band. Studiens resultat visar att verksamheter arbetar med föräldrar med missbruksproblematik på olika vis, och att det inte finns några tydliga struk-turer och riktlinjer mellan kommunerna i hur arbetet med föräldrastödjande insatser ska utföras. Det framkom även att majoriteten av föräldrarna inte har erhållit eller fått tillgång till utlovade föräldrastödjande insatser och de föräldrastödjande insatserna har påverkat familjesituationen på olika vis. / The purpose of this study is to create understanding for how organizations in the Swedish county of Halland works with parents with addiction problems and how the parental support efforts affect the family situation. The method we use to reach both parties' experiences is eight semi-structured in-depth interviews, and the theories and concepts used in the interpretation of the material are Max Weber's bureaucracy theory, Ole Petter Askheim’s and Bengt Starrin’s theory of Empowerment, Erving Goffman's study on role-taking and Thomas Scheff's concepts of shame, guilt and social bond. The results show that organisations have different guidelines and structures of parental support work. A majority of the clients interviewed have not received parental support, but the study also show that the relationship between the support worker and client has a significant role in the support and treatment process and that the parental support efforts have affected the family situation in different ways.

Bakgrund Att erbjuda föräldrastöd i grupp är en uppgift för barnhälsovården. När coronapandemin drabbade Sverige i mars år 2020 orsakade restriktioner svårigheter med att erbjuda föräldrastöd i grupp. Syftet med intervjustudien var att belysa barnhälsovårdsjuksköterskans erfarenheter av arbetet med föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Metod En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes där tio barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Resultat visade att barnhälsovårdssjuksköterskor förändrade strukturen på föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier. De tre kategorierna var anpassat föräldrastöd, organisationens betydelse för barnhälsovårdssjuksköterskornas arbete och svårigheter med föräldrastöd i grupp under coronapandemin.  Föräldrastöd i grupp ställdes dels in på grund av tidsbrist och dels ändrades formatet till att kunna genomföras utomhus, digitalt eller i samverkan med familjecentraler. Konklusion Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna saknade att kunna erbjuda föräldrastöd i grupp och att de fått med sig nya idéer om hur de kan erbjuda föräldrastöd i grupp i framtiden. Ytterligare forskning kring föräldrastöd i grupp kan bidra till värdefull utveckling av verksamheten.

Syftet med studien är att få en större förståelse för hur socialsekreterare och fristående professionella i Sverige upplever sitt arbete med att stödja föräldrar vid omhändertagandet av dennes barn. Vi vill undersöka hur professionellas stöd till föräldrar skiljer sig åt beroende på hur stödet är organiserat och hur de professionellas förförståelse eller avsaknad av förförståelse kring föräldern påverkar det stödjande arbetet. Studien har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats, där semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med stöd till föräldrar som fått sina barn omhändertagna av sociala myndigheter i Sverige har tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori kombinerat med symbolisk interaktionism vilket är studiens teoretiska utgångspunkter. De professionella inom myndighetens kontext beskriver att det är upp till den professionelle att själv skapa sig en rutin kring arbetet med stöd till föräldrar som fått sina barn omhändertagna, vilket bidrar till att formen och omfattningen av stödet samt hur stödet upplevs av föräldrar varierar stort. De professionella som arbetar med stöd i en av de fristående kontexterna anser att en koppling till socialtjänsten möjliggör att lämpliga insatser kan tillsättas fortare. De professionella inom de olika kontexterna har delade meningar om hur en förförståelse för föräldern påverkar arbetet. Professionella i de mer fristående kontexterna förespråkar främst att kunna möta föräldern utan några tidigare kunskaper, medan myndighetsutövare behöver ha vissa kunskaper om föräldern i sitt arbete men betonar att det har betydelse varifrån man hämtar informationen. De professionellas upplevelse är att föräldrars förtroende för myndigheten kan påverkas negativt av den maktposition den professionelle besitter. Fördelar som lyfts med att vara fristående från socialtjänsten är att arbetet får en större flexibilitet och ökade möjligheter att möta föräldrar och deras behov i denna svåra situation. Bemötande och tydlighet från professionella uppges öka tryggheten och delaktigheten för föräldrar. De slutsatser som dras är att stöd till föräldrar behöver stärkas och vidareutvecklas genomgående. Föräldrar kan enligt de professionellas erfarenheter känna en oro över att delge sina tankar och känslor med den som har en maktposition, därav kan det vara en fördel att en neutral part erbjuder föräldern stöd. För att tillvarata olika professioners kompetens föreslås ett tvärprofessionellt jourteam som en stödjande part.

Bakgrund: Känslorna kring att bli moder för första gången är många, allt frånglädje till negativa känslor. Många mödrar är oroliga över barnets välmående samtkring om de beter sig normalt, och behöver stöd och bekräftelse på att de tar handom sitt barn på rätt sätt. Detta stöd kallas för det individuella stödet och det fårföräldrarna via barnhälsovårdssjuksköterskan.Syfte: Syftet med studien var att belysa förstagångsmödrars upplevelser av stödfrån barnhälsovårdssjuksköterskan under barnets första levnadsår.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes med sjuförstagångsmödrar. Datamaterialet analyserades genom tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysarbetet resulterade i fyra kategorier: Att hamna mittemellan,Tillgänglighet, BHV - en öppen famn och Det sociala nätverket.Slutsats: Barnhälsovårdssjuksköterskorna är bra på att stötta mödrar i sittföräldraskap. Mer stöd hade kunnat ges första veckan kring vart familjerna skavända sig, tills barnhälsovården helt tagit över. Det är en stor trygghet attbarnhälsovården finns att vända sig till. Att ha en föräldragrupp betyder mycketför mödrar, att kunna stötta varandra och umgås med mödrar i samma situation. / Background: The feelings of being a mother for the first time are many, fromhappiness to negative feelings. Many mothers are worried about the child´swellbeing and if the child acts normally, and needs support and confirmation thatthey take care of the child in the right way. This support is called the individualsupport and the parents get it through the child health nurse.Aim: The aim of the study was to illustrate first time mothers experiences ofsupport from the child health nurse during the child´s first year.Method: A qualitative semi-structured interviewstudy were conducted with sevenfirst time mothers. The data was analysed through thematic content analysis.Result: The analysis work were resulted in four categories: To be inbetween,Accessibility, CHC – an open arm and The social network.Conclusion: The child health nurses are good at supporting mothers in theirparenthood. It would be good to give more support the first week, so the familiesknow where to turn to, until the child health clinic fully taken over. It is a bigsafety to be able to turn to the child health clinic. To have a parent group means alot to mothers, to be able to support each other and keep company with mothers inthe same situation.

Bakgrund: Telefonrådgivning till föräldrar som ringer in för deras barn är vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på hälsocentral. Att ge råd till föräldrar via telefonär en komplex situation som innebär att en person talar för någon annans räkning om dennes mående och symtom. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid telefonrådgivning med föräldrar om deras barn, vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. För att distriktssköterskan ska kunna ge korrekt och adekvat hjälp till föräldrar när de ringer in för barnets räkning är det av betydelse att öka kunskapen inom området. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av telefonrådgivning med föräldrar om deras barn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Omständigheter som utgör svårigheter och utmaningar och Omständigheter som skapar förutsättningar för ett framgångsrikt samtal. Till dessa kategorier presenteras sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att komplexitet i telefonrådgivning med föräldrar ställer höga krav på den kommunikativa förmågan hos föräldrar och distriktssköterskor. Att stärka föräldrarnas empowerment kan verka hälsofrämjande för barnet. Ökad förståelse fördistriktssköterskors erfarenheter av utmaningar och förutsättningar för ett framgångsrikt samtal med föräldrarna kan bidra till förbättrat stöd i klinisk praxis. Fler studier behövs för djupare kunskap om distriktssköterskors erfarenhet i området.

Introduktion: Att bli förälder kan upplevas överväldigande och påfrestande särskilt under barnets första levnadsår. Nyblivna föräldrar kan känna sig osäkra i sitt föräldraskap och känna sig hjälplösa i samspelet med det nyfödda barnet. Barnhälsovården (BHV) erbjuder stöd och vägledning i föräldraskapet med syftet att stärka delaktighet och tillit till den egna förmågan att skapa goda livsvillkor som gynnar utvecklingen för barnet. Föräldrars egenförmåga handlar om självkännedom om sin egen kompetens, styrka och sårbarhet. Det finns samband mellan hög egenförmåga och hälsoutfall hos föräldrar och barn.Syfte: Syftet med studien var att undersöka faktorer som främjar eller hindrar föräldrars upplevda egenförmåga under barnets första år.Metod: Studien var en litteraturstudie med deskriptiv kvantitativ ansats som inkluderade 22 artiklar som studerar faktorer som påverkade egenförmågan hos föräldrar med barn 0–12 månader. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet delades i huvudområden och kategorier.Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudområden med kategorier. Exempel på främjande samband som sågs var socialt stöd, att vara flergångsförälder samt medföräldraskap. Exempel på faktorer som hade negativt samband med egenförmåga var förälderns postpartum hälsa, socioekonomisk utsatthet samt svårhanterligt barn.Slutsats: Föreliggande litteraturöversikt beskriver olika faktorer som främjar och hindrar egenförmåga hos föräldrar under barnets första år. Resultatet ökar BHV-sjuksköterskans kunskap om hur egenförmåga påverkar föräldrar och barn och kan underlätta identifiering av familjer som kan behöva förstärkta insatser. Med anledning av förälderns betydelse för barns hälsa och utveckling behövs fler interventionsstudier för att stödja olika föräldrar i föräldraskapet. / Introduction: Becoming a parent can be overwhelming and stressful during the child's first year of life. New parents may feel insecure in their parenting and feel helpless in their interactions with the newborn. Child Health Services offers support and guidance in parenthood with the aim of strengthening participation and confidence in one's own ability to create good living conditions that benefit the child's development. Parental self-efficacy is about self-awareness of one's own competence, strength, and vulnerability. There is a correlation between high self-efficacy and health outcomes in parents and children.Aim: The aim of this study was to investigate factors that promote or hinder parental self-efficacy during the child's first year.Method: This study was a literature review with a descriptive quantitative approach that included 22 articles that studied factors that affected parental self-efficacy of parents with children 0-12 months. The articles were quality reviewed and analyzed. The results were divided into main areas and categories.Results: The result presents four main areas with categories. Examples of positive correlations that were seen were social support, being multipara and co-parenting. Examples of factors that had a negative correlation with self-efficacy were the parent's postpartum health, socioeconomic vulnerability and fussy infant.Conclusion: The present literature review describes various factors that promote and hinder parental self-efficacy during the child's first year. The result increases the knowledge of child health nurses on how self-efficacy affects parents and children and can facilitate the identification of families who may need enhanced interventions. Due to the importance of the parent for children's health and development, more intervention studies are needed to support different parents in parenthood.