Bakgrund: För föräldrarna till ett spädbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan är den som främjar barns hälsa och ger föräldrastöd. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­äldra­­­­stöd som rör sömnfrågor hos spädbarn upp till ett års ålder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med åtta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resu­ltat: Resultatet utgjordes av tre beskrivande kategorier. Kategorin ”Samtalar om barnet och hjälper för­äldrarna att se till barnets behov” beskriver hur BVC-sköterskorna kom­mun­icerar med föräldrarna om deras barn och vilka råd de ger för att förebygga prob­lem. Kate­gorin ”Ger föräldrarna strategier att klara sin nya livssituation” beskriver hur BVC- sköt­er­skorna bedömde föräldrarnas individuella behov av stöd i föräldra­skapet kring sömn­­­frågor och om BVC-sköterskornas beskrivning av råd de ger kring omgiv­nings­faktorer som kan underlätta. Kategorin ”Spädbarns sömnproblem är kom­plexa och det finns sällan en enkel lösning” beskriver hur BVC-sköterskorna arbetar med föräl­drastöd när de får kännedom om att ett spädbarn upplevs ha ett sömnproblem, vad de har för reflek­tioner runt det arbetet och vad de har erfarenhet av som kan ligga bakom sömn­problem. Slutsats: Slutsatsen är att BVC-sköterskorna gav råd om åt­gärder som förebyggde sömnproblem. Det var ofta samma typ av åtgärder som också kunde av­hjäl­pa sömn­problem. När barnen utvecklat större sömnproblem så krävdes det ofta mer struk­tur och konsekvens av föräldrarna. BVC-sköterskorna utgick från hela familjens situation när de stöttade föräldrar. / Background: For the parents of an infant the child's sleep is of great importance. The child health care nurse (CHCN) is the one who ensures children's health and provide parental support. Aim: The aim of this study was to describe the CHCN's experiences and reflections on parental support in sleep related issues in infants up to one year of age. Method: The present study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight nurses at child health care centers in a medium-sized Swedish municipality. The material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result consisted of three descriptive categories. The category "Talks about the infant and helps the parents to ensure the infant's needs," describes how the CHCN's communicate with parents about their children and what ad­vice they provide to prevent problems. The category "Gives parents strategies to cope with their new life situation" describes how CHCN's assessed the parents' individual needs for parental support around sleep issues and about the surrounding factors that can facilitate. The category "Infant sleep problems are complex and there is rarely a sim­­­­ple solution" describes how the CHCN's works with parental support when they gain knowledge that an infant is perceived to have a sleep problem, their reflections on the work and their experiences of sleep problems. Conclusion: The conclusion was that the CHCN's gave advice on measures that prevented sleep problems. It was often the same type of action that could also remedy sleep problems. When children develop greater sleep problems it often took more structure and consistency of the parents to manage it. CHCN's emanated from the whole family's situation when they supported parents.

Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning på en familjecentral i syfte att utvärdera vad föräldrarna på familjecentralen upplevde som bra och mindre bra i enskilda samtal med en kurator på verksamheten. Resultatet av enkäten var till största del positivt, vilket ledde till att kuratorerna på familjecentralen önskade öka kunskapen kring vad som varit bra, samt undersöka vidare vad föräldrarna upplever som mindre bra i samband med samtalen. På uppdrag av dessa kuratorer har denna studie utformats med syfte att öka kunskapen kring föräldrars erfarenheter i samband med enskilda samtal med en kurator på en familjecentral, med fokus på vad föräldrar upplever som resurser och hinder i samtalen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativ metod för att fånga föräldrars uppfattningar om de enskilda samtalen och för att få en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Empirin består av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har deltagit i enskilda samtal med en kurator på den aktuella familjecentralen. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av fyra teoretiska utgångspunkter vilka är Bernler och Johnssons teori för psykosocialt arbete, allians, empati samt aktivt lyssnande. Det slutgiltiga resultatet visar att det som föräldrar främst upplever som resurser i de enskilda samtalen är relationen till kuratorn, att få konkreta råd, tillgängligheten till kuratorerna och familjecentralen samt trivsamma lokaler. Resultatet som belyser hinder i samband de enskilda samtalen berör föräldrarnas önskan om att få prata med kuratorn på familjecentralen om fler ämnen än sitt barn och sin föräldraroll, att erbjudas uppföljning efter avslutad kontakt och att kuratorernas delade lokaler med öppna förskolan kan upplevas som besvärligt. Studiens slutsatser är att föräldrarna uppskattar familjecentralen och att verksamheten är en bra arena för socialtjänsten att arbeta förebyggande på. En annan slutsats är att föräldrarna uppskattar kombinationen av både få stöd och konkreta råd från kuratorerna samtidigt som de får formulera sina egna behov. Det finns även indikationer på att familjecentralen kan behöva utöka sitt stöd eftersom att föräldrar beskriver att de hade velat prata om annat än det som rör föräldraskapet. / During the fall of 2016, a survey was implemented at a family center with the purpose to evaluate what the parents who visited the family center experienced as positive and negative aspects during individual counseling with a social worker at the family center. The survey showed a positive result, which led to that the social workers at the family center wanted to increase the knowledge about which aspects the parent found positive. They were also keen on to investigate more closely if the parents experienced some negative aspects during the counseling. On behalf of the social workers at the family center, this study has been designed to increase knowledge about parents' experiences of individual counseling with a social worker, focusing on what parents perceive as resources and obstacles in the counseling. The material of the study has been gathered using qualitative methods to capture parents' perceptions of individual counseling and to gain a deeper understanding of these views. The material consists of eight semistructured interviews with parents who have participated in individual counseling with a social worker at the current family center. The collected material has been analyzed using four theoretical starting points which are Bernler and Johnssons' theory of psychosocial work, alliance, empathy and active listening. The final result shows that what parents primarily perceive as resources in the individual counselings is the relationship with the social worker, getting hands on advice, the access to the social workers and the family center, as well as the enjoyable premises. The result that highlights obstacles in the individual counseling concerns the parents' desire to talk to the social worker at the family center about more than just their child and parenthood, to be offered a follow-up after the contact has been completed and that the professionals shared premises with the open preschool can be problematic. The conclusions of the study include the fact that the parents appreciate the family center and that the family center is a good arena for social services to work preventively on. Another conclusion is that parents find that a combination of both support and concrete advice from the counselors as well as the possibility to formulate their own needs is an appreciated balance in the individual counseling. There are also indications that the family center may need to expand its support since parents describe that they wanted to talk about other subjects other than parenting.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av gruppbaserat föräldrastöd hos mammor med Adhd som deltagit i en universell föräldragrupp på barnhälsovårdscentral (BVC) samt i en anpassad självhjälpsgrupp (Mammagruppen). Mammagruppen bestod av fem mammor med diagnosen Adhd, en hade även Asperger syndrom. Med ett bortfall deltog fyra av dem i studien. Tre av informanterna deltog även i föräldragrupp på BVC. Deras barn var 0-2 år gamla utan uttalade problem. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer och en induktiv tematisk analys resulterade i två huvudteman; Samhörighet och Stöd. Resultatet visar att informanternas upplevelser av Mammagruppen blev övervägande positiva och upplevelser av föräldragruppen på BVC blev övervägande negativa. Några grundläggande faktorer som bidrog till detta var huruvida de har upplevt samhörighet i grupperna samt om de har fått utrymme till att samtala om sina egna behov och känslor. Detta bidrar med unik kunskap och belyser det upplevda behovet av ett anpassat stöd. Det behövs vidare forskning innan vi kan säga att det finns skillnader. / The aim of this qualitative study was to examine experiences of group based parental support among mothers with Adhd - who had participated in an universal parent group at the swedish child healthcare centre (CHC), and in a tailored selfhelpgroup (the Momgroup). The participants in the Momgroup was five mothers with Adhd, one also had Asperger syndrome. With a loss of one, four of them participated in this study. Three of the informants had also participated, in a parent group at CHC. Their children were 0-2 years old, without any explicit problems. The data were collected through semi-structured interviews and an inductive thematic analysis resulted in two main themes: Togetherness and Support. The result shows that the informants’ experiences of the Momgroup were mainly positive and the experiences of the parent goup at CHC were mainly negative. A few basic factors that contributed to this, were whether they have experienced togetherness in the groups, and if they were given the opportunity to talk about their own needs and feelings. This contributes with unique knowledge and illustrates the perceived need for tailored support. Further research is needed before we can say that there are any differences.

Endast 10% av föräldrar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger att de får det stöd de är i behov av i sitt föräldraskap. Det har skett ett skifte i synen på individer med intellektuell funktionsnedsättning vilket inkluderar möjligheter till föräldraskap. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom socialt arbete upplever det givna stödet till föräldrar med intellektuell funktions-nedsättning. Studien har haft en kvalitativ ansats där sju semistrukturerade inter-vjuer har utförts med socionomer som kommer i kontakt med familjerna i sitt arbete. Resultatet visar på att det blir den professionellas egna förmåga och handlingsutrymme att forma och utföra arbetet, samt hur organisationen påverkar utformningen av arbetet. Även om det har skett en förändring kring synen på föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning visar studien att arbetet behöver utvecklas för att möjliggöra ett tillräckligt stöd kring föräldraskapet. / Only 10% of parents with an intellectual disability state that they get the support they are in need of. There has been a shift in the view of people with intellectual disabilities, which includes the right of parenthood. The aim of this study is to investigate how social workers experience the given support to parents with an intellectual disability. The study has been conducted using a qualitative approach in which seven semi-structured interviews were held with social workers who come in contact with the families in their work. The results show that it is the professionals’ own ability and discretion to design the work and how the organ-ization affects the work. Even though there has been a shift in the view of parents with intellectual disabilities rights the study shows that there is more work to be done to give enough support to the parents.

<p>The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.</p>

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.

Introduktion: Föräldrar spelar en viktig roll när det handlar om utvecklingen av barns fysiska och psykiska hälsa, deras sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor de själva får i vuxenlivet. För att stötta föräldrar i att bli trygga i sitt föräldraskap så erbjuds föräldrastöd. Studier visar att asylsökande och nyanlända föräldrar i Sverige deltar i mycket lägre grad än vad svenskfödda föräldrar gör. Många rapporterar psykisk ohälsa och upplever svårigheter i sitt föräldraskap efter ankomsten till Sverige. Det finns en ideell förening som lyckats inkludera denna målgrupp och det är därför av intresse att undersöka hur de upplever det arbetet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar. Metod: I studien genomfördes individuella intervjuer med sex ledare från en ideell förening i Västra Mellansverige. Resultat: Resultatet visar att föreningen har anpassat verksamheten på en kulturell nivå för att kunna inkludera denna målgrupp. Många av ledarna har exempelvis liknande bakgrund som föräldrarna och kurserna erbjuds på föräldrarnas modersmål. Ledarna har vidare kunnat identifiera vissa behov och utmaningar som nyanlända och asylsökande uttryckt. Det handlar framför allt om hur det upplevs att komma till Sverige som förälder och hur man kan hantera föräldrarollen i det nya landet. Bland annat uttrycks ett behov att få veta mer om normer kring föräldraskap och barnuppfostran i Sverige eftersom det skiljer sig från hur det sett ut i deras hemländer. Slutsats: Föräldrastöd kan vara betydelsefullt för målgruppen nyanlända och asylsökande föräldrar. Genom att de får prata sitt eget modersmål kan de uttrycka sig på ett annorlunda sätt än vad de hade kunnat göra i en svensk kurs. Det är en trygghet för föräldrarna att möta en ledare som har förståelse för deras kulturella bakgrund och det gör det möjligt att diskutera känsliga frågor som exempelvis barnuppfostran och antiagalagen. Ledarna upplever att många föräldrar blivit tryggare i sitt föräldraskap och tänker att föräldrarna kan vara en enorm resurs för det framtida svenska samhället om de bara får rätt förutsättningar. / Introduction: Parents play an important role when it comes to the development of children's physical and mental health, their social skills, how they manage school and what living conditions they get as adults. To support parents in their parenting, parental support is offered. Studies show that asylum seeking and newly arrived parents in Sweden participate to a much lesser extent than Swedish-born parents do. Many people report mental illness and experience difficulties in their parenting after arriving in Sweden. There is a non-profit association that has managed to include this target group and it is therefore of interest to investigate how they experience this work. Aim: The aim of the study is to investigate the course leader's experience of working with parental support for newly arrived and asylum seeking parents. Method: Six individual interviews were conducted with leaders from a non-profit association located in the middle west of Sweden. Result: The result shows that the association has adapted the support on a cultural level to be able to include this target group. For example, many of the leaders have similar backgrounds to the parents and the courses are offered in the parents' native language. The leaders have also been able to identify certain needs and challenges expressed by newly arrived and asylum seekers. It is primarily about how it feels to come to Sweden as a parent and how to handle the parent role in a new country. More information is required about norms regarding parenting in Sweden as it differs from their home countries. Conclusion: Parental support can be important for newly arrived and asylum seeking parents in Sweden. By being able to speak their native language, they can express themselves in a different way than they could in a Swedish course. It feels safe for parents to meet a leader who understands their cultural background. It makes it possible to discuss sensitive issues such as parenting and the law of corporal punishment. The leaders mean that many parents have become more secure in their parenting and think that parents can be a huge resource for the future Swedish society if they only get the right conditions.

Bakgrund: Att förlora ett barn är en stor sorg som uttrycks på olika sätt hos olika individer. Sorgen drabbar inte bara familjen utan även vårdpersonal som upplever att det får svårigheter att identifiera föräldrars behov och stödja dem i deras sorgeprocess. Därför är det viktigt att få reda på hur föräldrar upplever vårdpersonalens stöd efter att deras barn dött. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött. Metod: Studierna berör föräldrars upplevelser av vårdpersonals stöd efter att deras barn dött och valdes från databasen CINAHL complete och genom två manuella sökningar. Litteraturöversikten har utgått från Fribergs metod och presenterar resultat från tio vetenskapliga engelskspråkiga artiklar. Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: Behovet av samtal och information, Behovet av kontinuitet och en god relation och Behovet av uppföljning och engagemang. Diskussion: Metoddiskussionen beskriver litteraturöversiktens styrkor och svagheter och vad som kan ha påverkat både utformningen och tillvägagångssättet. I litteraturöversiktens resultat diskuteras hur föräldrar vars barn dött på sjukhus upplevde vårdpersonalens stöd efter beskedet om barnets diagnos, vad som är viktigt vid dödsögonblicket samt efter det att barnet dött och hur uppföljning påverkar föräldrar. I resultatet diskuteras även vad föräldrar önskar av vårdpersonalen i de olika faserna. Resultatet diskuteras även utifrån Travelbees omvårdnadsteori med fokus på begreppet människa. / Background: Losing a child is a great sadness that is expressed in different ways by different individuals. Grief affects not only the family but also health professionals who describe difficulties identifying parents' needs for support. Therefore, it is important to explore how parents perceive the health care professionals support after their child died. Aim: The aim of this literature review was to describe the parents' perceptions of support from health care professionals after the death of their child. Method: The studies concern parental perceptions of health professionals’ support after their child died and was selected from the database CINAHL complete and through two manual searches. The literature review was based on Friberg’s method and presents results from ten English scientific research articles. Results: The result includes three main themes: The need for conversation and information, The need of continuity and a good relationship and The need of follow up and commitment. Discussion: Method discussion describes the literature reviews strengths and weaknesses and what may have influenced both the design and approach. The literature reviews results discusses how parents whose children died in hospitals experienced health care professionals support after information about the child's diagnosis, what is important at the moment of death and after the child died and how follow-up affects parents. The result also discusses what parents want from health care professionals in the different phases. The results are also discussed based on Travelbees nursing theory with focus on the concept of man.

The purpose of this study was to explore the association between problematic social media use (PSMU) and self-rated health (SRH) among Swedish adolescent boys and girls, and additionally to examine whether perceived familial social support buffers against poor health in the same association. The study was based on the Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) survey from 2017/2018. The study sample consisted of 3371 adolescents from 213 schools across Sweden. PSMU was used as the exposure variable, SRH as theoutcome variable, age and gender as control variables, and perceived familial social support was applied as a moderator between PSMU and SRH. The analyses performed in the current study was cross-tabulations, binary logistic regression, multiplicative and additive interaction analysis. The results revealed that there is a significant association between PSMU and SRHamong Swedish adolescents. Adolescents with moderate level PSMU had 2.77 higher odds of reporting less than good health (95% CI 2.00-3.84) in comparison to adolescents with low levels of PSMU. Adolescents with high level PSMU had furthermore 4.16 odds of reporting less than good health PSMU (95% CI 2.41-7.20) in comparison to adolescents with low levelPSMU. The association between PSMU and SRH remained statistically significant even after adjusting for age, gender, and perceived familial social support. The interaction analyses did moreover reveal that perceived familial social support may play a crucial role by mitigating the effects of high level PSMU on SRH among Swedish adolescents. In a conclusion, it is of vital importance to understand PSMU in relation to the social context to better understand PSMU and prevent young people from poor SRH. Future research may address the same association but in relation to other social factors, such as socioeconomic status, to achieveenhanced understanding over the association between PSMU and SRH and how to better prevent poor health among young people. Policy makers could furthermore introduce support programs for families/parents who feel they lack confidence in the ability to act as sufficient support, which may reduce the risk for poor health among young people.

The political debate concerning parent education and parenting support between 1964 and 2009 has been scrutinized in this study in the light of the development of and changes in the welfare state. The investigation is based upon the analysis of official government inquiries and parliamentary papers dealing with parent education and parenting support. This study analyzes the different choices in the organization of welfare relevant to children and the family for which political actors have argued, and it examines the views on the relations between children, parents, family and the welfare state that were expressed in the argumentation. Parent education and parenting support aim at changing the living conditions of children by means of the parents. The study shows that the interest in this type of investment has been shared by both the political left and center-right, but from different arguments and political visions on how welfare for children and families with children should be organized, as well as from different views of the role of parent education and parenting support in the welfare. / I den här avhandlingen granskas den politiska debatten om föräldrautbildning och föräldrastöd mellan 1964 och 2009 i ljuset av välfärdssamhällets utveckling och förändring. Studien bygger på en analys av betänkanden från statliga utredningar och riksdagstryck i frågan om föräldrautbildning och föräldrastöd. I studien granskas vilka vägval i organiseringen av välfärden kring barn och familj som politiska aktörer har argumenterat för och vilken syn på relationerna mellan barn, föräldrar, familj och välfärdsstat som kommit till uttryck i argumentationen. Föräldrautbildning och föräldrastöd syftar till att förändra barns villkor genom att påverka föräldrarna. Analysen visar att intresset för denna typ av åtgärd har delats av såväl vänster som borgerliga, men utifrån skilda argument och politiska visioner för hur välfärden kring barn och barnfamiljen ska organiseras, såväl som utifrån olika sätt att se på föräldrautbildningens och föräldrastödets roll i välfärden.