Den här studien jämförde grupperna; barn med beteendeproblem och ADHD-diagnos, samt barn med beteendeproblem men utan diagnos, och deras minskning av beteendeproblem efter att deras föräldrar medverkat i ett föräldrastödsprogram. Sammanlagt deltog 635 barn. Alla hade beteendeproblem i olika former. 54 av barnen hade diagnosticerats med ADHD. Tre separata mixed design Anova användes för att avgöra om grupperna skiljde sig åt i hur mycket beteendeproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet minskade, samt om skillnaden var stabil över tid. Efter att ha kontrollerat för kön och ålder visade resultatet en signifikant skillnad mellan barn med ADHD och de utan beteendeproblem minskningar. Grupperna med problem minskade sina beteendeproblem i större utsträckning än de utan. Förändringen höll i sig över tid. Vad detta resultat beror pådiskuteras vidare i rapporten.

<p>AN EVALUATION OF EFFA-VÄSTERS PARENT PROGRAMME FOR PARENTS WITH CHILDREN 2-4 YEARS</p><p>- A qualitative and quantitative research focused on content, effects and implementation</p><p>Authors: Fritz, Jesper & Johansson, Lina</p><p>Supervisor: Koutakis, Nikolaus</p><p>Örebro University</p><p>Academy of Law, psychology and social work</p><p>Social Work Program</p><p>Social Work 41-60 points</p><p>C-essay, 15 points</p><p>Autumn term 2008</p><p>Abstract</p><p>This study is written on commission by The Unit for prevention which is a part of the Social welfare Services in the district of Örebro. The social work practice carried out by the unit is based on universal prevention, which includes providing parent programmes. The aim in this study is to describe and evaluate the EFFA-Väster parent programme, which has been compiled by social workers working at the unit, with regard to the content, effects and implementation of the program. The study is based on a non-experimental inquiry of an experimental group which has been subjected to a pre- and post test. Further, observations has been made of every program session to examine whether the program is implemented in accordance with the intention and how the program is received by the participants. Finally, a detailed review of the programme manual has been made based on former research on the parent programme field. The outcome of this study indicates that the EFFA-Väster parent programme contains relevant components in comparison to prior research. However, the programme lacks practical moment such as role-play and modelling, which, in this study, has been shown as a shortage. The outcome of the inquiry indicates that the programme is not associated with any significant effects on the participants. Yet, the parents reported, after finishing the programme, that they felt strengthened in their parent-ship. They even reported a satisfaction with the programme as a whole. In the end, the observation outcome shows that the implementation has been carried out as intended, among others through a high fidelity in relation to the programme manual.</p><p>Keywords: EFFA-Västers parent programme, parent programme, evaluation, behavioral parent programmes, implementation</p>

AN EVALUATION OF EFFA-VÄSTERS PARENT PROGRAMME FOR PARENTS WITH CHILDREN 2-4 YEARS - A qualitative and quantitative research focused on content, effects and implementation Authors: Fritz, Jesper &amp; Johansson, Lina Supervisor: Koutakis, Nikolaus Örebro University Academy of Law, psychology and social work Social Work Program Social Work 41-60 points C-essay, 15 points Autumn term 2008 Abstract This study is written on commission by The Unit for prevention which is a part of the Social welfare Services in the district of Örebro. The social work practice carried out by the unit is based on universal prevention, which includes providing parent programmes. The aim in this study is to describe and evaluate the EFFA-Väster parent programme, which has been compiled by social workers working at the unit, with regard to the content, effects and implementation of the program. The study is based on a non-experimental inquiry of an experimental group which has been subjected to a pre- and post test. Further, observations has been made of every program session to examine whether the program is implemented in accordance with the intention and how the program is received by the participants. Finally, a detailed review of the programme manual has been made based on former research on the parent programme field. The outcome of this study indicates that the EFFA-Väster parent programme contains relevant components in comparison to prior research. However, the programme lacks practical moment such as role-play and modelling, which, in this study, has been shown as a shortage. The outcome of the inquiry indicates that the programme is not associated with any significant effects on the participants. Yet, the parents reported, after finishing the programme, that they felt strengthened in their parent-ship. They even reported a satisfaction with the programme as a whole. In the end, the observation outcome shows that the implementation has been carried out as intended, among others through a high fidelity in relation to the programme manual. Keywords: EFFA-Västers parent programme, parent programme, evaluation, behavioral parent programmes, implementation

<p>I många familjer upplever föräldrar att de har svårt att hantera barnets bråk och trots. Föräldrarna är osäkra på hur de ska sätta gränser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. Många skulle vilja ha råd och stöd utan att för den skull söka särskild hjälp. Ett program som ger stöd till föräldrar är KOMET som står för KOMmunikationsMETod.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp föräldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett på sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna använda kunskaperna, tre månader efter kursens slut. Samtliga medverkande deltog i kursen i regi av Solna socialtjänst hösten 2005. I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av intervjuer.</p><p>Resultatet visade att samtliga föräldrar tyckte att de hade användning och nytta av att ha deltagit i kursen. På olika sätt och i varierande grad har de integrerat kunskaper från KOMET i sin vardag. Föräldrarna har tagit till sig ett flertal konkreta redskap som de använder i samspelet med barnet. Det verkar också som de i viss mån ändrat sitt sätt att tänka kring vissa saker som rör barnet. Föräldrarna verkar också tycka att relationen till barnet blivit bättre. Resultaten granskades och tolkades utifrån Piagets teori om kognitiva läroprocesser och med begrepp från kommunikationsteorin.</p>

Syftet med studien var att undersöka deltagares upplevelser och tankar av att delta i en generell föräldrastödsbildning. I studien intervjuades 10 slumpvis utvalda föräldrar som deltagit i föräldrastödsutbildningen Alla Barn i Centrum – ABC i Haninge kommun under 2015 och 2016. Frågorna som undersökningen ville ha svar på var: Varför föräldrarna sökte sig till föräldrastödet? Vad föräldrarna förväntade sig av föräldrastödsutbildningen? Vad föräldrarna fick ut av att delta i föräldrastödsutbildningen? Vilken betydelse föräldrastödsutbildning har för familjer och samhället i stort? I analysen av intervjuerna framkom sju gemensamma teman som alla gav svar på undersökningens frågor: För att de hade konflikter, av sociala skäl, för att hantera egen ilska och stress, för att förbättra sin föräldraförmåga, av praktiska skäl, för att få bekräftelse och för att tillfället gavs. Slutsatserna var bland annat att deltagare i generella föräldrastödsprogram är ett exempel på föräldrars reflexiva beteende i Giddens moderna samhälle. / The purpose of the study was to investigate participants' experiences and thoughts of participating in a general parent support program. The study interviewed 10 randomly selected parents who participated in the general Parent Support Program Children in Focus – ABC, in Haninge Municipality in 2015 and 2016. The questions the survey would like to answer was: Why the parents sought parent support programs? What did parents expect from parent support education? What did parents get from participating in parent support education? What importance does parental support education have for families and society at large? In the analysis of the interviews, seven common themes emerged that all responded to the questions of the inquiry: Because of conflicts, for social reasons, to deal with their own anger and stress, to improve their parental skills, for practical reasons, for confirmation and for that the occasion was given. The conclusions was among others that participating in general parenting support programs is an example of parents reflexive behavior in Giddens’s modern society.

I många familjer upplever föräldrar att de har svårt att hantera barnets bråk och trots. Föräldrarna är osäkra på hur de ska sätta gränser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. Många skulle vilja ha råd och stöd utan att för den skull söka särskild hjälp. Ett program som ger stöd till föräldrar är KOMET som står för KOMmunikationsMETod. Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp föräldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett på sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna använda kunskaperna, tre månader efter kursens slut. Samtliga medverkande deltog i kursen i regi av Solna socialtjänst hösten 2005. I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visade att samtliga föräldrar tyckte att de hade användning och nytta av att ha deltagit i kursen. På olika sätt och i varierande grad har de integrerat kunskaper från KOMET i sin vardag. Föräldrarna har tagit till sig ett flertal konkreta redskap som de använder i samspelet med barnet. Det verkar också som de i viss mån ändrat sitt sätt att tänka kring vissa saker som rör barnet. Föräldrarna verkar också tycka att relationen till barnet blivit bättre. Resultaten granskades och tolkades utifrån Piagets teori om kognitiva läroprocesser och med begrepp från kommunikationsteorin.

Syftet med denna studie är ta reda på vad föräldrasamarbete innebär för någraverksamma pedagoger och på vilket sätt de skapar möjlighet för föräldrarna att kännasig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgått från följandefrågeställningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för föräldrarnaatt känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i frågaföräldrastödsprogram och i så fall på vilket sätt?Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollärare och en barnskötaresöktes svar på frågeställningarna som ligger till grund för denna studie.Studien visar på en rad olika resultat kring vad föräldrasamverkan innebär och vad somingår i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbetamed olika samverkansformer för att de ska kunna nå ut med information som rörverksamheten till alla föräldrar, detta för att skapa möjlighet för föräldrarna att kännasig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsättningar föräldrarna har. Pedagogernatalar om ansvaret som vilar på dem när det gäller information kring lärande ochutveckling, men även om ett ökat ansvar som innebär det sociala där det handlar ombarnens livskunskap, alltså det sociala samspelet med andra barn, föräldrar ochpersonal, som ständigt sker i barnens omgivning. Tankarna kring föräldrasamverkanbeskrivs övervägande positivt där pedagogerna anser att det krävs ett nära samarbetemed föräldrarna för att verksamheten ska kunna uppfylla uppdraget enligt Läroplan förförskolan, Lpfö98.

Föreliggande examensarbete avser att studera hur verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram redogör för vilken avsikt COPE föräldrastödsprogram har, samt hur de beskriver att de arbetar för att uppnå målsättningarna med föräldrastödsprogrammet. Syftet är även att undersöka om verksamma kursledare inom COPE föräldrastödsprogram upplever sig som experter på föräldraskap. Den metod vi valt att använda är kvalitativ intervju. Det är åtta verksamma kursledare inom COPE som är intervjuade och deras svar som agerar utgångspunkt för studiens resultat. De teorier studien vilar på är social inlärningsteori och empowerment. Studiens resultat visar att COPE föräldrastödsprogram, enligt de verksamma kursledarna, syftar till att hitta verktyg och strategier för föräldrar att hantera vardagliga problem. Vidare är ett av COPE:s syfte att ge föräldrar ett socialt nätverk av likasinnade föräldrar för att öka nätverksbyggandet mellan föräldrar. Det essentiella är att föräldrar får en ökad tilltro till sin egen förmåga i rollen som föräldrar. Detta uppnås genom framförallt gruppdiskussioner vilka förs utifrån olika filmvinjetter som presenteras för föräldrarna och diverse dilemman. Viktigt enligt kursledarna är att alla frågor som ställs i gruppen ”kastas” tillbaka till gruppen för att öka deras egen tilltro till sin förmåga. De verksamma kursledarna upplever sig inte som experter på föräldraskap utan menar att det är föräldrarna själva som är experter på sina barn och därmed sitter på lösningarna. Det framkommer dock att föräldrarna ser kursledarna som just experter på föräldraskap.

Projekt Support (PS) är ett föräldrastödsprogram som har utvecklats i USA för mammor och barn som utsatts för våld i nära relationer där barnen också utvecklat känslomässiga och beteendemässiga problem. Syftet med denna licentiatuppsats är att undersöka hur interventionen mottogs av behandlare och föräldrar inom ramen för svensk socialtjänst med hänsyn till skillnaderna mellan länderna. Två studier genomfördes. I den första studien (studie I) intervjuades behandlare (n 11) och mammor (n 13) från tre kommuner och Sveriges största skyddade boende om sina erfarenheter av att ge och ta emot föräldraintervention. Intervjuerna analyserades separat med hjälp av tematisk analys, vilka sedan sammanslogs i en syntes. Resultaten grupperades i sex teman, vilket indikerade initiala tvivel på interventionene och på deltagarnas egen förmåga. Teman visade också att arbetet med PS ledde till en upplevd positiv förändring av barns beteende, liksom betonades behovet av kompetenta behandlare och anpassning utifrån kulturella skillnader. Den andra studien (studie II) utvärderade interventionens effekt avseende föräldrarnas föräldrakapacitet (n 35) och deras barns psykiska symtom (19 pojkar och 16 flickor, medelålder 6 år). Resultaten visade att effekten som erhållits av PS i Sverige kan i nästan samma omfattning likställas med den effekt som framgår av tidigare studier gjorda i USA. Även barnens känslomässiga symptom, problem och hyperaktivitet minskade, och föräldrarna bemötte sina barn på ett mer positivt sätt. Föräldrarna upplevde också minskad hjälplöshet och rädsla i relationen till sina barn. Det var också en kovarians mellan föräldrarnas känslor (hjälplöshet och rädsla) och barns uppförandeproblem och hyperaktivitet där båda minskade. Slutsatserna i denna licentiatuppsats är för det första att det är möjligt att genomföra PS med föräldrar utsatta för våld i nära relationer och deras barn som har utvecklat känslomässiga och beteendemässiga problem och för det andra att organisatoriska förhållanden behöver anpassas för att interventionen ska kunna implementeras i svensk socialtjänst. / Projekt Support (PS) är ett föräldrastödsprogram, utvecklat i USA för föräldrar och barn som utsatts för våld i nära relationer där barnen också utvecklat känslomässiga och beteendemässiga problem. Syftet med denna licentiatuppsats är att undersöka behandlingseffekten och möjligheten att genomföra interventionen i svensk socialtjänst med hänsyn till skillnaderna mellan länderna. Två studier genomfördes. I studie I analyserades intervjuer av behandlare och mammor där de beskrev sina erfarenheter av att ge och ta emot PS. Det framgick att deltagarna upplevde svårigheter och utmaningar i arbetet med interventionen men de upplevde också positiva förändringar av barnens beteende och mammornas föräldraförmåga. I studie II utvärderades PS effekt avseende föräldrarnas föräldrakapacitet och deras barns psykiska symtom. Resultaten visade att effekten som erhållits i Sverige kan i nästan samma omfattning likställas med den effekt som framgår av tidigare studier gjorda i USA. Barnens känslomässiga symptom, problem och hyperaktivitet minskade och föräldrarna bemötte sina barn på ett mer positivt sätt och blev stärkta i sitt föräldraskap. Slutsatserna i denna licentiatuppsats är att det i stor utsträckning är möjligt att inom svensk socialtjänst genomföra PS med våldsutsatta föräldrar. / Project Support (PS) is a parenting programme that has been developed in the United States for mothers and children exposed to intimate partner and for their children with subsequent emotional and behavioural problems. The aim of this licentiate thesis is to explore how the programme was received by counsellors and parents in the context of Swedish social service, taking account of the differences between the countries. Two studies were conducted. In the first study (study I), counsellors (n 11) and mothers (n 13) from three municipalities and Sweden’s largest shelter were interviewed about their experiences of giving and receiving the parenting intervention. The interviews were separately analysed using thematic analysis and were unitised by a following synthesis. The results were grouped into six themes, which indicated initial doubts to the intervention, and doubts about the participants’ own capability. The themes also showed that working with PS led to an experience of positive change in children’s behaviour, as well as highlighted the need of competent counsellors and adaptation for cultural differences. The second study (study II) evaluated the effect of the intervention according to parents’ parenting capacity (n 35) and their children’s psychological symptoms (19 boys and 16 girls, mean age 6year). The results showed that the effectiveness of PS in Sweden can be sustained to almost the same extent as shown in previous studies done in the US. Primarily, the children’s emotional symptoms, conduct problems and hyperactivity decreased, and the parents behaved more positively with their children. The parents also experienced reduced helplessness and fear in their relationships with their children. There was also a covariance between the parents’ emotions (helplessness and fear) and the children’s conduct problems and hyperactivity as they decreased. The conclusions drawn in this licentiate thesis are first, that PS is a feasible parenting programme for parents exposed to intimate partner violence and their children who have developed emotional and behavioural problems, and second, that organisational conditions need to be met in order for the programme to be implemented in Swedish social services.

Studien, en multicenterstudie, som genomfördes vid barnpsykiatriska mottagningar i mellansverige, med kvantitativ ansats och konsekutivt urval ämnade utforska om ett deltagande i föräldrautbildningen STRATEGI för omsorgspersoner till barn med ADHD påverkar synen på familjefunktionen. Den ämnade också undersöka om självskattningsskalan SCORE- 15 som ännu inte validerats för svenska förhållanden kan urskilja en klinisk population i Sverige och valideras med hjälp av instrumentet Familjeklimat. Datainsamling skedde via upprepade mätningar via standardiserade protokoll i samband med föräldrautbildningen STRATEGI. Resultaten visade att deltagande i föräldrautbildningen STRATEGI kan ha effekt på synen på familjefunktionen för de omsorgspersoner som rapporterar högst problemtyngd. Resultaten i studien korrelerar väl med mätningarna från tidigare studier av kliniska populationer av O'Hanrahan (2016). Validiteten hos SCORE-15 tycks vara hög. SCORE-15 tycks fungera för en svensk population och bedöms kunna urskilja en klinisk population. SCORE-15 visar sig vara ett användbart kliniskt instrument. / The study, a multicenter study, conducted at the child psychiatric clinics in central Sweden, with a quantitative approach and consecutively selection aimed to explore whether a participation in the parental training programme STRATEGI for caregivers to children with ADHD affects the perception of family function. It meant also to examine whether self-rating scale SCORE-15 can distinguish a clinical population in Sweden and be validated using the instrument Familjeklimat. Data collection was done through repeated measurements using standardized protocols in connection as the caregivers participated in the programme. The results showed that participation in the parental education programme STRATEGI could have an effect on the perception of family function for the caregivers who reported having the largest impact of problems. The results of the study correlates well with measurements from previous studies of clinical populations (O'Hanrahan (2016). The validity of the SCORE-15 appear to be high. SCORE-15 seems adapted to a Swedish population and is expected to distinguish a clinical population. SCORE-15 is therefore a useful clinical instrument.