<p>För att erbjuda insatser till utsatta barn och familjer som lever i en riskutsatt miljö startades hösten 2007 samverkansprojektet Tummen i Karlstad kommun. Projektet ska nu utvärderas och denna uppsats är en del i denna utvärdering.</p><p>Syftet är att studera i vilken utsträckning personalen i Förskoleteamet Tummen har rapporterat olika typer av enskild respektive överlappande problematik för de barn och familjer som aktualiserats hos teamet. Vidare att utifrån rapporterad problematik studera val av insats hos teamet och personalens uppfattning om familjens behov av fortsatt stöd efter avslutad insats.</p><p>Undersökningen är kvantitativ och bygger på utvärderingsmallar, som har fyllts i av Förskoleteamets personal vid varje aktualisering, totalt 125 stycken.</p><p>Studien visar att de vanligaste rapporterade svårigheterna hos barnet är aggressivitet och samspelssvårigheter. Inåtagerande problematik rapporteras däremot i liten grad. Vidare framkommer att två- eller flerspråkiga familjer generellt sett rapporteras ha fler svårigheter än enbart svenskspråkiga. Vilken insats barnet/familjen får samt hur väl personalen anser att Tummen har tillgodosett behovet av stöd, påverkas enbart av familjens samlade mängd svårigheter. Enligt resultatet lyckas Förskoleteamet, enligt egen uppfattning, ge tillräckligt stöd till en majoritet av de aktualiserade. I ärenden då såväl familj som barn haft många svårigheter bedöms däremot Tummens insatser i många fall som otillräckliga. Resultaten är analyserade utifrån ett förebyggande perspektiv med fokusering på riskfaktorer.</p> / <p>The collaborative project Tummen was launched in autumn 2007 in Karlstad. The intention was to offer interventions for children and families who live in a riskfull environment. This essay is part of an evaluation of the project.</p><p>The purposes were to investigate the extent to which the personnel of the Preeschool Team have reported various types of single and overlapping problems of children and families, case-registrated in the team. Another purpose was to study the team’s choice of intervention based on the reported problems and to see whether the aid, according to the personnels’ interpretation, is sufficient.</p><p>This is a quantitative study based on evaluation-models, which have been completed by the personnel of all the 125 case-registrated children.</p><p>The study shows that the reported main difficulties of the children are an aggressive behavior or interaction difficulties. Inwards-acting problems are reported more seldom. Furthermore, it seems like bi- or multilingual families in general have more difficulties than families that speak only Swedish, according to the personnel. What intervention the child/family is given and how well the personnel believe that the intervention has satisfied the family’s need for assistance, is highly affected by the total amount of difficulties in the family.</p><p>The personnel seems to, in their own opinion, succeed to provide sufficient support for a majority of the families. However, if both the family and the child had many difficulties the support was more often estimated as insufficient. The results are analyzed from a prevention perspective, focusing on risk factors.</p>

För att erbjuda insatser till utsatta barn och familjer som lever i en riskutsatt miljö startades hösten 2007 samverkansprojektet Tummen i Karlstad kommun. Projektet ska nu utvärderas och denna uppsats är en del i denna utvärdering. Syftet är att studera i vilken utsträckning personalen i Förskoleteamet Tummen har rapporterat olika typer av enskild respektive överlappande problematik för de barn och familjer som aktualiserats hos teamet. Vidare att utifrån rapporterad problematik studera val av insats hos teamet och personalens uppfattning om familjens behov av fortsatt stöd efter avslutad insats. Undersökningen är kvantitativ och bygger på utvärderingsmallar, som har fyllts i av Förskoleteamets personal vid varje aktualisering, totalt 125 stycken. Studien visar att de vanligaste rapporterade svårigheterna hos barnet är aggressivitet och samspelssvårigheter. Inåtagerande problematik rapporteras däremot i liten grad. Vidare framkommer att två- eller flerspråkiga familjer generellt sett rapporteras ha fler svårigheter än enbart svenskspråkiga. Vilken insats barnet/familjen får samt hur väl personalen anser att Tummen har tillgodosett behovet av stöd, påverkas enbart av familjens samlade mängd svårigheter. Enligt resultatet lyckas Förskoleteamet, enligt egen uppfattning, ge tillräckligt stöd till en majoritet av de aktualiserade. I ärenden då såväl familj som barn haft många svårigheter bedöms däremot Tummens insatser i många fall som otillräckliga. Resultaten är analyserade utifrån ett förebyggande perspektiv med fokusering på riskfaktorer. / The collaborative project Tummen was launched in autumn 2007 in Karlstad. The intention was to offer interventions for children and families who live in a riskfull environment. This essay is part of an evaluation of the project. The purposes were to investigate the extent to which the personnel of the Preeschool Team have reported various types of single and overlapping problems of children and families, case-registrated in the team. Another purpose was to study the team’s choice of intervention based on the reported problems and to see whether the aid, according to the personnels’ interpretation, is sufficient. This is a quantitative study based on evaluation-models, which have been completed by the personnel of all the 125 case-registrated children. The study shows that the reported main difficulties of the children are an aggressive behavior or interaction difficulties. Inwards-acting problems are reported more seldom. Furthermore, it seems like bi- or multilingual families in general have more difficulties than families that speak only Swedish, according to the personnel. What intervention the child/family is given and how well the personnel believe that the intervention has satisfied the family’s need for assistance, is highly affected by the total amount of difficulties in the family. The personnel seems to, in their own opinion, succeed to provide sufficient support for a majority of the families. However, if both the family and the child had many difficulties the support was more often estimated as insufficient. The results are analyzed from a prevention perspective, focusing on risk factors.

I Sverige finns cirka 60 tjejjourer som ideellt arbetar för att stötta och stärka unga kvinnor vars psykiska ohälsa fortsätter att öka. Statistiskt sett så finns klara samband mellan den psykiska ohälsan bland flickor i Sverige och orsak till varför de stödsökande hör av sig till tjejjourerna och andra ideella organisationer. Syftet med studien var att beskriva vad jourerna gör för att förbättra den psykiska ohälsan bland flickor samt att beskriva faktorer som påverkar det ideella arbetet på tjejjourerna enligt de aktiva medlemmarna. En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Sju intervjuer genomfördes på aktiva medlemmar på olika tjejjourer och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet baseras på två teman jourverksamheten och den utåtriktade verksamheten samt fem kategorier, jourens uppbyggnad, stödsökande, resurser, förebyggande arbete och samverka. Tjejjourernas stödbidrag, anställda och aktiva medlemmar påverkar i vilken utsträckning de har möjlighet att arbeta förebyggande. Hjälp till självhjälp samt att stötta och stärka var prioritet i jourverksamheten trots att behov finns i den utåtriktade förebyggande verksamheten. Studien visar på att det läggs allt mer ansvar på landets tjejjourer från bland annat myndigheter att ta hand om tjejer som behöver stöd. Samarbetet i kommunerna mellan tjejjourer och andra instanser behöver förbättras. Det viktigaste förebyggande arbetet sker på skolorna och kommunen bör uppmärksamma att tjejjourerna kan betraktas som ett komplement i detta forum. / In Sweden there is about 60 organisations that works voluntary to support and empower young woman whose mental illness continues to increase. The purpose of this study was to describe factors that affect the volunteer work at these organisations by the active members. A qualitative interview was used as method. Seven interviews conducted on the active members in different organisations and analyzed by a content analysis. The results are based on two themes,- organisation activities and external activities as well as five categories, organisation structure, support seekers, resources, prevention and interact. The girls voluntary organisations are affected to wich extent they are able to work preventively by the support contributions, employees and active members. Self-help and to support and strengthen was the priority in the organisations although there is a need in the external prevention activities. The study shows that there are more and more responsibility on the girls organisations from other authorities. The cooperation in the municipality between the voluntary organisations and others needs to be improved. The most important preventive work is done at school and the municipality should be aware that girls voluntary organisations can be seen as complementary in this forum.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.

<p>Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rättvisasom brottsförebyggande åtgärd. Vår metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhämtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. Våra frågeställningar var: Hur kan man arbeta med reparativrättvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig på den reparativa rättvisans principer? Den teoretiska utgångspunkten,KASAM har använts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriär hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom återuppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade färdigheter. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv är detväsentligt att skapa en förståelse för att försoning, förlåtelse ochåterupprättelse måste ske för att minimera risken för villkorligt frigivna ochungdomar i riskzon att falla in i brott.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra olika aktörer med skilda yrkesroller upplevde organisationens befintliga rehabiliteringsprocess med dess möjligheter och begränsningar samt deras synpunkter på vad som kan förbättras för att undvika sjukskrivningar. En förhoppning var också att kunna ge konkreta förslag på hur man kan arbeta förebyggande i syfte att undvika sjukskrivningar inom organisationen. Fyra minifokusgruppintervjuer, bestående av två till fyra personer, genomfördes där två fiktiva fall användes som diskussionsgrund. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys, vilket resulterade i de fyra temaområdena; Verktyg för att förbättra hälsoarbetet, Insatser för att motverka sjukskrivningar, Begränsningar i hälsoarbetet samt Chefens roll i hälsoarbetet. I studien framkom att deltagarna ansåg att rehabiliteringsprocessen är ett bra verktyg som förenklar rehabiliteringsarbetet, men att den behöver fortsatt utveckling. Resultatet visade även att deltagarna hade många förslag på åtgärder för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study was to examine the experience, of four different actors’ with diverse occupational roles, of the existing rehabilitation process in the organization, with its limitations and possibilities. A further aim was to examine the preventive work and hopefully contribute with some practical solutions to counteract sick leave within the organization. Four mini focus group interviews with two to four people were carried out with two fictitious cases as a base for discussion. Data was analyzed by an inductive thematic analysis and resulted in four thematic areas; Tools to improve the health work, Efforts to avoid sick leave, Health work limitations and The manager’s role in health work. The study showed that the participants considered that the rehabilitation process was a good tool that simplifies the rehabilitation work, but it needs further development. The results also showed that the participants had many suggestions of how to improve the physical and psychosocial work environment.

Syftet med studien har varit att undersöka hur fältsekreterare arbetar med och uppfattar det förebyggande arbetet med ungdomar. Studien har utformats som en kvalitativ intervjustudie där sju fältsekreterare från två olika kommuner deltagit. Intervjuerna utgick från en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering och tematisering. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fältsekreterarna som deltagit i studien utgår från tre olika nivåer i det förebyggande arbetet. De olika nivåerna skapar förutsättningar för fältsekreterarna att befinna sig på ungdomarnas olika arenor och därmed skapa sig en helhetssyn på ungdomarna. Målet med det förebyggande arbetet beskrivs utifrån syftet att skapa ett gott liv för ungdomarna. Det förebyggande arbetet bygger på kontaktskapande. Detta görs genom uppsökande arbete samt genom att möta ungdomarna utifrån deras perspektiv. Att skapa hållbara relationer beskrivs som viktigt. Detta görs genom att använda den egna personligheten som ett verktyg, samt genom att finnas kvar över tid för ungdomarna. Fältsekreterarna har beskrivit relationen som central och menar att den kan användas som ett verktyg för lärande och utveckling hos ungdomarna. Slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att fältsekreterarna i sitt arbete strävar efter att arbeta utifrån en helhetssyn där ungdomens delaktighet i arbetet är i fokus. Ytterligare en slutsats är att relationen kan ses som ett centralt verktyg för ett lyckat förebyggande arbete / The purpose of this study was to investigate how field secretaries are working with and perceive the preventive work with young people. The study was designed as a qualitative study in which seven field secretaries from two different municipalities participated. The interviews were based on a half-structured interview guide. The interview data were coded and divided into relevant themes. The study was based on a socio-cultural perspective. The result revealed that the field secretaries who participated in the study based their work on three different levels of prevention. The different levels create conditions for the field secretaries to be on the young people's various venues and thereby gain a holistic view of the young people. The goal of prevention is described according to the purpose of creating a good life for young people. Preventative work is based on creating contacts. This is done through outreach work and by meeting young people from their perspective. Creating sustainable relationships are described as important. This is done by using one's own personality as a tool, as well as to continue to exist over time for the young people. The field secretaries have described the relationship's importance to their work and explain how it can be used as a tool for learning and development in the young people.A conclusion to be drawn from the study's results is that the field secretaries strive to work from a holistic view were the youths own participation in the work is the focus. Another conclusion is that the relationship can be seen as a key tool for a successful prevention

The aim of the study was, through qualitative interviews with school counsellors in Swedish primary schools, to study what the counsellors are experiencing condition their ability to work proactively according to the Swedish Education Act provisions on student health. During the study, six interviews with school counsellors who worked in the same suburbs, was conducted. The theoretical approach that was used is Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats and the term discretion. The overall outcome of the study was that the interviewed school counsellors felt that they did not have good opportunities to work preventively as the Education Act requires. The main reason for this was the school counsellor’s heavy workload. The results of the study were divided into three categories, which in turn were followed by several themes to highlight the conditions governing school counsellor’s opportunity to work preventatively.

The purpose of the work is to highlight schools work to prevent bullying and abusive treatment, find out about schools work to prevent bullying and abusive treatment follow what is written in the governing documents and how schools can work preventively against the same. The questions have been investigated through qualitative interviews and analysis of documents or in the theoretical background. The interviewees and partially schools were selected through an arbitrarily selection. In each plan against abusive treatment states that the monitoring and evaluation should be conducted in a manner that is not consistent with the responses from leisure educator 1, 2 and 3. School B's plan does not contain an overview of the measures needed to prevent and stop abusive treatment of children. The Schools conducts mainly mapping, various forms of conversation and routines for emergency situations. Schools work mainly with the multi-religious calendar. Approximately 67% of school staff’s work to prevent bullying and abusive treatment follows, completely or partially, what is written in the governing documents. / Syftet med arbetet är att synliggöra skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling, ta reda på om skolors förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer det som står i styrdokumenten och hur skolor kan arbeta förebyggande mot detsamma. Frågeställningarna har undersökts genom kvalitativa intervjuer och analys av dokument eller i den teoretiska bakgrunden. Intervjupersonerna och delvis skolorna valdes ut genom ett godtyckligt urval. I respektive plan mot kränkande behandling står det att uppföljningen och utvärderingen ska genomföras på ett sätt som inte stämmer överens med svaren från fritidspedagog 1, 2 och 3. Skola B:s plan innehåller inte en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Skolorna genomför huvudsakligen kartläggningar, olika former av samtal och rutiner för akuta situationer. Desamma arbetar huvudsakligen med multireligiösa almanackan. Cirka 67 % av skolpersonalens förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling följer, helt eller delvis, det som står i styrdokumenten.

The aim with this study is to understand how social workers at the individual- and family sector think about child poverty and how they work with and reason about the preventive and facilitate work they do for financial vulnerable families. We have in our study used qualitative method through semi-structured interviews with social workers at the individual- and family sector to answer our purpose. The results showed that child poverty is a concept hard to define and not well established. The social workers have divided views on child poverty but still at the same time mean that it exists amongst the families they meet. There is also a big difference between municipalities and their reasoning on what a reasonable standard of living is for a financial vulnerable family and how they work with preventing child poverty. The social workers shows different ways on how to work with prevention but there is lack of understanding if their work really benefits the child.