Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och analysera hur arbetet mot våldsbejakande extremism bedrivs i Gävleborgs län och vilka utmaningar som finns kopplat till ett sådant arbete. Studien gjordes genom nyckelpersonsintervjuer. Resultatet visade att arbetet mot våldsbejakande extremism precis har påbörjats i vissa kommuner medan andra inte har inlett ett sådant specifikt arbete. Flertalet kommuner avvaktar med att formulera en lokal handlingsplan i väntan på regionala direktiv.   Kommunerna i Gävleborgs län anser att förebyggande arbete ska bedrivas i enighet med de nationella rekommendationerna och genom att fortsätta befintliga demokratifrämjande och förebyggande arbete.   Utmaningar som framträdde gällande det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism var bland andra osäkerhet, vilken verkade vara kopplad till kunskapsbrist om våldsbejakande extremism och till rådande samhällsdebatt. Till viss del fanns också en osäkerhet kopplad till lagstiftning gällande främst sekretess och personlig integritet. Därtill framstod olika aspekter av samordning som centrala utmaningar.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattning om psykisk hälsa och ohälsa hos barn i förskolan samt få insyn om pedagogernas upplevelse om förebyggande arbete för att främja barns psykiska hälsa. Vidare syftar studien även på att undersöka vilka faktorer som förskollärarna kan uppleva ha inverkan på barns psykiska hälsotillstånd. Studien utgår ifrån ett socio- och interkulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet framhåller, i denna studie, hur sociala interaktioner är viktiga för individers utveckling och att barns tänkande och språk utvecklas i förhållande till den sociala kontexten. Medans i det interkulturella perspektivet betonas vikten av individens bakgrund och kultur variation som centralt för samspel och kommunikation mellan pedagoger, barn, miljöer och vårdnadshavare. De metodval som använts i studien, samt för att få svar på frågeställningar,  är baserad på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare.   Baserat på tidigare forskning och studieresultat beskrivs begreppet psykisk ohälsa som otydligt och svårt att definiera. Studiens resultat visar på förskollärarens grundläggande uppfattning om barn som lider av psykiska ohälsa i förskolan. Enligt förskollärare kan barn psykiska besvär avvika från det normala psykiska hälsotillståndet. Dessutom kan barn visa både utagerande och inåtvända problem och även en mindre socialisation och integration med sin omgivning. Enligt studiens resultat behöver förskollärarna mer möjligheter till fortbildning samt kunskap kring förebyggande metoder för att kunna arbeta med barn som lider av psykiska ohälsa i förskolan. Studieresultatet visar även att förskolemiljön ses bland pedagogerna som viktigt för barnets lärande, utveckling och välbefinnande. Som pedagog är det väsentlig att vara uppmärksam på vad barnen gör i de olika miljöerna i förskolan, där man tidigt kan upptäcka tecken på barns psykiska ohälsa.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' different experiences of exclusion in free play within child groups in preschool education. We conducted semi-structured interviews with a flexible interview guide, and to address our research questions, we utilized a phenomenographic analysis model. The gathered material was analyzed based on the socio-cultural theory and its various concepts.The study involved eight interviews with preschool teachers who have varying years of experience in the profession. The results of the study indicate that the preschool teachers consider free play has an important meaning for children in preschool, and exclusions can occur for several reasons. It can be due to deficiencies in play skills or social interactions. The preschool teachers have described approaches that can act preventively to prevent children from being excluded in free play.The conclusion of the study shows that the preschool teachers largely employ the same approaches in preventive work and seek assistance from special educators if necessary. / Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares olika erfarenheter av exkludering i den fria leken i barngrupper i förskolans utbildning. Vi har använt semistrukturerade intervjuer med flexibel intervjuguide och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt en fenomenografisk analysmodell. Det material som framkommit har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och dess olika begrepp. I studien genomfördes åtta intervjuer med förskollärare som har olika långa erfarenheter av yrket. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att den fria leken har en viktig betydelse för barnen i förskolan och att exkluderingar kan ske av olika orsaker. Det kan bero på brister gällande lekkompetens eller i sociala samspel. Förskollärarna har beskrivit förhållningssätt som kan verka förebyggande för att barn inte ska exkluderas i den fria leken. Slutsatsen av studien visar att förskollärarna till stor del använder samma förhållningssätt i det förebyggande arbetet och att de tar hjälp av specialpedagoger om så behövs.

Tidigare forskning visar samband mellan psykisk ohälsa bland grundskoleelever och höga krav i skolan, samt stressen som detta medför. En viktig del i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete är elevhälsoteamen, vars centrala uppgift är att medverka till att stärka elevernas hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elevhälsoteams erfarenheter av psykisk ohälsa bland grundskoleelever. För att besvara syftet användes kvalitativ metod i form av åtta individuella forskningsintervjuer med olika professioner inom ett flertal elevhälsoteam i grundskolan. En innehållsanalys utfördes med hjälp av teorin känsla av sammanhang (KASAM). Resultatet visade att det ofta är flertalet samverkande faktorer som leder till att en ung människa utvecklar psykisk ohälsa, och att det ofta handlar om krav och stressen som kraven medför. Studiens slutsats är att det finns en hel del metoder och sätt att arbeta hälsofrämjande inom skolvärlden, exempelvis genom att stärka föräldrar i sin roll, eller genom undervisning i värdegrundsarbete. Tiden räcker dock inte till på grund av bristande resurser i form av ekonomi och arbetskraft. Det är av vikt att få till förändringar som resulterar i att mer tid kan läggas på hälsofrämjande och förebyggande arbete för att kunna förbättra den psykiska hälsan bland eleverna i ett långsiktigt perspektiv. / Previous research shows a connection between mental illness among compulsory school students and high demands within school, as well as the stress that this entail. An important part of the school's health promotion and prevention work are the student health teams, whose central task is to contribute to strengthening students' health. The purpose of this study was to investigate Swedish student health teams' experiences of mental illness among compulsory school students. To answer the purpose, a qualitative method was used in the form of eight individual research interviews with different professions within several student health teams in compulsory school. The results of this study were analyzed using the theory sense of coherence (SOC). The results showed that there are often several interacting factors that lead to a young person developing mental illness, and that it is often about demands and the stress that the demands entail. The study's conclusion is that there are a lot of methods and ways of working to promote health within the school world, for example by strengthening parents in their role, or by teaching students about basic values. However, there is often not enough time due to a lack of resources in terms of finances and manpower. It is important to bring about changes that result in more time being spent on health promotion and prevention work to improve the mental health among students in a long-term perspective.

Skolattacker är ett fenomen som uppmärksammats alltmer efter skolmassakern år 1999 på gymnasieskolan Columbine High i Colorado USA. Händelsen skapade en subkultur kring skolattacker som på senare år spridits till olika länder i Europa, varav den senaste attacken i Sverige utfördes på gymnasieskolan Malmö Latinskola år 2022. Lärare har ett ansvar att uppmärksamma elever med varningssignaler och följa upp med lämpliga åtgärder. Studien syftar dels till att undersöka lärares kunskap om skolattacker, dels vilka resurser och åtgärder de är medvetna om gällande skolattacker. Dessutom ämnar studien framhäva förbättringsmöjligheter i skolans arbetssätt genom lärarnas insikter. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare på grund- och gymnasienivå från olika skolor i Skåne län. Därefter utfördes en tematisk analys av materialet. Resultaten belyser lärares okunskap om fenomenet samt hur skolattacker påverkar deras trygghetskänsla på arbetsplatsen. Samtliga deltagare lyfter en god relation mellan lärare och elev som deras viktigaste förebyggande åtgärd. Utöver det var att känna stöd från chefer och kollegor det viktigaste för att känna sig trygg på arbetsplatsen. Resultaten visade även att lärarna tyckte att fysiska säkerhetsåtgärder är viktiga för att öka skolans beredskap. Slutligen rekommenderas fem förbättringsmöjligheter som grundas på analysen och bakgrundsinformationen kring ämnet. Dessa förbättringar är att utbilda lärare i att göra hotbedömningar, stärka samverkan, införa antimobbningsprogram, skapa kommunikationskanaler för personal på skolan samt införa inrymningsövningar med personal. / School attacks are a phenomenon that has received increasing attention since the school massacre in 1999 at Columbine High in Colorado, USA. The incident created a subculture around school attacks that in recent years has spread to various countries in Europe, where the most recent attack in Sweden was carried out at the high school Malmö Latinskola in 2022. Teachers have a responsibility to notice students with warning signs and adress them with appropriate measures. The study aims to investigate teachers' knowledge of school attacks, and what resources and measures they are aware of concerning school attacks. Through teachers´ insights, the study also aims to identify opportunities for improving schools’ practices to prevent and handle school attacks. Seven semi-structured interviews were conducted with teachers from different primary and secondary level schools in Skåne county. Thereafter, a thematic analysis of the material was carried out. The results highlight teachers' lack of knowledge of the phenomenon and how school attacks affect their sense of security in the workplace. All participants emphasize a good relationship between teacher and student as their most important preventive measure, and in addition to that, feeling support from managers and colleagues was the most important thing to feel safe in the workplace. The results also showed that the teachers thought that physical security measures are important to increase the school's preparedness. Finally, four proposals are recommended based on the analysis and background information on the subject. These measures include training teachers in making threat assessments, strengthening cooperation, introducing anti-bullying programs, creating communication channels for staff at the school and starting lock-down exercises with staff.

A surge in the debate regarding youth crime has lead to implications of the need to resolve issues with the help of different kinds of youth crime prevention programmes and interventions as well as stricter punishment methods. The aim of this study is to seek a deeper understanding of social workers work with the chosen focus group.The study uses semi-structured interviews where six social workers’ working in different types of crime prevention interventions revolving around youth. With the help of Bronfenbrenner’s Ecological Systems Theory and KASAM the respondents’ answers are analyzed. The results show that the respondents emphasize and value the importance of cooperation, early interventions, resources for staff and long-term relationship-building as core factors for diminishing youth crime. The conclusion also reveals the need for further research and evidence-based approaches that are needed to strengthen the socialworkers, in order to further understand the methods that are being used. Furthermore, there’s alsoa need for evidence that enables more tailored interventions and that’s applicable to today’s issueswith norm-breaking behavior at earlier ages. / En ökning i debatten kring ungdomsbrottslighet har lett till att behovet av att lösa problemen medhjälp av olika typer av brottsförebyggande program och insatser samt striktare straffmetoder har påpekats. Syftet med denna studie är att söka en djupare förståelse för socialarbetares arbete med den valda fokusgruppen. Studien använder semi-strukturerade intervjuer där sex socialarbetaresom arbetar med olika typer av brottsförebyggande insatser riktade mot ungdomar har intervjuats. Med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och KASAM analyseras respondenternas svar. Resultatet visar att respondenterna betonar och värdesätter vikten av samarbete, tidiga insatser, resurser för personal och långsiktigt relationsbyggande som kärnfaktorer för att minska ungdomsbrottslighet. Slutsatsen avslöjar behov av ytterligare forskning och nya evidensbaserade metoder för att stärka socialarbetarna samt för att ytterligare förstå de metoder som används.Vidare finns det även behov av evidens som möjliggör mer skräddarsydda insatser och som är applicerbar på dagens problematik med normbrytande beteenden i tidigare åldrar.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur man på enheten för ekonomiskt bistånd arbetar förebyggande för att motverka att det långvariga biståndstagandet går i socialt arv mellan föräldrar och barn. För att ta reda på detta har vi intervjuat socialsekreterare med erfarenhet och kompetens inom området. Det insamlade materialet har analyserats utifrån den sociala inlärningsteorin som ett försök till att förstå hur det sociala arvet kan föras vidare mellan generationer. Som ett komplement till teorin används även barnperspektivet i analysen då barnen har stor del i studien. Denna studie visar och bekräftar att långvarigt ekonomiskt biståndstagande kan komma att gå i socialt arv mellan föräldrar och barn. Studien visar även på vilket sätt förebyggande arbete för dessa familjer sker på enheten för ekonomiskt bistånd. / In this qualitative study, we have chosen to examine how the Financial Assistance Unit works with preventive measures as to avoid that financial assistance is permitted to become a social heritage that runs in generations. The context of this study is based on interviews with social workers who have experience in the field. The collected materials have been analyzed based on the social learning theory as an attempt to understand how social legacy can be passed between generations. As a complement to the theory, we have also adressed the children's perspective in the analysis since the children are a big part of the study. This study demonstrates and confirms that long-term financial assistance may pass between generations. Further this study also shows how the preventive efforts for these families take place inside the Financial Assistance Unit.

En utgångspunkt för arbetslivet bör vara att skapa en arbetsmiljö som ger individer förutsättningar att ingå, kvarstå och utvecklas i arbetet. Arbetsmiljön är betydande för både individers hälsa och verksamheters utveckling samt förutsättningar för tillväxt. Arbetsplatsen betonas därmed vara en betydande arena för förebyggande insatser. Det är arbetsgivaren som har huvudsakligt ansvar för arbetsmiljön. Ingen arbetstagare ska riskera att skadas eller drabbas av ohälsa i arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur psykosocial arbetsmiljö och stress upplevs hos arbetstagare inom restaurangbranschen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna för studien var serviceanställda inom restaurangbranschen. Analys av datamaterial utfördes med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Det resultat som framkom visar att arbetstagarna främst har negativa upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och stress, dock framkommer några variationer gällande nivå av problematik. Deras arbete beskrivs innebära ständig stress och omfattar ett flertal arbetsmiljöbrister. Obalans råder mellan höga krav i arbetet och bristande resurser som påverkar arbetstagarnas hälsa negativt både psykiskt och fysiskt. Arbetstagarna betonar faktorer som överbelastande arbete, bristande återhämtning och ledarskap som påfrestande vilka resulterar i arbetsmiljöproblem. / A starting point for working life should be to create a work environment that gives individuals the ability to enter, remain and progress in work. The work is significant both for individual health and development activities as well as opportunities for growth. Workplace therefore constitutes to be an important setting for preventive interventions. It is the employer who has the principal responsibility for the work. No employee should risk being injured or suffer ill health at work. The purpose of the study was to investigate the psychosocial work environment and stress experienced by workers in the restaurant industry. To answer the purpose a qualitative approach been used and five semi-structured interviews were conducted. Those interviewed for the study were service employees in the restaurant industry. Analysis of the data was performed with a manifest content analysis. The results obtained show that works mostly have negative experiences of their psychosocial work environment and stress, however, is any variations regarding the level of problems. Their work is described involve constant stress and includes a number of work deficiencies. There is an imbalance between the demands of work and lack of resources that affect the health negatively both mentally and physically. Workers emphasize factors of stressful work, a lack of recovery and leadership resulting in health and safety problems.

Syftet med undersökningen är att jämföra hur legitimerade lärare och rektorer i två olika kommuner med olika lång erfarenhet inom yrket resonerar gällande läs- och skrivinlärning men även hur de planerar och anpassar sin undervisning för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Syftet är även att ta reda på de anpassningar som sker i klassrumsundervisningen för de elever som redan befinner sig i svårigheter med läsning och skrivning. Metoden som användes i den här undersökningen är kvalitativa semistrukturerade intervjuer där två lärare och två rektorer intervjuades och spelades in. Det empiriska materialet som framkom har analyserats och delats in i tre olika teman som speglar frågorna och syftet i undersökningen. Resultaten blev att samtliga informanter hade relativt lika mål hur skolverksamheten ska fungera, men huvudresultaten som visade sig är vikten av tidig upptäckt, användning av olika metoder i undervisningen samt att de anpassningar som är bra för en del är oftast bra för alla. / The aim of this study is to compare how teachers and headmasters in two different municipals, with various experience in the school profession think and plan their education according to how to prevent reading and writing difficulties. The aim is also to study which arrangements they make to help most students and adjust their education in the classroom for those who already have writing and reading difficulties. This study uses a qualitative semi-structured interviewing method where two teachers and headmasters get interviwed and recorded. The empirical material that the interviwes resulteted in have been analysed and devided in three different themes which reflect the aim and questions of this study. The results was that all of the informants had comparatively same goals for how the school is supposed to work, but the main resultats showed the importance of an early discovery of the students which may get reading and writing difficulties, but also the different methods used in the education and the usage of arrangement that shows that if it’s good adjustments and support for some, it’s useful for everyone.