Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur en kommun i Sverige arbetar kringatt förebygga ungdomsbrottslighet genom samverkan, hur uppfattningen avungdomsbrottslighet är av deltagarna i arbetet samt deras upplevelser av samverkan.Studien byggs på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio informanter som deltari samverkan kring att förebygga ungdomsbrottslighet. Intervjuerna analyserades utifråntematisk analys. Vad studien har observerat var att sysselsättning och förebilder ärdominerande synsätt på hur brottslighet förhindras för ungdomar, och att detta stämmerin med insatser som finns i kommunen. Sekretess upplevdes som det största hindret isamverkan, detta eftersom socialtjänsten var bundna till sekretess vilket försvåradeåterkopplingar om individer. Relationskapande var en viktig punkt i arbete, speciellteftersom det finns en låg tilltro till myndigheter i områden i kommunen. Över lagfungerade samverkan bra där många aktörer var delaktiga. Skillnader från andra kommunersom studien har hittat var att civilsamhället var en viktig aktör inom denna kommun, därden används som en brygga för polis och socialtjänst att nå ungdomar och som ögon påområden för att skapa en bättre helhetsbild av områdena. / The purpose of this essay was to examine how a municipality in Sweden collaborates usingcooperation in preventive work around dealing with juvenile delinquency, how juveniledelinquency is seen by the actors in the collaboration and the experiences working usingcollaboration. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviewswith nine actors involved in collaboration with preventing juvenile delinquency. Theinterviews were analyzed using the method thematic analysis. The finding of the study wasthat occupation (leisure activities), and role models are the dominating views about howcrimes are prevented for youth, and that these views overlap with the kind of efforts thatare made to prevent crime in the municipality. Secrecy was seen as the main hindrance inthe collaboration, as the social service is bound by secrecy which leads to trouble regardingfeedback about individuals. Relationship building was an important part, especially sincein the areas there was a low trust towards authority. Overall, the collaboration worked well,and many actors were involved. Differences from other municipalities that the study hasfound were that civil society was an important player in this municipality, where it is usedas a bridge for police and social services to reach young people and as eyes on areas tocreate a better overall picture of the areas.

Arbetsplatsen är något som många tillbringar majoriteten av sin vakna tid på, för vissa blir det dock något som kan bli en bidragande faktor till en stress och press. All stress och press är inte alltid möjlig att hantera som man vill, detta leder för många till en utmattning, alltså har man inte tillräckligt med resurser för att hantera de krav som ställs på en. Samhället har vissa normer och förväntningar på den enskilde individen, man förväntas prioritera det sociala livet med vänner och familj, samtidigt förväntas man vara flitig på arbetsplatsen med flertalet andra normer beroende på den plats man har i samhället. För att kunna hantera allakrav och förväntningar man kan uppleva spelar chefen en stor och viktig roll, detta för att minimera riskerna för en utmattning hos de anställda på en arbetsplats. Vad gör då chefer föratt bibehålla ett välmående hos sina anställda och minimera risken för en eventuell utmattning? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur chefer i Sverige jobbar för att motverka utmattningssyndrom hos de anställda. Med en socialpsykologisk ansats har detta ämne studerats med hjälp av teorier och begrepp som Organisationsteori, KASAM, Krav-Kontroll-Stöd-Modellen, Transformationsteorin och Utmattning. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med olika chefer inom Sverige utan en specifikt vald bransch. Resultatet visar att kommunikation, ansvarstagande och närvaro är enligt cheferna tre viktiga delar när det kommer till hur de arbetar för att motverka utmattningssyndrom hos sinaanställda. / The workplace is where many people spend the majority of their waking time at, for some, this can be a contributing factor to stress. Stress is not always manageable, this leads to an exhaustion for many, some might not have enough resources to handle the demands placed on them. Society has certain norms and expectations of the individual, we are expected to prioritize social life with friends and family, at the same time as we are expected to be career conscious and manage other social norms. In order to manage all the demands and expectations one may experience, the manager plays a large and important role, this in order to minimize the risks of burnout among the employees in a workplace. What do managers do to maintain the well-being of their employees and minimize the risk of a possible burnout. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how managers in Sweden work to counteract fatigue syndrome in employees. With an approach to social psychology, this subject has been studied with the help of theories such as Organizational Theory, Sense of cohesion, Requirements-Control-Support-Model and Transformation Theory. Tensemi-structured interviews were conducted with various managers within Sweden without a specifically selected industry. The results show that communication, responsibility and presence are, according to the managers, three important parts when it comes to how they work to counteract fatigue syndrome in their employees.

The aim of the study is to investigate how field secretaries work preventively against juvenile delinquency. The study also intends to investigate how field secretaries interact with other societal actors in their work. Field secretaries meet adolescents in their natural context and thus have the opportunity to create relationships within youth arenas. The basis of preventive work is important for adolescents to be established in society, which can thus counteract criminal development. The data collection method used is semi-structured interviews. The empirical data consists of six field secretaries from Sweden, the empirics have been transcribed and been analyzed by using two theories. The theories for the study are stamp theory and systems theory. Stamping theory has provided an understanding of how stamping processes can advance continued crime. System theory has instead illustrated interaction between different systems and how it affect the individual. The results of the study show that field secretaries do not use a specific way of working to prevent juvenile delinquency. The opportunities that field secretaries find with their work are about their accommodating approach and encouraging adolescents to use their abilities, while one of the challenges is that they do not know if it prevents delinquency. The results also highlight the importance of collaboration to be able to work preventively.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem som nu börjar uppmärksammas mer inom media så väl som politik. Kvinnors utsatthet för våld är inte längre en privat sak utan ansvaret vilar på samhällets axlar. Svenska kvinnojourer är idag den enda möjligheten för skydd och organisationerna har lång erfarenhet med både stöd- och förebyggande arbete inom området våld i nära relation. Den rådande covid-19 pandemin har nu tagit sin plats på världskartan och har försvårat mycket av det viktiga arbete jourerna gör för utsatta kvinnor. Denna studie syftar på att undersöka upplevelser och erfarenheter personalen på svenska kvinnojourer har, av covid-19 pandemins påverkan på de våldsamma relationerna, samt deras möjlighet att erbjuda det livsviktiga stödet. Att försöka att skapa en bild av pandemins konsekvenser för kvinnorna som utsatts för detta våldsamma samhällsproblem var därtill också en huvudpoäng med studien. Den ökade isoleringen och den ökade frustrationen över situationen syns i studiens resultat att vara de största riskfaktorerna för intensifiering och ökningen av mäns kontrollerande och våldsamma beteende mot kvinnor. Därutöver har den sociala distanseringen försvårat kvinnojourernas arbete och därmed kontakten till de utsatta kvinnorna. Det förebyggande arbetet har mer eller mindre ställts in. Efterverkningarna av denna nya verklighet är fortfarande okänd men förväntas inte vara utan betydelse. / Men's violence against women is today a widespread societal problem, which is now beginning to receive more attention in the media as well as in politics. Women's exposure to violence is no longer a private matter, the responsibility now rests on the shoulders of the society. Swedish women shelters are today the only opportunity for protection, and the organizations have extensive experience and knowledge of both support and preventional work in the area of ​​intimate partner violence. The current covid-19 pandemic has now taken its place on the world map, and has made much of the important work the women shelters do for victimized women more difficult. This study aims to examine the experiences and perceptions of Swedish women shelters, on the impact of the covid-19 pandemic on violent relationships and their ability to offer vital support. The purpose of creating an image of the pandemic's consequences for the women who were exposed to this violent societal problem was also a main point of the study. The increased isolation, and the intensified frustration over the situation is shown in the study results as being the biggest risk factors for intensifying and increasing men's controlling and violent behavior towards women. In addition the social distancing has made the work of the women shelters and thus the contact with the victimized women more difficult. The preventive work has more or less been seized. The aftermath of this new reality is still unknown, but is not expected to be without significance.

Syftet med vår undersökning är att, utifrån pedagogernas perspektiv, bidra med kunskap om hur specialpedagogen kan stödja utvecklingen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen, för alla elever i åk F-3 och 4–6. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna besitter inom området, förekomsten av specialpedagogiskt stöd i klassrummet samt vilket stödbehov som finns för att språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska kunna bedrivas. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av digitala enkäter. Kriteriet för deltagande i enkätundersökningen var att respondenterna undervisar i antingen årskurserna F-3 eller 4–6 och är anställda i kommunal regi. Analysen av resultatet visar att det specialpedagogiska stödbehovet är stort. För att specialpedagogens kunskaper ska nyttjas effektivt och räcka till för alla elever i behov av stöd, krävs att samverkan mellan denne och övriga pedagoger utvecklas. Studiens slutsats är att det finns goda belägg för att ett förändringsarbete för utveckling av det relationella perspektivet och ett främjande förebyggande arbete, leder till framgångsrik skolutveckling. En del i detta arbete är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket stödjer en undervisning där alla elever har möjlighet att lyckas.

Sexual harassment has existed for several decades and is still present in many differentindustries in Sweden. As the metoo movement grew, the topic became increasingly moreknown and current. This qualitative study is based on how management and employees at astate agency perceive preventative work aimed towards counteracting and neutralizing sexualharassments; moreover, the study also investigated whether the metoo-movement hasinfluenced this kind of prevention work. To be able to answer the study's question, aqualitative method was used in the form of eight semi-structured interviews. Based on theempirical data collected, we see that the perception of the preventive work differed betweenmanagement and employees. We want to believe that metoo has contributed to noticeablechanges in the organizational world.Based on information collected during some interviews, it can be stated that the metoomovement has not had a significant contribution to any adjustments in the organizationsprevention work: however, information collected from other interviews points towards therebeing major changes made to prevention work.The significant changes we have observed are updated guidelines and policies, employeesurveys, workplace meetings, and an updated intranet. We believe that sexual harassment isstill a major problem at workplaces and that there is a high number hidden statistic. / Sexuella trakasserier har funnits i flera decennier och finns även i dagsläget inom mångaolika branscher i Sverige. Ämnet blev mycket högaktuellt i takt med metoo-rörelsen. Dennakvalitativa studie är baserad på vilken uppfattning ledningen respektive medarbetare har i enstatlig myndighet på det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier dessutom om metoofenomenet har haft en inverkan på detta arbete. För att kunna besvara studiens frågeställninghar vi i utgått från en kvalitativ metod i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån deninsamlade empirin har vi kunnat läsa av att uppfattningen om det förebyggande arbetetskiljde sig åt mellan ledning och medarbetare. Vi vill lita på att metoo har bidragit tillmärkbara förändringar inom organisationsvärlden. Vid vissa intervjutillfällen har vi kunnatkonstatera att metoo-rörelsen inte bidragit till några särskilda justeringar i organisationensförebyggande arbetet medan vid andra tillfällen har vi fått veta att det skett störreförändringar. De påtagliga förändringar vi har beaktat är uppdaterade riktlinjer och policys,medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och uppdaterad intranät. Vi anser att sexuellatrakasserier fortfarande är en stor problematik på arbetsplatser som består av ett stortmörkertal.

Previous research on the social services' work with honour-related issues has shown that knowledge is limited and poorly recognized among professionals when exercising official authority. This has led to many consequences including misjudgement in cases regarding victims of honour-based violence. The aim of this study has been to investigate social workers' conceptions of working with young women who are exposed to honour-related violence. Five semi-structured interviews with social workers in one of Stockholm's west district administrations, were conducted and the subsequent data has been analysed using a thematic content analysis. Results show that social workers' perception of honour-related violence is affected by their preconceived notions. The difficulties in their work have primarily been in the complexity of the problem, more specifically in maintaining relationships with the young women and to involve the family in transformation work. The results of the study on social workers' notions of honour-related violence and oppression have shown that the phenomenon is associated with cultural customs. It is concluded that a prerequisite for social workers in the investigation process and during the transformation work is a good relationship with the victim and other parties involved. / Enligt tidigare forskning om socialtjänstens arbete med hedersrelaterade frågor har det visat att kunskaperna är begränsade och dåligt erkända bland yrkesverksamma vid myndighetsutövning. Detta har lett till konsekvenser såsom felbedömningar i ärenden för offer som utsatts för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares föreställningar om att arbeta med unga kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld. Insamlingen av empiri har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare vid en av västra Stockholms stadsdelsförvaltningar och data har analyserats ur en tematisk innehållsanalys. Vidare har de huvudsakliga resultaten visat att socialsekreterares föreställningar om hedersrelaterat våld påverkats av deras förutfattade meningar. Svårigheterna i arbetet har bestått av problemets komplexitet och att involvera familjen i förändringsarbetet. Slutsatserna i studien kring socialsekreterares föreställningar av hedersrelaterat våld och förtryck har visat att fenomenet är förknippat till kulturella sedvänjor. En förutsättning för socialsekreterare i utredningsprocessen och under förändringsarbetet är en god relation till den våldsutsatta samt andra involverade parter.

Syftet med studien är att undersöka vilka hinder skolkuratorer ställs inför när det gäller att förebygga psykisk ohälsa och vilka strategier de använder i arbetet med att ge stöd till eleverna i skolan. Syftet är även att undersöka hur samverkan mellan skolkuratorer och lärare ser ut när det gäller arbetet mot psykisk ohälsa. Studien är genomförd utifrån kvalitativ insamlingsmetod där jag genomför fem semistrukturerade intervjuer för att sedan granska resultatet utifrån en tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna som används är KASAM och systemteori. Resultatet visade att skolkuratorer möter hinder i form av tidsbrist, alltför stort fokus på åtgärdande arbete och lärarnas brister i kunskap om psykisk ohälsa och psykosociala perspektivet. Strategier som används är att lyssna, inte döma, relationsbyggandet med elever och validering och normalisering kring elevernas känslor. Resultatet visar även att fler skolkuratorer upplever samverkan som bristande på grund av kommunikationsbrist, lärarna prioriterar undervisning samt deras brister i kunskap om psykisk ohälsa och det psykosociala perspektivet. / The purpose of the study is to investigate what obstacles school counselors face when it comes to preventing mental illness and what strategies they use in the work of providing support to students in school. The purpose is also to investigate what collaboration between school counselors and teachers looks like when it comes to work against mental illness. The study is conducted based on qualitative collection method where I conduct five semi structured interviews and then review the results based on a thematic analysis. The theoretical basis of this study is KASAM and system theory. The results showed that school counselors face obstacles in the form of lack of time, too much focus on remedial work and teachers’ shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective. Strategies used are listening, not judging, building relationships with students, and validating and normalizing students’ emotions. The results also show that more school counselors perceive collaboration as lacking due to lack of communication, teachers prioritize teaching and their shortcomings in knowledge about mental illness and the psychosocial perspective.

The aim of this study was to examine how the school counselors experience their role in the school when it comes to working against bullying. We also wanted to examine how the cooperation works between school counselors and the rest of the school personnel. To obtain useful data for our analysis we used a qualitative method which includes six interviews with six school counselors from municipal and independent primary schools in Helsingborg. To deepen our knowledge even further we have included three theories which are the theory of profession, role theory and Bronfenbrenner's ecological systems theory.Since this study is based on interviews with school counselors that works in both municipal and independent primary schools, their experience of the preventive work has also been different. The school counselors that works in the municipal schools focus their preventive work through the anti-bullying program Olweus were they for example use surveys to measure the students wellbeing. The independent schools does not work after a specific program and thus has a larger action space to work with. The result of this study shows that the work against bullying varies from the different schools.The school counselors experience of their role in the work against bullying also varies where some of them felt that they have a significant role in the preventive work where others meant that the responsibility lays on the students mentors and teachers. Through this study cooperation has been a consistent theme where the informants believe that the cooperation between them, teachers and the students families is necessary to be able to do a good preventive work in the schools. The cooperation seems to work well in the school but there is parts of the work against bullying that needs clarification when it comes to accountability.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur chefer upplever ledarskap och arbetsmiljöansvar vid hot och våld mot sina anställda. Vård- och omsorgssektorn utmärker sig när det kommer till ökat hot och våld riktat mot personal. Fenomenet och det sociala problemet är komplext vilket skapar svårigheter i att förstå orsakerna bakom det ökade hotet och våldet. I tidigare forskning framstod det att en möjlig förklaring kan vara att arbetsmiljön för personal inom äldreomsorg har förändrats på grund av att allt fler äldre människor blir fler. Samt blir mer sjuka, vilket kräver mer resurser. Ett välkänt koncept för att förebygga denna problematik beskrivs vara goda och välfungerande organisationer som leds av chefer som har förmågan att tillvarata och utveckla personalens resurser. Men det finns en forskningslucka gällande chefers upplevelse kring det ansvar som gäller när hot och våld uppstår på arbetsplatsen. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex enhetschefer verksamma både inom kommunala och privata äldreboenden. I resultatet beskrivs hur chefer inom äldreomsorgen på olika sätt hanterar och upplever det ansvar de har för arbetsmiljön. Resultatet visade olika delar av det förebyggande arbetet som chefer har beskrivit som viktiga. Dessa har handlat om att öka kunskap kring den målgrupp man arbetar med, följa rutiner i arbetet och sörja för personalens upplevelse av ett gott arbetsklimat. Det framgick att det finns en slags dilemma mellan att acceptera att arbeta med vårdtagare där våldsamt beteende kan vara en effekt av sjukdomen och att inte tolerera det. En annan del i resultatet visar hur chefer lägger stor vikt vid att vara en närvarande chef som en del i att skapa god arbetsmiljö vilket i sin tur påverkar hur hot- och våldssituationer hanteras i organisationen. Ledarskap var likaså centralt i chefers syn på förebyggande arbete och hur de bemöter personalens behov inför att en hot- och våldssituation uppstår eller när den inträffat. / The aim of this study was to examine how managers experience leadership and work environment responsibility in the event of threats and violence against employees. The health and care sector stands out when it comes to increased threats and violence against employees. The phenomena and social problem is complex, leading to difficulties in understanding the reasons behind the increased violence. It is argued in previous research that one explanation may be that the work environment for employees in elderly care has changed due to the fact that more older people are becoming more. As well as becoming more ill, which requires more resources. A well-known concept for preventing this problem has been good and well-functioning organizations led by managers who have the ability to utilize and develop the employees' resources. But there is a research gap regarding how managers experience their responsibility in terms of threat and violence at the workplace. The empirical material was obtained through a qualitative method with semi-structured interviews where the sample consisted of six managers of nursing homes in both the municipal and private sector. The result describes how managers in elderly care handle and experience the responsibility they have for the work environment in different ways. The results address various parts of the prevention work that managers have described as important. These have been about increasing knowledge about the target group, following routines at work and ensuring employees experience a good working climate. It appears that there was a kind of dilemma between accepting to work with care recipients where violent behavior can be an effect of the disease and not tolerating it. Parts of the result showed how managers attach great importance to being a present manager as part of creating a good working environment, which in turn affects how threatening and violent situations are handled in the organisation. Leadership was also central to managers' views on preventive work and how they respond to employees' needs before a threat and violence situation arises or when it has occurred.