This study examines social authorities' experiences of what it is like to work and collaborate with honour-related violence and oppression. All respondents come from different authorities and are members of a collaboration group aiming to collaborate and work against honour-related violence and oppression. The study is based on six semi-structured interviews with professionals from school, the police, social services, county administration and health care. The study shows that honour-related violence and oppression is a complex and multidimensional concept that is mainly expressed by collectively exercised control which in the worst case can lead to murder. Furthermore, it can be seen that there is a common understanding that cooperation in honour-related violence and oppression is particularly important because these cases are more complex than others. The result shows that there is a common understanding and consensus regarding the concept's definition within the collaboration group. Success factors for good collaborative work are highlighted by shared knowledge of the problem and understanding of each other's different roles, which the respondents feel they have gained by participating in the collaboration group. However, the respondents feel that this is lacking within the authorities due to the fact that knowledge within this field is scarce. The result describes obstacles in cooperation which are described as a lack of knowledge within the authorities but also laws, high workload, staff turnover and time restriction. Thus, the results show that despite a functioning collaboration, there are limited opportunities to help people exposed to honour-related violence and oppression. / I denna studie undersöks samhällsaktörers upplevelser av hur det är att arbeta och samverka kring hedersrelaterat våld och förtryck. Respondenterna kommer från olika verksamheter och är medlemmar i en resursgrupp mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på sex semistrukturerade intervjuer med representanter från skola, polis, socialtjänst, länsstyrelse och hälso- och sjukvård. Av studien framkommer att hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext och mångdimensionellt begrepp som främst tar sig i uttryck av en kollektivt utövad kontroll som i värsta fall kan resultera i mord. Resultatet i studien visar att samverkan inom hedersrelaterat våld och förtryck är särskilt viktigt eftersom dessa ärenden är mer komplexa än andra. Resultatet visar att det föreligger en gemensam förståelse och samsyn kring begreppets definition inom resursgruppen. Framgångsfaktorer för ett gott samverkansarbete framhävs av gemensam kunskap om problemet samt förståelse för varandras olika roller vilket respondenterna upplever att de fått genom att ha medverkat i resursgruppen. Däremot upplever respondenterna att detta saknas inom respektive verksamheter då det råder brist på kunskap inom området. Resultatet redogör för hinder inom samverkan som utgörs av rådande kunskapsbrist inom respektive verksamheter men också lagstiftning, hög arbetsbelastning- och personalomsättning och tidsbrist. Dock visar resultatet att det trots en fungerande samverkan, finns begränsade möjligheter att hjälpa personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

This PhD is part novel and part thesis. The novel, The Girl Upstairs (TGU), is in three parts. Parts one and two are included here in full. A synopsis of part three is included in the appendices. The thesis presents an original “action model” for Creative Writing (CW) called “fictive responsibility”. TGU can be treated as a case study, demonstrating the practical application of this new model. TGU follows a Bengali-Muslim family as they confront the wayward behaviour of Kifah Rahman, a feisty sixteen-year-old. Set somewhere in south-west England, Kifah’s misadventures start when she discovers an envelope discarded in a drawer. The address is her mother’s childhood home across the city, but she’s never heard of the addressee, Zubi Rahman. Kifah sneaks off school to investigate. Kifah’s clandestine visits incite rumours and soon Kifah is accused of tarnishing the family’s reputation. TGU confronts the difficult subjects of “honour”-based-violence (HBV), domestic violence and “crimes-of-passion”. By exploring different types of violence-against-women (VAW), TGU shows how perceived differences in, for example, “culture”, religion, or heritage, rather than dividing us, can present new ways to connect across moral values or lifestyles, ultimately promoting togetherness and empathy between different cultures. The thesis explores how the “political” relates to “literature” through the writer’s creative process, suggesting that all novelists are inherently politicised individuals and fictions are produced through an inherently politicised process. The significance of this is undermined by those who claim fiction writers just “make it up”. Failing to recognise the “politics of representation” that operates alongside invention in CW has contributed to the recent exacerbation around “cultural appropriation”. For some writers this presents a threat to “free” expression. For others, “free” expression must be treated with respect, especially when fictionalising characters that appear external to the writer’s own experience. Theoretical and conceptual analysis is drawn from cultural studies, ethnography, literary criticism and philosophy. Case studies include fictions with Muslim female characters in a post-9/11 setting. In addition to literary analysis, the thesis explores how “authenticity” interacts with an author’s perceived affiliation with characters or themes within the fiction.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett kollektivt utövat våld som främst drabbar unga flickor. Fenomenet har uppmärksammats nyligen och regeringen har under tidigt 2000-tal gjort stora satsningar i hopp om att kunna förse individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck med rätt hjälp. De som sedan bär det yttersta ansvaret för de våldsutsatta är socialarbetare på socialtjänsten. Socialtjänsten ansvarar för kommunens invånare och för att förse dem med rätt skydd och hjälp. Det finns många utmaningar som socialarbetarna står inför i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck då problematiken är komplex och svårfångad. Syftet med den här studien var att undersöka hur socialarbetare på socialtjänsten arbetar med problematiken hedersrelaterat våld och förtryck med fokus på socialarbetarnas egna upplevelser i arbetsprocessen. För att samla in material till studien intervjuade vi åtta socialarbetare på socialtjänster i Västerbotten, Västernorrland och i Jämtlands län. Resultatet visade att det som var avgörande i socialarbetarens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck är utbildning och styrning, samverkan mellan olika myndigheter och aktörer samt stöd från kollegor. Utifrån de intervjuade socialarbetarnas berättelser framkom det att de kände en osäkerhet i sitt arbete med ärenden som involverade hedersrelaterat våld och förtryck. Intervjupersonerna beskrev möjligheter som att arbeta förebyggande och långsiktigt med familjer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer.

Att bli utsatt av hedersrelaterat våld och förtryck kan påverka en individs hälsa både psykisktoch fysiskt. Det som utmärker hedersrelaterat våld är att det utövas av personer med starkkoppling till varandra i syfte att bevara familjens heder. Konsekvenser som hedersrelaterat våldför med sig är att den som utsätts riskerar att utsättas för våld, hot, kränkningar, bli bortfördmot sin vilja eller i värsta fall hedersmord. Socialtjänsten har en skyldighet att stötta och hjälpade individer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Signs of safety är en metod somidag används inom barnskyddsutredningar i många av Sveriges socialtjänster. Det är därmedav relevans att veta hur metoden kan användas inom ett aktuellt ämne som hedersärenden. Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomer implementerar metoden Signs ofsafety inom hedersärenden samt vilka utmaningar som finns med metoden. För att besvarafrågeställningarna utgick studien från tidigare befintlig forskning samt tre kvalitativa intervjuerav yrkesverksamma inom socialt arbete. I resultatet framkom det skilda åsikter om Signs ofsafety är en lämplig metod inom hedersärenden. Samtliga intervjupersoner var dock överensom vikten av att utforska nätverket noggrant och att som professionell vara öppen ochriskmedveten under hela utredningen. Slutsatsen från denna studie visar på att än fast det kan vara en utmaning att arbeta mednätverket som är en stor del av Signs of safety, kan metoden vara behjälplig under etthedersärende. Metoden medför ett helhetsperspektiv och en fördomsfri process, vilket är tillfördel för professionella som möter och hanterar olika människor. Kunskapen omhedersrelaterat våld är en viktig förutsättning för att kunna ge lämplig hjälp och stöd till utsatta.

No / Honour Based Violence results in several deaths each year in the UK and has many health and social implications. In recent years, practitioners have stated that the scale is increasing and that government policies are not making adequate provision to address it as a major problem. The House of Commons Home Affairs Committee report remains the most comprehensive government document on the issue of honour based violence in England and Wales to date. We used the Rist policy cycle framework to critically analyse the Report, dismantling the policy process into three key stages for subsequent independent assessment. Current policy defines and categorises honour based violence differently from domestic violence yet has chosen to tackle it under the rubric of domestic violence. Responses have been constrained by limited capital to adequately finance specialist interventions, lack of expertise, inability to reach individuals who are most susceptible therefore highly vulnerable, and contraction of specialist non-governmental organisations who have always been at the fore in tackling issues on honour based violence. Consequently, the government’s response has been unconvincing and improperly conceptualised by accepting it into the broader context of violence against women and hence domestic violence. Stronger coordinated response at local level is needed but this is where issues of community, integration, tolerance, and the Big Society agenda are made complex and serve to confound new legislation and policy. Overcoming highly sensitive cultural barriers is a key challenge to all. Consequently, we recommend that for honour based violence to be tackled effectively, the government needs to re-access and take a broader view on the issue by constructing honour based violence within the discourse of human rights in order to declare a position that sits easily in the context of cultural differences and the Big Society.

Bakgrund: Socialstyrelsen (2011) har skrivit i en rapport att brist på kunskap vid bemötandet av patienter som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck riskerar att leda till att personal antingen ingriper för lite eller ingriper för kraftfullt, utan att se personen och den specifika situationen. Våldet och förtrycket har ett kollektivt uttryck som kan komma från den egna familjen eller ett större socialt sammanhang. Det är främst kvinnor, i olika åldrar, som utsätts på grund av att de bryter mot normer kring kön, genus och sexualitet. Peplaus omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor och barnmorskor i Uppsala och Stockholm upplever mötet med unga kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts och 5 informanter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjubilagan innehöll 6 frågor som bad informanten berätta om ett möte med en ung tjej som blivit utsatt för eller riskerat att bli utsatt för hedersrelaterat våld och/eller förtryck, den egna upplevelsen, eventuella svårigheter, om ungdomen upplevde mötet som positivt samt om eventuell samverkan med Socialtjänsten. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För unga kvinnor som lever med hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld kan stöd, information och tillgänglighet hos hälso- och sjukvården vara en viktig tillgång. I mötet med ungdomar som blev utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld kunde informaterna uppleva etiska dilemman och osäkra handlingsplaner. Samverkan med andra instanser som socialtjänsten samt andra vårdinrättningar var viktigt i informanternas arbete. Slutsats: Denna studie visar att hälso- och sjukvården är en viktig tillgång för unga tjejer som lever med antingen hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld. Det kräver att sjuksköterskan har kunskap om hedersnormer och hur kultur kan påverka vår syn på dessa ämnen. Mer forskning om utsatta ungdomars situation samt vårdpersonalens upplevelser kan tyckas behövas för att vara säker på att denna grupp i vårt samhälle får det stöd de behöver. / Background: The National Board of Health and Welfare in Sweden (2011) report that a lack of knowledge in the treatment of patients who have been victims of or are in danger of becoming victims of honour based crimes may lead to that health care staff are unable to see individual patients and their unique situation, leading to their interventions becoming either too severe or not severe enough. The violence and oppression of honour based crimes expresses itself collectively, coming from the own family or a larger social network. It is primarily women, of different ages, who become victims because of violatin norms of sex, gender and sexuality. Aim: The aim of this study is to investigate school nurses' and midwives' experiences of meeting young female patients who have been subjected to or are in danger of being subjected to honour based violence and oppression. Method: A descriptive design with a qualitative approach has been used and 5 respondents were chosen through a convenience sample. Semistructured interviews were conducted. The 6 pre-determined questions asked the respondent to talk about a meeting of a young girl who had been subjected to or was in the danger of being subjected to honour based violence and/or opression, their own experience of the meeting, if there were any difficulties, if the youth experienced the meeting as positive and if any co-operation with the social services took place. The data collection was analysed by content analysis. Results: Support, information and availability from the health care system can be an important asset for young women living with honour based limitations, honour based oppression and honour based violence. The respondents in this study could experience ethical dilemmas and unsure action plans in the treatment of these youths. Co-operation with other instances and health care settings was important in the respondetns' work. Conclusion: This study shows that health care staff is an important asset for young girls living with either honour based limitations, hnour based oppression and/or violence. It requires the nurse to posess knowledge of honour based norms and how culture can affect our view on these subjects. More research on the youth's sitation in Sweden and health care staff's experiences can be considered as needed to make sure that this group in Swedish society gets the support it needs.

Denna studie undersöker hur Statens institutionsstyrelse (SiS) arbetar med flickor som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Fokus ligger på behandlingspersonalens roll och deras kompetensutveckling samt hur regeringens satsningar på ökad förståelse och utbildning påverkar flickornas tillvaro på institutionen. Genom att analysera SiS insatser och strategier syftar studien till att identifiera tillsatta åtgärder för att förbättra välbefinnandet och säkerheten för dessa unga flickor. För att svara på frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserades med tematisk analys. Totalt intervjuades åtta personer med olika roller inom en institution som tar emot skolpliktiga flickor mellan 12–16 år. De teoretiska begreppen gräsrotsbyråkrati och totala institutioner tillämpades vid analysen av det insamlade materialet. Resultaten visar att det finns utbildningsmöjligheter, men dessa är varken obligatoriska eller tillgängliga för alla. Behandlingspersonalen upplever en brist på kompetens i relation till hedersrelaterat våld och förtryck, samtidigt som de uttrycker en vilja att utveckla sin kunskap. Studien visar även att institutionen genomför sitt säkerhetsarbete genom regelbundna riskbedömningar och individuella säkerhetsplaner anpassade efter varje flickas unika situation. Resultaten lyfter utmaningar i arbetet som inkluderar att förhindra kontakt mellan flickorna och obehöriga genom falska identiteter, samtidigt som personalen möter dilemman där flickorna lyfter önskemål om kontakt till obehörig. Studien visar också att institutionen fokuserar på att erbjuda adekvat vård och stöd anpassat efter flickornas individuella behov, men personalens varierande utbildningsnivåer och brist på specifik utbildning utgör en utmaning. / This thesis investigates how the Swedish National Board of Institutional Care (SiS) handles girls who live under honor-related violence and oppression. The focus is on the role of the treatment staff and their competence development, as well as how government initiatives for increased understanding and education affect the girls' situation at the institution. By analyzing SiS's efforts and strategies, the study aims to identify measures to improve the well-being and safety of these young girls. A qualitative method with semi-structured interviews was used to answer the research questions, and the interviews were analyzed using thematic analysis. A total of eight individuals with different roles within an institution, which accommodates school-aged girls between 12-16 years old, were interviewed. The theoretical concepts of street-level bureaucracy and total institutions were applied in the analysis of the collected material. The results show that there are educational opportunities, but these are neither mandatory nor accessible to everyone. The treatment staff experience a lack of competence in relation to honor-related violence and oppression, while also expressing a desire to develop their knowledge. The study also reveals that the institution conducts its safety work through regular risk assessments and individual safety plans tailored to each girl's unique situation. The results highlight challenges in the work, including preventing contact between the girls and unauthorized persons through false identities, while staff face dilemmas when the girls express desires for contact with unauthorized individuals. The study also shows that the institution focuses on providing adequate care and support tailored to the girls' individual needs, but the varying levels of education among the staff and the lack of specific training pose a challenge.

Previous research on the social services' work with honour-related issues has shown that knowledge is limited and poorly recognized among professionals when exercising official authority. This has led to many consequences including misjudgement in cases regarding victims of honour-based violence. The aim of this study has been to investigate social workers' conceptions of working with young women who are exposed to honour-related violence. Five semi-structured interviews with social workers in one of Stockholm's west district administrations, were conducted and the subsequent data has been analysed using a thematic content analysis. Results show that social workers' perception of honour-related violence is affected by their preconceived notions. The difficulties in their work have primarily been in the complexity of the problem, more specifically in maintaining relationships with the young women and to involve the family in transformation work. The results of the study on social workers' notions of honour-related violence and oppression have shown that the phenomenon is associated with cultural customs. It is concluded that a prerequisite for social workers in the investigation process and during the transformation work is a good relationship with the victim and other parties involved. / Enligt tidigare forskning om socialtjänstens arbete med hedersrelaterade frågor har det visat att kunskaperna är begränsade och dåligt erkända bland yrkesverksamma vid myndighetsutövning. Detta har lett till konsekvenser såsom felbedömningar i ärenden för offer som utsatts för hedersrelaterat våld. Syftet med denna studie har varit att undersöka socialsekreterares föreställningar om att arbeta med unga kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat våld. Insamlingen av empiri har gjorts genom fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare vid en av västra Stockholms stadsdelsförvaltningar och data har analyserats ur en tematisk innehållsanalys. Vidare har de huvudsakliga resultaten visat att socialsekreterares föreställningar om hedersrelaterat våld påverkats av deras förutfattade meningar. Svårigheterna i arbetet har bestått av problemets komplexitet och att involvera familjen i förändringsarbetet. Slutsatserna i studien kring socialsekreterares föreställningar av hedersrelaterat våld och förtryck har visat att fenomenet är förknippat till kulturella sedvänjor. En förutsättning för socialsekreterare i utredningsprocessen och under förändringsarbetet är en god relation till den våldsutsatta samt andra involverade parter.

Sweden's gender equality work has historically been a success in many ways, but honour-based violence and oppression is not debated or identified as a Swedish social problem. What is the effect of differentiating between different social problems that fall into the same category? The present thesis aims to deepen the understanding of how men's violence against women is understood at a time when Sweden is considered to be in the forefront of gender equality policy issues. The present thesis therefore examines how honour-based violence and oppression is defined in Sweden, and how Swedish authorities work to prevent and combat the violence. By examining the image of victims of honour-based violence, on which the definition and the work are based, power dynamics within the discourse are also made visible. By using critical discourse analysis as a method and by using theoretical concepts, two government reports on honour-based violence and oppression in Sweden, and a handbook aimed at professionals in the school system are analyzed. The present thesis shows that the Swedish authorities' definition makes a distinction between honour-based violence and oppression, and men's violence against women. It is mainly explained as a problem based on culture, unlike men's violence against women, which is described as a social problem. This is made visible by Swedish authorities through a focus on foreigners in the work of preventing and combating honour-based violence. The definition and the work analyzed in the present thesis contribute to making it more difficult for victims of honour-based violence to identify themselves as "Swedish". Throughout the texts there is a stereotypical image of both victims and perpetrators of violence as being foreigners: people with dark colored hair and dark colored eyes. It is important to analyze and problematize how Swedish authorities choose to express themselves but also how they choose not to. In this way, we can critically examine how authorities contribute to the construction of a social reality and also reproduce unequal power dynamics in society.