Salonen (2012a) skriver att Sverige är ett av världens rikaste länder där välståndet har ökat. I samma veva som välståndet har ökat har även klyftorna mellan rika och fattiga ökat och därmed har siffran gällande barnfattigdom stigit (Salonen 2012a). Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur fem aktörer inom den ideella sektorn definierar begreppet barnfattigdom. Målet är att identifiera och förstå hur organisationer arbetar med att förbättra barnens livssituation. Våra tre forskningsfrågor är: Hur definierar aktörerna barnfattigdom i sin yrkesroll? Vilka problem kring barnfattigdom har aktörerna identifierat? Hur beskriver aktörerna sitt arbete mot barnfattigdom och på vilket sätt kan de förbättra sitt arbete? Vi har valt att använda oss av empowerment teorin för att våra informanter beskriver att deras arbete till mycket handlar om att stödja och stärka individer som lever i en utsatt situation. Genom detta arbete försöker man skapa en grund för barnens rätt att delta på samma villkor. Den andra teorin vi har valt är organisationsteori som beskriver att organisationer anpassar sig utifrån det omgivningen behöver och intresset av ömsesidiga och kulturella band mellan organisation och omgivning är centralt. Vi har utgått från en kvalitativ vetenskaplig metod där studien är uppbyggd på en empirisk studie grundad på intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio informanter från organisationerna: Rädda Barnen, Majblomman, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Frågorna utgick ifrån vilken uppfattning de har kring barnfattigdom i Stockholm och hur deras arbete och problemidentifiering kring barfattigdom såg ut. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att barnfattigdom finns i Stockholm, men dem definierar det på olika sätt. Alla våra informanter upplever många gånger samma problem kring barnfattigdom. De berättar att det finns olika problemområden och lyfter fram den problematik de själva har sett. Våra informanter berättar främst om det utanförskap som uppstår, vidare berättar de även om andra problemområden inom barnfattigdom. De lyfter fram att flera organisationer måste arbeta med påtryckningar och opinionsbildning för att påverka dagens politiker och göra allmänheten medvetna om barnfattigdomen i Sverige. / Salonen (2012a) writes that Sweden is one of the richest countries where the wealth has increased. In the same time while prosperity has increased, the gap between rich and poor people has increased and the figure of child poverty has risen. The study aims to explore and describe how five actors in the nonprofit sector define the definition of child poverty and to identify and understand how organizations are working to improve children's lives. Our three research questions are: How do the actors define child poverty as professionals? What problems around child poverty have the actors identified? How do they describe the work against child poverty and how can they work to improve their work against child poverty? We have chosen to use the theory of empowerment because our informants describe their work about supporting individuals living in a vulnerable situation and are working to enable children to participate on an equal basis by strengthening children. The second theory we have chosen is the organizational theory that describes that the organizations adapt, based on the needs and environment of mutual interest and cultural ties between organization and environment. We have used a qualitative research method in which the study has been based on an empirical study, based on interviews. Our interviews were conducted with ten informants from the organizations: Save the Children, Mayflower, Swedish Church, the Salvation Army and the City Mission. The questions were based on what perception they have about child poverty in Stockholm and how their work and problem identification around child poverty looked like. The result of our study shows that respondents perceive the fact that there exists child poverty in Stockholm, but the definitions vary. Many times all of our informants see the same problems around child poverty. They tell us that there are various problem areas and highlight the problems they have seen themselves. All of our informants tell us about the alienation that occurs, further they explain the other areas of concern about child poverty. They also told us that more organizations need to work with pressure and advocacy to influence today's politicians and make an awareness of child poverty in Sweden.

Utmanande beteende kan ofta innebära aktivitetsinskränkningar för individer som lider av beteendet men även för omgivningen. Detta innebär färre möjligheter till aktivitet och delaktighet och riskerar att gå ut över livskvalitén. Idag saknas ett fokus för att utveckla arbetsterapeutiska metoder inom området och forskningen som finns är begränsad. Syftet med examensarbetet var att visa vilka arbetsterapeutiska metoder som beskrivs i litteraturen för att minska utmanande beteende. Studiedesignen som användes var scoping review. Databaserna som användes var AMED, CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Inklusionskriterier för artiklarna var att de var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2003 och 2018. Sökning resulterade i 124 träffar varav 13 var dubbletter. Resultatet inkluderade 20 artiklar som motsvarade syftet varav 13 var publicerade i USA. Resultatet visade en stor bredd av metoder som delades in i fyra nyckelområden: aktivitetsbaserade metoder, miljöbaserade metoder, sensoriska metoder samt stöd och strategier. Detta är ett relativt outforskat område där det finns stora möjligheter för arbetsterapeuter att bidra med sin kompetens. / Challenging behaviour often results in occupational limitations for the individual that suffer from the behaviour, but also for their surroundings. This entails reduced possibilities to activity and participation which will affect their quality of life. There is a lack of focus on developing occupational therapeutic methods within this area today, also the current research within the field is limited. The aim of this bachelor thesis was to explore occupational therapeutic methods described in the literature to reduce challenging behaviour. Scoping review was used as study design. In AMED, CINAHL, MEDLINE and Psycinfo were 124 articles found, 13 of these were doublets. The result included 20 articles corresponding to the aim, 13 of these were published in USA. and 20 articles which corresponded to the aim was included in the results. All included articles were available in full text, written in english and published between 2003- 2018. A wide range of methods were shown in the results. These were categorized into four key issues: activity based methods, environmental methods, sensory methods and support and strategies. This field is relatively unexplored and there are large possibilities for occupational therapists to contribute with competence.

Work-related stress can be either positive or negative, but the difficulty is to create a balance between demands at work, control at work and social support. High demands at work can both motivate, but at the same time result in excessive workload if the individual does not have enough control and support. In the real estate sector, it is insufficient with studies among work-related stress and by that it is interesting to investigate that sector. The purpose of this study is to examine and get an insight of the work related stress at the real estate company Kungsleden. The study is based on the “Job demand-control-support” model, which explains the relationship between psychological demands at work, control at work and social support and how it affects the stress level. In addition to this, the study also aims to investigate how the management is working with preventing work related stress. To be able to explain the purpose of the study, a method triangulation was conducted, in form of a questionnaire and interviews. The questionnaire received 34 answers and nine interviews were conducted. The result from the questionnaire show that the majority are positively stressed and are experiencing high work demands, high levels of work control and high levels of social support. Furthermore, the interviews presented that the management are actively working to prevent work-related stress at Kungsleden to create a health-promoting workplace. / Arbetsrelaterad stress kan både vara positiv eller negativ, det svåra är att skapa en balans mellan arbetskrav, arbetskontroll och arbetsstöd. Höga arbetskrav inom verksamheten kan både motivera, men samtidigt leda till en för hög arbetsbelastning om individen inte har tillräckligt med kontroll och stöd. Inom fastighetsbranschen är det bristfälligt med studier kring ämnet och därmed är det intressant att undersöka branschen. Syftet med studien blir således att få en insikt i hur den arbetsrelaterade stressen upplevs inom fastighetsbolaget Kungsleden. Studien grundar sig på “Job demand-control-support” modellen som förklarar sambandet mellan arbetskrav, arbetskontroll samt arbetsstöd och hur de påverkar stressnivån. Studien undersöker även hur ledningen på Kungsleden arbetar med det förebyggande arbetet kring arbetsrelaterad stress. För att besvara studiens syfte genomfördes en metodtriangulering, i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen gav 34 stycken enkätsvar och det genomfördes nio stycken intervjuer. Resultatet från enkätundersökningen påvisade att majoriteten är positivt stressade och därmed upplever höga arbetskrav, hög arbetskontroll och högt socialt stöd. Från intervjuerna framgick det att ledningen arbetar aktivt med att förebygga arbetsrelaterad stress på Kungsleden för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats.

The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.

Bakgrund: Att ha ett trycksår innebär att huden och underliggande vävnad drabbas av en lokal skada, orsakad av syrebrist. Riskfaktorer för att drabbas av trycksår är bland annat nedsatt allmäntillstånd och begränsad rörlighet. Smärtan som ett trycksår medför kan upplevas på olika sätt, allt från att det tar över hela livet till att patienter döljer den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete, vid arbete på vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie, baserat på tolv vetenskapliga artiklar, som analyserats enligt en analysmetod. Resultat: Analysen presenteras i två teman: “Vikten av kunskap” och “Vikten av omgivande resurser”, som resulterade i totalt fem sub-teman: “Behov av utbildning för ökad förståelse”, “Tidigare erfarenheter av att behandla trycksår”, “Patienters roll”, “Vårdpersonalens betydelse” samt “Organisationens förutsättningar”. Slutsatser: Förebyggande av trycksår kräver en viss kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att effektivisera detta arbete. Sjuksköterskor beskrev även vikten av teamarbete och planering, vilket försvåras av tids- och personalbrist. Sjuksköterskor upplever en maktlöshet kring det trycksårsförebyggande arbetet, då de saknar vissa förutsättningar för att kunna optimera vården. Samtidigt kan det trycksårsförebyggande arbetet minska kostnaderna för sjukvården.

The aim of this study was to conduct an overview of what research says about the preventive work against juvenile delinquency, what the preventive work looks like in practice and to understand the role research has in the practical crime prevention. The study is a qualitative literature review based on scientific articles, reports, research-based literature, public documents and publications from various institutions.    Results shows a big emphasis on evidence-based practice in social work. The Crime Prevention Council and the National Board of Social Work are two institutions that conduct and distribute research to other workers, in aim to ensure an evidence-based practice. Furthermore, police and social services have different methods/programs and actions with elements of what research shows are effective ways to work preventively against juvenile delinquency. Research also emphasized that the school has great potential to work preventively, however lack a formal assignment to do so. Lastly, the collaboration between different actors is of importance in order to increase the quality of the prevention work.    The conclusions are that the prevention work against juvenile delinquency needs to be based on research, but not blindly guided by it. Schools should be given more resources in the prevention work and a continued collaboration is needed to manage the complex processes in the preventive work against juvenile delinquency. / Syftet med studien var att utföra en kunskapsöversikt för vad forskning säger om det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet, hur det förebyggande arbetet ser ut i det praktiska arbetet och att förstå rollen forskning har i det praktiska brottsförebyggande arbetet. Studien är en kvalitativ litteraturöversikt som bygger på vetenskapliga artiklar, rapporter, forskningsbaserad litteratur samt offentliga dokument och publikationer från olika institutioner.     Resultatet visar en större betoning på en evidensbaserad praktik i socialt arbete. Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen är två institutioner som bedriver och sprider forskning till andra aktörer i syfte att försäkra en evidensbaserad praktik. Vidare har polisen och socialtjänsten olika metoder/program och insatser med inslag av vad forskning visar är effektiva sätt att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet. Forskning betonar även att skolan har stor potential att arbeta förebyggande, men dock saknar de ett formellt uppdrag att göra det. Avslutningsvis är samverkan mellan olika aktörer viktiga för att kunna öka kvaliteten av det förebyggande arbetet.     Slutsatserna är att det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet behöver grunda sig på forskning, men inte enbart styras utav det. Skolor borde få mer resurser i det förebyggande arbetet och en fortsatt samverkan behövs för att hantera de komplexa processerna i det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet.

Studien handlar om hur polis och socialtjänst i Malmö Stad samverkar kring ungdomsbrottslighet. Frågeställningen utgår ifrån hur myndigheternas uppfattningar av deras samverkan är, hur de samverkar, vilka insatser och metoder som används samt vilka insatser som anses ges bäst resultat. I undersökningen användes en kvalitativ metod med sex intervjuer med professionella inom polismyndigheten och socialtjänsten. Empirin analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning om ämnet och valda teorier som bestod av systemteori och samverkansteori. Resultatet går inte att generalisera då samverkansarbetet utformas olika inom alla samverkansgrupper, det finns således ingen samverkansmall. Resultatet av undersökningen visar att det i Malmö Stad fungerar bra i samverkansarbetet och att båda myndigheterna är angelägna att tillsammans motverka ungdomsbrottsligheten. Hinder för samverkan beskrivs i form av bl.a. sekretesslagstiftningen och framgångsfaktorerna benämns som när rätt personer är med i samverkansgruppen och alla är med och bestämmer. Resultatet visar att en effektiv samverkansgrupp och insatser mot ungdomsbrottsligheten på flera olika nivåer behövs för att uppnå bästa möjliga resultat. Nyckelord: Samverkan, ungdomsbrottslighet, förebyggande arbete, socialtjänst och polis. / The survey is about how police and social services in Malmö City collaborate on juvenile crime. The questions at issue is based on how the authority’s considerations of their cooperation are, how the collaboration works, which efforts and methods that are used and what efforts that are considered as giving the best results. In the survey a qualitative method is used and six interviews with the police authority and social service are performed. The results of the interviews has been analyzed through previous research on the subject and selected theories consisting of system theory and interactive theory. The results cannot be generalized as the cooperation work is differently formed within all cooperation groups, there are no collaboration model. Result of the survey shows that in Malmö City does the collaboration between police and social service work well and both authorities works hard against combating juvenile delinquency. Barriers for cooperation are described in the form of the secrecy law that stops the authorities to speak freely to each other. The success factors are described as when the right people are in the collaboration groups and everyone in it is able to contribute. The results also show that an effective collaboration group and actions against youth crime at multiple different levels are needed to achieve the possible results.Keywords: Cooperation, youth crime, prevention work, juvenile delinquency, social service and police.

Rapporter från Folkhälsomyndigheten (2018) och Socialstyrelsen (2017) har under flera år visat att psykisk ohälsa bland barn ökat markant. Förskolan beskrivs enligt Socialstyrelsen (2004) ha en avgörande och viktig roll när det handlar om att främja en positiv psykisk utveckling hos barnen samt för att fånga upp och förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Men hur kan ett sådant arbetssätt se ut? Syftet med studien är att få en ökad kunskap samt djupare förståelse om arbetet med barns psykiska ohälsa i förskolan. För att ges möjlighet till en ökad kunskap och djupare förståelse används följande frågeställningar i denna studie: Hur ser förskollärare på psykisk ohälsa? Vilka metoder använder förskollärare i det förebyggande arbetet med barns psykiska ohälsa? Vilka stödfunktioner finns för förskollärare i arbetet med barns psykiska ohälsa? Studien lutar sig mot den fenomenologiska teorin och en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Datainsamlingen har skett via enkäter som har besvarats av förskollärare runt om i Sverige och utifrån detta har resultatet i denna studie växt fram.   Resultatet visar bland annat att förskollärarna tycker psykisk ohälsa är svårdefinierat och att det talas väldigt lite eller inget alls om psykisk ohälsa hos barn i förskolan. Förskollärarna menar att miljön och relationen mellan förskollärare och barn har stor betydelse i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa. Vidare talar resultatet för att förskollärarna anser att det inte får tillräckligt med stöd i arbetet med psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa är lågprioriterat. Samtliga förskollärare menar att ytterligare utbildning, stöd och kunskap i ämnet är önskvärt och mycket aktuellt.

Prostitution är ett komplext, världsomfattande samhällsproblem som kan leda till flertalet negativa konsekvenser för den utsatta. I Sverige har köp av sexuella tjänster varit kriminaliserat sedan år 1999 och den svenska regeringen lägger stor vikt vid bekämpandet av prostitution. Trots detta är prostitution ett utbrett problem i Sverige. Flertalet kartläggningar indikerar att fenomenet ökar, framförallt via internet, samt att det tycks gå ner i åldrarna. Tidigare forskning inom området visar att svårigheter med att motverka problemet bland annat beror teknologins framväxt, attityder och normer i samhället och brist på resurser inom rättsväsendet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka svårigheter med att förebygga prostitution ur yrkesverksammas perspektiv, samt vad som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet. Genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tillämpning av rutinaktivitetsteorin besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att bristen på personal och kompetens, den ökade tillgängligheten via internet samt porrens påverkan på attityder och normer försvårar motverkandet av prostitution. Därtill visas att ytterligare åtgärder krävs, bland annat tidiga insatser gällande utbildning samt en omarbetning av sexköpslagen. / Prostitution is a complex, worldwide societal problem that can lead to several negative consequences for the victim. In Sweden, the purchase of sexual services has been criminalized since 1999, and the Swedish government allocates great importance to combat prostitution. Despite this, prostitution is a widespread problem in Sweden. Various studies indicate that the phenomenon is increasing, primarily via the internet, and that prostitution seems to be declining with age. Previous research in the field shows that difficulties in counteracting the problem are partly due to the development of technology, attitudes and norms in society and a lack of resources in the judicial system. The purpose of the present study is to investigate difficulties in preventing prostitution from the perspective of professionals, as well as what can be done to improve the preventive work. Through a qualitative method with semi-structured interviews and an application of the routine activity theory, the research questions are answered. The results show that the lack of personal with relevant skills, the increased accessibility via the internet and the impact of porn on attitudes and norms make it more difficult to counteract prostitution. In addition, it is shown that further measures are required, including early efforts regarding education and a adjustment of the Sex Purchase Act. / <p>2021-01-13</p>

Inom svensk och internationell forskning framkommer det att utåtagerande bland barn i förskolan är ett omfattande problem där främjande av prosociala beteenden och emotionell kompetens kan hämma utåtagerande beteende. Pedagoger upplever ofta en känsla av otillräcklighet i arbetet med barn i sociala svårigheter och uppger en önskan om ökat specialpedagogiskt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med ny kunskap om arbetet med utåtagerande beteende bland barn på förskolan utifrån åtta intervjuade förskollärares beskrivningar. Specialpedagoger kan sedan använda identifierade utvecklingsområden under handledning samt genom kompetensutveckling av arbetslag.Genom kvalitativ metod genomförs semistrukturerade intervjuer med avsikten att finna nya kunskaper utifrån förskollärarnas beskrivningar av deras arbete. Studien har en induktiv ansats där studiens teoretiska ramverk tar sin grund ur de specialpedagogiska begreppen relationellt- och kategoriskt perspektiv som används som stöd i diskussionen för att tolka resultatet. De identifierade utvecklingsområden som framkommit i denna studie kan härledas till: pedagogers arbetsstrategier, tolkningar av utåtagerande beteende, pedagogers förhållningssätt och även faktorer på mer övergripande nivå. Genom att specialpedagoger får en mer tillgänglig och central funktion i förskolan skulle den specialpedagogiska kompetensen kunna höjas i arbetslagen och där förskollärare skulle kunna utveckla samt leda ett arbete som i större utsträckning kunde förebygga utåtagerande beteende bland barn. I diskussionsdelen problematiseras ett flertal dilemman där realiteten inte speglar de behov som efterfrågas utifrån förskollärarnas beskrivningar, vilket försvårar uppdraget att nå upp till en verksamhet där barn som uppvisar sociala svårigheter kan få det stöd som de har rätt till.