<p><strong><p>Title:</p>Pecking-order i små tillverkande företag <strong><p>Level of thesis:</p>Master´s dissertation in banking and auditing <strong><p>Authors:</p>Mathias Klasén and Maria Waderoth <strong><p>Advisor:</p>Joakim Winborg <strong><p>Background:</p>The area of business financing has been well studied during the 1900´s. Many studies and theories are made with big corporations in mind, and the importance of small businesses wasn’t enlightened until the end of the 1900´s. Business financing has created a number of theories, among them Myers pecking-order theory. This theory implies that business managers prefer internal equity in front of debt and external equity. This theory has been developed through studies, hence Myers three steps are considered undeveloped, and therefore the theory still needs further investigation. <strong><p>Question of issue:</p><em>How do small business managers prefer different long-term financing options and which variables can explain the ranking? <strong><p>Purpose:</p>The purpose of the study is to create a developed pecking-order in small manufacturing businesses and to investigate which variables explain their ranking. <strong><p>Method:</p>The study is deductive with elements of induction. We have created knowledge in the subject through investigation of existing literature in order to examine the reality. The theory has also evolved through the developed pecking-order theory. The data has been collected through phone interviews where the respondents generated both quantitative and qualitative data. <strong><p>Results:</p>The result of the study shows that managers in small manufacturing businesses prefer internal profit first. Thereafter they prefer bank loans, grants, leasing, indirect contribution from existing owners, direct contribution from existing owners, business collaboration, informal equity, formal equity and family and friend loans. The ranking can partly be explained by the managers risk aversion, control aversion, growth, financial knowledge, industry experience and gender. <strong><p>Keywords:</p>Pecking-order, small business, managers, explanatory variables, financial sources.</strong></strong></strong></strong></em></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Hur kan sponsring stärka ett företags varumärke och vilka skillnader</p><p>och likheter finns det mellan hur tjänsteföretag och producerande</p><p>företag använder sig av sponsring i syfte att stärka varumärket?</p><p>Syftet är att studera hur företag använder sig av sponsring i avsikt att stärka</p><p>varumärket samt identifiera skillnader och likheter mellan</p><p>tjänsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter.</p><p>En tvärsnittsstudie har genomförts på fyra fallföretag. Primärdatan</p><p>samlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer.</p><p>Den teoretiska referensramen baseras på vår modifierade</p><p>undersökningsmodell, AEGM-modellen, som är utformad utifrån</p><p>befintliga teorier inom ämnesområdena varumärke och sponsring.</p><p>Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet och</p><p>intervjupersonernas syn på hur företagen använder sponsring i syfte</p><p>att stärka varumärket.</p><p>Slutsats: Det förefaller skillnader, men även många likheter, mellan hur</p><p>tjänsteföretag och producerande företag använder sig av sponsring.</p><p>Ett varumärke kan stärkas med hjälp av sponsring, exempelvis genom</p><p>att kunden involveras i arrangemanget och att sponsringen</p><p>kombineras med andra marknadsföringsaktiviteter.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur olika motivationsfaktorer kan påverka de anställda, samt undersöka i vilken mån ledaren använder sig av motivationsfaktorerna.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har använt oss av en kvalitativ metod<strong> </strong>där<strong> </strong>studiens data består av litteratur, intervjuer samt internetkällor. Empirin<strong> </strong>består av totalt åtta intervjuer, två stycken med ledarna från de olika företagen och de resterande med medarbetarna . Dessa intervjuer har varit väldigt detaljerade och detta har medfört att vi har kunnat göra en bra jämförelse med teorin samt mellan ledarna och medarbetarna.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>De resultat som vi kom fram till var att motivationsfaktorer är a och o i ett företag, dock finns det ingen gyllene väg att följa, man måste utifrån sina förutsättningar och sina mål hitta sin egen väg. Samt kom vi fram till att dessa faktorer endast ger effekt då de ges på rätt sätt efter de omständigheter och förhållanden som föreligger.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> Det hade varit intressant att genomföra liknande studie fast i större skala för att se om resultatet fortfarande är detsamma eller om det skiljer sig.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har bidragit till att vi har fått en insikt om att motivation inom företagen kan variera beroende på vilka företag det är och hur de arbetar </p>

<p>Det övergripande syftet med denna studie är att analysera Sweet Pepper och kunna bidra till en förbättring inom områden som lager, transportsystem och tillväxt.</p><p>Vi har i vår uppsats använt oss av en kvalitativ forskningsmetod som grundar sig i det hermeneutiska synsättet. Teorin och empirin består av en abduktiv forskningsansats. Referensramen är till största del grundad på sekundärdata.</p><p>Sweet Pepper är i behov av att fastställa fasta rutiner och en tydligare organisationsstruktur. Det krävs utav ledningen att de agerar redan idag om man vill fortsätta med sin expansionsfas. Lager och transportverksamheten bör effektiviseras genom omfördelning av företagsstruktur.</p>

No description available.

No description available.

<p>Bokföringsnämnden beslutade år 2004 om samlade regelverk som tillsammans med reglerna</p><p>för noterade företag kommer att avse fyra olika kategorier av företag, K1-K4. I gruppen K1</p><p>inkluderas små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer.</p><p>Företag i gruppen K1 kan välja att antingen använda sig av kontant- eller faktureringsmetoden</p><p>vid sin redovisning. Kontantmetoden innebär att företaget endast bokför in- och utbetalningar.</p><p>Faktureringsmetoden innebär att företaget bokför när de skickat en faktura och när de tagit</p><p>emot en faktura. Det bokförs även när betalningen sker.</p><p>Ett K1-företag med en nettoomsättning på mindre än tre miljoner kr får göra ett såkallat</p><p>förenklat årsbokslut som ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Exempel på</p><p>nya regler som finns är de angående redovisning av anläggnings- och omsättningstillgångar,</p><p>avsättningar samt upplupna intäkter och kostnader.</p><p>De flesta intervjuade företag anser att de förenklade redovisningsreglerna är bristfälliga och</p><p>visar inte den information som faktureringsmetoden gör och som företaget behöver för att</p><p>överblicka sin ekonomiska ställning. Företagarna anser även att de allmänna råden från</p><p>Bokföringsnämnden för det förenklade årsbokslutet är bristfälliga.</p><p>De nya reglerna innebär att företagarna själva skulle kunna ta hand om sin redovisning och</p><p>upprättandet av årsbokslut, vilket de flesta ändå inte kommer att göra. Detta på grund av att de</p><p>anser att kostnaden för att en redovisningsfirma tar hand om jobbet åt dem är så pass låg. Vår</p><p>undersökning tyder alltså på att det inte kommer att bli någon större kostnadsbesparing med</p><p>de nya reglerna.</p><p>Den förenkling som utlovades blir för de minsta bolagen, som tidigare haft en</p><p>nettoomsättning på högst 20 prisbasbelopp, inte en förenkling utan mer jobb eftersom de</p><p>tidigare inte behövt göra ett årsbokslut överhuvudtaget.</p>

<p>Att attrahera kompetent personal är mycket avgörande för att företag ska prestera väl i framtiden, och för att lyckas med detta är det viktigt att företag har ett bra anseende. Anseende är dock en komplex tillgång och består av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka dimensioner av anseende som är viktigast för att attrahera kompetent personal. För att definiera de dimensioner som tillsammans bygger upp ett företags anseende har modellen The Corporate Reputation Quotient använts vilken delar anseende i följande: vision och ledarskap, arbetsmiljö, känslomässig attraktion, produkter och tjänster, ekonomisk förmåga samt samhällsansvar. Kompetent personal representeras i denna uppsats av studenter som läser sista åren på Uppsala universitet, och dessa har fått medverka i en enkätundersökning för att finna hur de olika dimensionerna är viktade. De slutsatser som har kunnat dras från denna undersökning är att det finns skillnader mellan hur viktiga de olika dimensionerna är, och att de viktigaste dimensionerna är samhällsansvar samt produkter och tjänster.</p>

<p>Syfte:</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om införandet av hälsobokslut fått några effekter på sjukfrånvaron. Frågeställningar: Hur redovisas sjukfrånvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i så fall hur? Hur har sjukfrånvaron förändrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro?</p><p>Metod:</p><p>För att undersöka detta har årsredovisningar från 25 privata företag analyserats. Årsredovisningarna från 2003 har jämförts med motsvarande årsredovisningarna för 2004. Företagen kommer från fem av de största branscherna i Stockholms län. Företagen har 50-249 anställda vilket motsvarar medelstora företag i Stockholm. Urvalet har gjorts efter näringsgrenar och efter det som ett slumpmässigt urval i form av lottning. De sammanställningar som gjorts är den totala sjukfrånvarons förändring samt förändringen av sjukfrånvaron inom respektive undergrupp. Detta har gjorts både branschvis samt totalt. En sammanställning har även gjorts av den totala långtidssjukfrånvarons förändring för alla företag, både branschvis samt totalt.</p><p>Resultat:</p><p>Sjukfrånvaron redovisas av alla företag och i stort i enlighet med lagen. Beträffande långtidssjukfrånvaron har 7 av 25 företag förmodligen redovisat den totala långtidssjukfrånvaron som procentenheter av den totala sjukfrånvaron i stället för som procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron visar en tendens till att sjunkit eller stått stilla i alla de redovisade kategorierna. Inget av företagen har kommenterat sjukfrånvaron i årsredovisningen utöver de kommentarer som beskriver siffrorna. 9 av de 25 företagen har valt att inte redovisa någonting för vissa grupper. Två av dessa företag har valt att kommentera detta.</p><p>Slutsats:</p><p>Hälsobokslutet har än så länge inte gett några större effekter på sjukfrånvaron. Den visar dock ingen tendens till att ha ökat vilket får ses som positivt. Då inget av företagen har kommenterat någonting utöver vad lagen säger antas att hälsobokslutet mottagits endast som ett extra tillägg i årsredovisningen. Då det finns en del osäkerhet kring hur rapporteringen ska gå till borde lagen förtydligas för att uppnå syftet med hälsobokslutet. Sammanfattningsvis kan sägas att hälsobokslutet är en bra tanke som än så länge endast får företagen att bli medvetna om sin sjukfrånvarosituation. För externa intressenter säger inte siffrorna mycket än.</p> / <p>Aim:</p><p>The aim of this graduate essay is to study if the health statement has brought any consequences to the sickness absence. Questions: How do the companies report the sickness absence? Do the companies comment on their chosen reporting and if so, how? How has the sickness absence changed since the introduction of obligatory reporting of sickness absence?</p><p>Method:</p><p>To study this, annual reports from 25 private companies have been analysed. The annual reports from 2003 have been compared with the corresponding annual reports of 2004. The companies come from five of the largest line of businesses in the Stockholm region. The companies have 50-249 employees which correspond to medium sized companies in Stockholm. The selection has been done from branches of industry and after that as a random pick in terms of drawing lots. The compilation that has been made is the total change of the sickness absence and the change of sickness absence in respective subgroup. This has been made both in branches of industry and totally. There has also been a compilation of the change of the total long-term sickness absence for all the companies, both in branches of industry and totally.</p><p>Results:</p><p>The sickness absence is reported by all the companies and on average in accordance with the law. Concerning the long-term sickness absence, 7 of the 25 companies probably have reported the total long-term sickness absence as per cent units of the total sickness absence instead of per cent of the total sickness absence. The sickness absence shows a tendency to have decreased or been unchanged in all the reported categories. None of the companies have commented the sickness absence in the annual report besides the comments that describes the numbers. 9 of the 25 companies have chosen not to report anything concerning some of the categories. Two of these companies have chosen to comment this.</p><p>Conclusions:</p><p>The health statement does not seem to have given any larger effects on the sickness absence. Nevertheless it shows no tendency to have increased which will have to been seen as positive. Since none of the companies has commented anything besides what the law says, one can assume that the health statement only has been received as an extra addition in the annual report. Since there is some uncertainty how the reporting should be done, the law should be clarified so that the aim with the health statement is achieved. To sum up, the health statement is a good thought that yet only get the companies aware of their sickness absence situation. For external interests the numbers still do not say much.</p>

Title: Pecking-order i små tillverkande företag Level of thesis: Master´s dissertation in banking and auditing Authors: Mathias Klasén and Maria Waderoth Advisor: Joakim Winborg Background: The area of business financing has been well studied during the 1900´s. Many studies and theories are made with big corporations in mind, and the importance of small businesses wasn’t enlightened until the end of the 1900´s. Business financing has created a number of theories, among them Myers pecking-order theory. This theory implies that business managers prefer internal equity in front of debt and external equity. This theory has been developed through studies, hence Myers three steps are considered undeveloped, and therefore the theory still needs further investigation. Question of issue: How do small business managers prefer different long-term financing options and which variables can explain the ranking? Purpose: The purpose of the study is to create a developed pecking-order in small manufacturing businesses and to investigate which variables explain their ranking. Method: The study is deductive with elements of induction. We have created knowledge in the subject through investigation of existing literature in order to examine the reality. The theory has also evolved through the developed pecking-order theory. The data has been collected through phone interviews where the respondents generated both quantitative and qualitative data. Results: The result of the study shows that managers in small manufacturing businesses prefer internal profit first. Thereafter they prefer bank loans, grants, leasing, indirect contribution from existing owners, direct contribution from existing owners, business collaboration, informal equity, formal equity and family and friend loans. The ranking can partly be explained by the managers risk aversion, control aversion, growth, financial knowledge, industry experience and gender. Keywords: Pecking-order, small business, managers, explanatory variables, financial sources.