No description available.

Syfte: Syftet är att undersöka hur olika motivationsfaktorer kan påverka de anställda, samt undersöka i vilken mån ledaren använder sig av motivationsfaktorerna.   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där studiens data består av litteratur, intervjuer samt internetkällor. Empirin består av totalt åtta intervjuer, två stycken med ledarna från de olika företagen och de resterande med medarbetarna . Dessa intervjuer har varit väldigt detaljerade och detta har medfört att vi har kunnat göra en bra jämförelse med teorin samt mellan ledarna och medarbetarna.   Resultat & slutsats: De resultat som vi kom fram till var att motivationsfaktorer är a och o i ett företag, dock finns det ingen gyllene väg att följa, man måste utifrån sina förutsättningar och sina mål hitta sin egen väg. Samt kom vi fram till att dessa faktorer endast ger effekt då de ges på rätt sätt efter de omständigheter och förhållanden som föreligger.   Förslag till fortsattforskning: Det hade varit intressant att genomföra liknande studie fast i större skala för att se om resultatet fortfarande är detsamma eller om det skiljer sig.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till att vi har fått en insikt om att motivation inom företagen kan variera beroende på vilka företag det är och hur de arbetar

Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås. Lojalitetsplikten i anställningsförhållanden är inte lagstadgad utan följer av allmänna arbetsrättsliga principer och är inom den privata sektorn skyddad av rättspraxis. Den innebär främst att arbetstagaren ska beakta arbetsgivarens intresse så att det inte kränks eller skadas.  Trots den nationella begränsningen gällande privatanställdas yttrandefrihet har Europadomstolen i målet Fuentes Bobo mot Spanien fastslagit att "i vissa fall" erhålls en yttrandefrihet och skydd från att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Rättspraxis från Arbetsdomstolen gällande gränsdragningen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt på sociala medier är inte omfattande, vilket innebär att Europadomstolens "i vissa fall" inte har definierats för fall gällande sociala medier.  Idag är det inte många företag som reglerar användandet av sociala medier för arbetstagare. Det har medfört att missförstånd och osäkerhet råder hos arbetstagare angående vad som får yttras på sociala medier gällande arbetsplatsen. Ett hjälpmedel för företag att undvika missförstånd och problem är att skapa en policy gällande arbetstagarens användande av sociala medier. Den ska verka som ett ramverk för hur en arbetstagare ska agera och ger vägledning i användandet av sociala medier på och utanför arbetsplatsen.

digitalisering@umu

Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-talets lågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort att etablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen. Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för denna bransch. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små och medelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggande orsakerna till dessa metoder. Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedan analyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser. Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschens internationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen med etableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändrat riktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vid valet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varit avgörande. Denna kunskap och nätverk kan liknas med företag som är Born Global.

Syfte:               Syftet är att öka förståelsen för hur organisations- och professionsidentifikation bland anställda ter sig när företaget är i kris samt att beskriva hur prestige kan relateras till identifikationen. Metodik:          En fallstudie på SAS har använts som forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Dataproduceringen har skett genom en kvalitativ metod där flera strukturerade intervjuer med personer på fallföretaget har genomförts. Slutsats:        Studien har visat tendenser till att organisationsidentifikation ökar under en kris medan professionsidentifikationen minskar när det kommer till lågprestigeyrken i ett företag som attribueras med ett starkt varumärke. Vidare har studien även bekräftat relationen mellan prestige och identifikation, där en hög prestige i regel leder till en hög identifikation, och där anställda tenderar att identifiera sig med det som har högst prestige. Slutligen har det uppmärksammats att vid en kris kan anställda med en stark organisationsidentifikation försvara sin idealbild av företaget. En av studiens respondenter illustrerade detta genom att säga: ” Rör inte min baby!”.

Att synliggöra verkligheten i undervisningen är en utmaning. Särskilt att få in aktuell teknik in i datorundervisningen på gymnasienivå. Detta eftersom IT-branschen aldrig står still, ny teknik utvecklas ständigt och branschen är därmed tvungen att hänga med i denna utveckling. Hur ska då vi i skolvärlden kunna hänga med? Vilken teknik används ute i IT-branschen egentligen?I detta explorativa examensarbete undersöks vilken teknik som IT-företagen i Norrköping och Linköping använder inom sektorerna programmering och webbdesign. Detta har gjorts genom en enkät där IT-företagen fått ge sina synpunkter på vilken teknik som de tycker är viktigast för en anställd att behärska. Resultatet visar att det är klassisk och beprövad teknik som IT-företagen fortfarande tycker är viktigast.Nästa steg i denna explorativa studie var att undersöka ämnesplanerna från Skolverket för programmering och webbutveckling. Detta för att utreda hur enkätens resultat kan användas på undervisningsnivå. Det visade sig att det inte var några större problem att anpassa ämnesplanerna så att IT-företagens utvalda teknik kan användas i undervisningen.

Monetära belöningar är en vanlig förekommande metod i kunskapsintensiva företag för att öka motivation och därmed prestation hos en organisations medarbetare samtidigt som monetära belöningars influens på motivation är ett omtvistat ämne där vitt skilda resultat har uppvisats. Ett förbisett område inom motivationsforskning är huruvida monetära belöningar influerar strategiskt lärande. Dock använder kunskapsintensiva företag monetära belöningar samtidigt som anställdas strategiska lärande är av stor vikt för fortsatt överlevnad. Denna uppsats ämnar därmed belysa detta med intentionen att utveckla forskningsbidrag till såväl teori som praktik. Resultatet av vår kvalitativa undersökning tyder på att motivation till strategiskt lärande influeras av autonom motivation och att monetära belöningar indirekt influerar till motivation genom att vara en symbol för att uppnå något för individen önskvärt. Subjektiva och otydliga mål kan vara fördelaktiga för att åstadkomma autonom motivation hos företagets individer då dessa uppmuntrar till nyfikenhet och egna individuella tolkningar.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området. Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet.

Abstract Title: Cooperation between social enterprises Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Hammarberg Supervisor: Maria Fregidou-Malama Date: 2012 - January Aim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK).   Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.       Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals. The social enterprises can learn from each other to broaden their business. Co-operation can result in strengthened companies that develop and grow so that more people can get employed.   Suggestions for future research: This work is based on one single network; it would be interesting to study if there are other associations of social enterprises and how the co-operation works for them. It would also be interesting to do the same study after a couple of years since SAK today is new. Furthermore, the welfare-benefit should be looked at.   Contribution of the thesis: This study contributes with new knowledge of networking between social enterprises for the benefit of other social enterprises, authorities and others interested in the subject.   Key words: Social enterprises, work integrated social enterprises, cooperation, network, Coompanion / Sammanfattning Titel: Samverkan mellan sociala företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hammarberg Handledare: Maria Fregidou-Malama Datum: 2012 - januari   Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av sociala företag och Glada Hudik-modellen för att ta reda på hur de sociala företagen kan samarbeta med varandra i Sociala Arbets Kooperativ i samverkan (SAK) och vad detta kan bidra till.   Metod: Ett hermeneutiskt synsätt har använts där en kvalitativ undersökning genomförts. Litteratur har studerats över ämnet för att få en teoretisk bakgrund. En seminariedag har besökts och intervjuer med sex personer har utförts för att samla in empiriskt material.   Resultat och slutsats: Genom denna studie har det framkommit att sociala företag kan samarbeta för att stärka sin ställning i samhället. De kan tillsammans arbeta för att driva gemensamma frågor, samarbeta för att kunna åta sig större uppdrag, göra gemensamma inköp och få bättre avtal med aktörer i företagens omgivning. Företag i samverkan kan också lära av varandra. Resultatet av ett samarbete kan bli att företagen stärks, utvecklas och kan växa så att fler människor kan få anställning.   Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning är avgränsad till ett specifikt nätverk därför skulle det vara intressant att studera om det finns andra sammanslutningar av sociala företag och hur samarbetet fungerar där. Det skulle även vara intressant att göra en ny undersökning efter några år eftersom SAK idag är nystartat. Vidare behövs det mer forskning kring hur stora samhällsvinsterna av sociala företag är.   Uppsatsens bidrag: Mitt arbete bidrar med ny kunskap om nätverk mellan sociala företag till nytta för andra sociala företag, myndigheter och andra som intresserar sig för ämnet.   Nyckelord: Sociala företag, arbetskooperativ, samverkan, nätverk, Coompanion