Inledning: CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget. Problemformulering: Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer. Problemställningar: I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor? Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel? Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna? Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande? Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor. Metod: En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete. Teori: Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen. Slutsats: Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor. Omfånget varierar, men överlag finns ett mönster av engagemang inom dessa frågor. Samtliga företag inom de tre segmenten presenterar ringa konkreta åtgärder och exempel i relation till hur mycket de skriver om CSR i allmänhet. Vad som kan utläsas i empirin är att företag inom Small Cap segmentet är mest effektiva i sitt sätt att kommunicera CSR- arbete. De skriver om flest antal konkreta åtgärder och exempel på minst skrivet material. Efter att jämförelse mellan de olika företagen gjorts dras slutsatsen att det sätt som text och åtgärder framställs på är liknande företagen emellan. Vad som också kan konstateras är att miljöfrågan anses viktigast inom samtliga segment. Om ett företag missköter CSR frågor kan det leda till att varumärket utsätts för risker. Dessa risker kan innebära att varumärken urholkas. Om CSR- arbetet har utgångspunkt i värdegrunder, är ärligt, strategiskt och hållbart stärker det varumärket. CSR är således en viktig komponent för företagens varumärkesbyggande.

Problem Arena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används i samma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att de anser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. Arena Personal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem. Syfte Uppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever Arena Personal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal en fördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områden som upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använder rekrytering i samma utsträckning som bemanning. Tillvägagångssätt Intervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes och sammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal. Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av Arena Personal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningen utgick ifrån. Dessa aspekter analyserades sedan med hjälp av relevant teori som förstärkte analysen och möjliggjorde en djupare förståelse av resultatet. Uppfattningen om Arena Personal Kundernas uppfattning om Arena Personal är att de överlag är ett bra bemanningsföretag. De områden som upplevs som bäst är relationen som kunderna har med Arena Personal samt flexibiliteten och smidigheten i leveransen av personal. Området som upplevs som sämst är kompetensen vid rekryteringar och matchningen av personal.

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.

Varumärken har en lång historia och attityden till dess betydelse har över åren förändrats. Vi ser idag att företagen lägger betydligt mer fokus på varumärkesfrågor och att konsumtionen av lyxvaror ökar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag med begränsade resurser kan skapa varumärken som uppfattas som lyxiga. Vi kommer att gå igenom relevanta teorier som i huvudsak behandlar varumärkesstrategi, varumärkesidentitet samt lyxvarumärken. Vi identifierar hur små företag skapar ett varumärke och de faktorer som bidrar till varumärkens lyxighet. För att därefter undersöka vilken betydelse konsumenterna anser att faktorerna har för att varumärket ska uppfattas som lyxigt. Undersökningen av konsumenterna sker genom en enkätundersökning. Resultatet från undersökningen visar att vissa faktorer är viktigare än andra för att skapa ett lyxigt varumärke. De faktorer som är viktigast för små företag med begränsade resurser är; att produkterna har en hög kvalité, priset på produkterna är högt, att varorna sälj i en begränsad upplaga samt att försäljningsplatsen håller en hög status. I våra slutsatser kommer vi att presenteras en modell, som vi kallar lyxvarumärkestrappan. Slutsatsen av vår studie är att om små företag går igenom lyxvarumärkestrappan på ett framgångsrikt sätt finns det goda möjligheter för små företag med begränsade resurser att skapa ett lyxigt varumärke.

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på. De två företagens kvalitéer som arbetsgivare undersöks inte och de rankas inte inbördes. Viss notis kommer att tas om skillnader mellan de båda företagen vad gäller kommunikation till studenterna. Uppsatsen byggs upp med en redogörelse om vad kommunikation är och varför det är viktigt och för att ge en djupare förståelse kring resultatet, analysen och slutsatserna. Undersökningen är gjord med en fokusgrupp som ligger till grund för en enkätundersökning som skickats ut till ekonomistudenter på Uppsala Universitet, undersökningen består också av djupintervjuer med de berörda företagen. Undersökningen visar på att företagen till viss del når ut till studenter med sina budskap men att det finns vissa budskap som inte når fram och det visade sig även att ett antal studenter inte visste vilket ett av företagen var. Sett till samtliga omständigheter och förutsättningar som framkommit under fokusgruppen, enkätundersökningen och intervjuerna, kan slutsatsen dras att båda företagen lyckats med sin kommunikation till studenter i Uppsala. Viss diskrepans fanns dock mellan avsänt och mottaget budskap, vilket kan förklaras av att vissa störningar kan förekomma. Undersökningen visar också på en viss skillnad mellan de valda företagen, vilket kan bero på att ett av företagen marknadsfört sig mot studenter under endast ett år så studenterna har bara exponerats för dess marknadsföring under en begränsad tid. Men några mer långtgående slutsatser kring detta har dock inte kunnat dras.

Från och med den 1 januari 2007 trädde nya redovisningsregler ikraft. Dessa gäller enskilda näringsidkare med en nettoomsättning som normalt understiger 3 miljoner kronor. Regelförändringarna behandlar den löpande bokföringen samt hur räkenskapsåret avslutas och grundar sig i bokföringsnämndens arbete med att kategorisera alla företag. Reglerna är till viss del valbara för dessa företag och de som inte vill tillämpa dem får använda tidigare gällande regler inom området. Syftet med denna uppsats är att se till vilka förändringar de nya förenklade redovisningsreglerna för K1-företag är, samt undersöka vad revisorer och redovisningskonsulter anser att de nya reglerna medför. Detta för att försöka få en uppfattning om förutsättningarna för dessa företag att sköta sin egen redovisning förbättrats. Undersökningen visar att vissa företag får en möjlighet till förenkling samtidigt som vissa kan uppleva en försvåring. Uppfattningen vi fått, via vår undersökning, är att förändringarna inte medför så pass stora förenklingar att dessa företag i större utsträckning kan sköta sin egen redovisning. Vilket leder fram till att de förenklade reglerna inte kommer att användas. Detta resulterar i att vi frågar oss om bokföringsnämndens arbete varit motiverat.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenska lagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår och komplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämnden idag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende på storlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats är begränsad till att enbart behandla K3. Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket. Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag som möjligt inom denna kategori. I teorin beskrivs till en början de regler som gäller för företag idag, i väntan på att det nya regelverket. Teorin avslutas med en övergripande beskrivning av K3-regelverket men även en härledning från utkastet till Redovisningsrådets rekommendationer. Empirin har framställts genom kvalitativ metod där vi via intervjuer med revisorer i Karlstad diskuterat kring hur det nya K3-regelverket bör se ut och kan tänkas påverka de företag som hamnar inom K3. Efter att ha analyserat empirin och teorin kan det konstateras att många företag hamnar inom K3. En del är tidigare medelstora företag enligt de gamla gränsvärdena och dessa företag kommer troligtvis att få försvårade regler. De större K3-företagen kan däremot få förenklade regler då det nya regelverket kommer att innehålla mindre tilläggsupplysningar än dagens regler. Vi anser att det är svårt att lösa denna problematik utan att riva den struktur som finns inom K3. Vår slutsats är att de mindre K3-företagen bör ha mindre krav med undantagsregler än om man jämför med de större K3-företagen då det i de mindre K3- företagen inte finns ett speciellt stort externt intresse. / Lately the accounting area has developed very rapidly. The Swedish law have adjusted to European law, a result of this fact is that Swedish companies, that are not listed on Swedish stock-market, have got more unnecessary and difficult rules within the accounting area. Due to this fact a Swedish financial committee called bokföringsnämnden has divided Swedish companies in four categories. These categories are, K1, K2, K3 and K4. This paper is limited just to the category 3. Bokföringsnämnden has so far only presented a short draft of this K3 rules. The information in this draft is so thin that the purpose with this paper is to determine how these laws should be designed so that it benefit as many companies as possible in this category. In the first part of this paper we present the theory of this subject. We start the theory by explaining how today’s rules is designed, and end it with a overall description of the K3 rules. We will also try to draw parallels with the draft of the K3 rules, and today’s present rules. The empirical study is done with qualitative method. This empirical study contains interviews with accountings in Karlstad. The interviews are based on a discussion of how this K3 rules should be designed and how this will affect the companies within this category. When we analysed the empirical study with the theory we realised that rules of K3 companies will affect a lot the Swedish companies. Some of these companies are according to the old rules average big companies, and these companies will most likely be affected negative with harder and more complicated rules. The bigger companies within category 3, on the other hand, might get easier rules due to the fact that this new rules will be a little bit easer compared to today’s rules for big Swedish companies. We think that this problem will be very hard to solve without destroying the structure within the K3-rules. One suggestion to solve this problem is that the smallest companies within category 3 will get less complicated rules and the possibility to use some lighter rules form category 2. We think that this would work do to the fact that smaller K3-companies don’t have the same demands from for example external stockholders.

Syfte och frågeställning: Syftet är att ta reda på hur globala företag – i detta fall företaget Scania CV AB – genom sina officiella intern- och kundtidningar i olika länder förmedlar företagets kärnvärden och därmed corporate brand. Metod: Ett urval av tidningar ifrån företagets intern- och kundtidningar analyseras utifrån ett semiotiskt samt kulturellt perspektiv. Både ett urval av artiklar – både text och bild – och tidningarnas grafiska kommunikation analyseras. Slutsatser: Företagets kärnvärderingar är vagt formulerade och ger därmed stort utrymme för tolkningar av dess innebörd. Därmed kan nästan allt som skrivs i tidningarna sägas förmedla företagets corporate brand. Materialet visar dock på vissa kulturella skillnader i tidningarnas framställningar, vilket leder till frågan om företagets kärnvärderingar eventuellt behöver förtydligas för att möjliggöra ett mer enhetligt budskap. Även den grafiska kommunikationen spretar till viss del och i vissa artiklar saknas ett tydligt fokus på företaget och dess verksamhet.

Sammanfattning Titel: ”Hållbarhetsredovisning i svenska börsbolag – En studie utifrån GRI:s riktlinjer” Seminariedatum: Måndagen 25 Februari 2008 Ämne/kurs: Företagsekonomi C-uppsats, 15 p Författare: Niklas Nyberg, Sofia Moberg Handledare: Margareta Paulsson Nyckelord: GRI, Hållbarhetsredovisning, redovisning, svenska företag Bakgrund: De senaste åren har kraven på svenska företag ökat, och intressenter efterfrågar nu information angående produktion, underleverantörer m.m. Att visa att de tar ansvar för sociala frågor och för miljön är viktigt och uppmärksammas även i media. Detta har lett till att flera företag börjat komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Utifrån detta har en rad olika riktlinjer för upprättande av hållbarhetsredovisningar utvecklats, varav en av de mest använda är GRI:s riktlinjer (Sustainability Reporting Guidelines). Problem: Hur tillämpar företagen GRI:s riktlinjer vid upprättande av hållbarhetsredovisning? Syfte: Syftet med denna studie är att använda GRI:s senaste riktlinjer (G3) på företag som är registrerade användare av GRI:s riktlinjer och företag som tidigare varit registrerade användare. På så sätt kan vi dels utvärdera hur hållbarhetsredovisningen skiljer sig mellan dessa två grupper, dels hur redovisningen skiljer sig åt mellan de olika företagen inom de två grupperna (GRI-registrerade och icke-GRI-registrerade). Metod: Undersökningen omfattar 12 börsnoterade företag. Vi använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod när vi studerar företagens hållbarhetsredovisningar. Detta sker bland annat genom en poängbedömning utifrån GRI:s indikatorer, som belyser områden såsom miljö och mänskliga rättigheter. Teoretisk referensram: Vår främsta teoretiska utgångspunkt är GRI och dess riktlinjer. Vi väljer att komplettera denna med intressentteorin och legitimitetsteorin, för att på så sätt visa på samspelet mellan företaget och dess intressenter samt samhällets krav på legitimitet inom organisationer. Slutsatser: De GRI-registrerade företagen ser ut att ha en mer komplett och utförlig hållbarhetsredovisning än de icke-GRI-registrerade. Vissa av de GRI-registrerade företagen erhåller lägre poäng totalt än vissa av de icke-GRI-registrerade företagen. De icke-GRI-registrerade företagen uppvisar även en kunskapsbas som inte är långt ifrån de GRI-registrerade. Detta indikerar att de, genom att ha varit registrerade tidigare, erhållit kunskap som fortfarande består. Huruvida ett registrerat användande av GRI:s riktlinjer leder till en mer fullständig hållbarhetsredovisning är enligt vår studie inte klarlagt, då vi fann stora skillnader inom båda grupperna, dvs. GRI-registrerade företag och icke-GRI-registrerade företag.

Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.