<p>Sweden needs a policy that stimulates economic growth. Year 1996 the Business Reorganization Act (1996:764) came into force. The goal with this law was to savebusiness, make it profitable and avoid unnecessary bankruptcies. Shortly afterwards itturned out that the law had no positive effect. A very few numbers of companies appliedfor reconstruction and the number of applications for bankruptcies continued to increase.In 2004, in order to stabilize the situation and bring about neutrality between twoproceedings, company reorganization and bankruptcy, the government proposed thereform of priority rules. The new proposition replaced the business mortgage. Accordingthe new priority rules the floating charge was limited from 100 per cent to 55 per cent.But the effect of the new reform was negative. This caused intense debates amongpoliticians and economists. The negative effects of the reform weighted more than the positive ones and in 2007 it was proposed to increase the percentage share from 55 percent to 75 percent.</p><p><em>On January 2009 this will be changed to 100 per cent again.</em>Something went wrong. Why do so many companies choose to go into bankruptcy insteadof business reorganizing? Why didn’t the new priority rules work properly?</p><p>The focus of this study is to analyze the reasons why the law of business reorganization has so weak effect, why the reform of priority rules has failed.</p><p> </p>

Bakgrund och problem: Efter att i flera år diskuterat behovet av företagsrekonstruktion lades det slutliga förslaget fram år 1992, se SOU1992:113, som ledde fram till ett införande av lagen om företagsrekonstruktion i svensk rätt år 1996. Bakgrunden till lagförslaget var att konkurs leder till kapitalförstöring och att företag som i grunden är livskraftiga men som genomgår en ekonomisk kris inte ska behöva gå i konkurs. Efter införandet av lagen har den kritiserats bland annat för att företag med likviditetsproblem ansöker om rekonstruktion för sent vilket ofta får konsekvensen att företaget går i konkurs. En annan anledning är att den sällan använts och att rekonstruktören inte har någon bestämmanderätt till skillnad från konkursförvaltaren som har auktoriteten att genomdriva det han/hon vill. I den rådande finanskrisen har rekonstruktion blivit vanligare. Avsikten med rekonstruktion är att företag ska få en bättre ekonomi genom att likvida medel frigörs genom verksamhetsförändringar samt att den kan vara räddningen för företag som genomgår en ekonomisk kris. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och undersöka hur företagets ekonomi har förändrats genom en rekonstruktion. Metod: Uppsatsens syfte bestämmer metodvalet vilket är att nyckeltal och årsredovisningar samt offentliga handlingar från Tingsrätten i Eskilstuna analyseras av ett specifikt företag som genomgår rekonstruktion samt att jämföra företaget mot branschgenomsnitt i form av nyckeltal. Resultat och slutsatser: Resultatet visar för perioden före rekonstruktion på ett undermåligt utfall av företagets nyckeltal med en viss förbättring året före rekonstruktionen vid jämförelse med branschnyckeltalen. Under rekonstruktionen visar analyseringen av företaget på tydliga tecken hur företaget försöker förbättra sin ekonomi men fortfarande är under branschgenomsnittet. Efter rekonstruktionen får åtgärderna som gjordes under rekonstruktionen en viss effekt men inte tillräckligt för att företaget ska bli lönsamt vilket leder till att företaget får ansöka om konkurs. Slutsatsen av detta är bland annat att företaget ansökte för sent om företagsrekonstruktion vilket ledde till att kostnaderna blev för stora i förhållande till intäkterna.

Sweden needs a policy that stimulates economic growth. Year 1996 the Business Reorganization Act (1996:764) came into force. The goal with this law was to savebusiness, make it profitable and avoid unnecessary bankruptcies. Shortly afterwards itturned out that the law had no positive effect. A very few numbers of companies appliedfor reconstruction and the number of applications for bankruptcies continued to increase.In 2004, in order to stabilize the situation and bring about neutrality between twoproceedings, company reorganization and bankruptcy, the government proposed thereform of priority rules. The new proposition replaced the business mortgage. Accordingthe new priority rules the floating charge was limited from 100 per cent to 55 per cent.But the effect of the new reform was negative. This caused intense debates amongpoliticians and economists. The negative effects of the reform weighted more than the positive ones and in 2007 it was proposed to increase the percentage share from 55 percent to 75 percent. On January 2009 this will be changed to 100 per cent again.Something went wrong. Why do so many companies choose to go into bankruptcy insteadof business reorganizing? Why didn’t the new priority rules work properly? The focus of this study is to analyze the reasons why the law of business reorganization has so weak effect, why the reform of priority rules has failed.

Företagsrekonstruktion är ett förfarande som regleras i lagen om företagsrekonstruktion, (1996:764), LFR, och syftar till att rekonstruera livsdugliga företag och således undvika onödiga konkurser. I Finland finns ett motsvarande förfarande vilket kallas företagssanering och det förfarandet regleras i lagen om företagssanering (25.1.1993/47), LFS. Sedan tillkomsten av LFR har antalet konkurser minskat. Organisationen World Bank rangordnar olika länders insolvensrättsliga lagstiftningar utefter vissa variabler där Finland placerar sig över Sverige. I Sverige föreligger det viss problematik i att företag som saknar grund för rekonstruktion utnyttjar LFR:s bristfälliga reglering för att erhålla exempelvis lönegaranti. En aktuell händelse visar på detta efter ett beslut från Ystad tingsrätt mål Ä 2578-18 (Ringduve Taxi) där ett taxibolag beviljats rekonstruktion trots att de inte haft förutsättningarna för det. Syftet med studien är dels att jämföra de skillnader och likheter som föreligger mellan LFR och LFS dels undersöka hur LFR bör utformas och ändras för att inte användas som ett brottsverktyg. Mot bakgrund av studiens syfte är utgångspunkterna Ystad tingsrätts beslut gällande Ringduve Taxi för att påvisa problematiken. Samt ytterligare beslut från domstolar, förarbeten och riktlinjer för att med hjälp av en rättsdogmatisk och komparativ metod diskutera och försöka ge förslag på hur LFR kan förbättra dess vaga utformning. Efter analys och diskussion av ovan anförda material kan jag konstatera att det föreligger en rad likheter och skillnader gällande rekonstruktionsförfarandet i svensk och finländsk rätt. Den finländska regleringen har en annan syn på sin insolvensrättsliga lagstiftning vilket innebär att LFS är mer komplett än LFR. LFS är i större grad preciserad och detaljerad till skillnad från LFR samt att det i LFS finns reglerat ett skadeståndsansvar gällande utredaren. Den största skillnaden mellan lagstiftningarna är möjligheten att hindra en rekonstruktion av ett krisdrabbat företag. Flertalet hinder finns reglerat i 2 kap. 7 § LFS medan det i LFR endast ställs upp ett hinder i 2 kap. 6 § LFR. LFS är enligt mig en lag som Sverige bör hämta inspiration ifrån, tillsammans med utredningarnas förbättringsförslag, vid en reform av lagstiftningen eftersom den är mer komplett och ger svar på de frågor som LFR har. Om Sverige skulle komma att använda den finländska lagstiftningen som förebild vid en reform är det ett steg i rätt riktning som kommer att ändra rekonstruktionsförfarandets status och motverka att förfarandet utnyttjas för ett annat ändamål än det var tänkt. Eftersom fler hinder ställs upp kommer inte företag, som saknar grund, att kunna erhålla statliga medel som de inte skulle fått från början. Det blir således även ett kostnadseffektivt förfarande vilket bör medföra en större attraktion till förfarandet i sig och att fler livsdugliga företag kan fortsätta leva, vilket förfarandet syftar till.

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion. Det finns stora skillnader mellan att genomföra en konkurs och en rekonstruktion. Syftet med en konkurs är att avveckla verksamheten medan det vid en rekonstruktion är att rädda den och driva företaget vidare. Vid en konkurs förlorar ägaren rådigheten över verksamheten och vid en rekonstruktion behåller han den och driver verksamheten vidare ”som vanligt”. De här båda skillnaderna pekar på att det ur olika intressenters perspektiv finns fördelar med att en rekonstruktion genomförs.Studien är av kvalitativ art och genomförd med en abduktiv ansats. Vi har studerat hur en rekonstruktion går till utifrån lagstiftningen och litteratur som berör förfarandet. I samband med studien har vi kommit i kontakt med de övriga lagarna som ingår i den svenska insolvenslagstiftningen. Lagar och begrepp som har varit av stor vikt är Konkurslagen, Förmånsrättslagen och Lönegarantilagen. De teoretiska studierna har kompletterats i form av intervjuer med sakkunniga representanter från Ackordscentralen i Borås samt Älvsborgs Provinsbank samt Handelsbanken i Borås. Utöver intervjuer består vår empiri av fallstudier av företag som genomgått en rekonstruktion.Fokus i studien har legat på att finna anledningen till varför Lagen om företagsrekonstruktion fått så dålig genomslagskraft samt om det finns åtgärder som kan öka antalet rekonstruktioner. Vi har även studerat vilka för- och nackdelar en rekonstruktion medför utifrån olika intressenters perspektiv.Resultatet av vår studie visar att det låga antalet genomförda rekonstruktioner främst beror på att vi befinner oss i en högkonjunktur, att företag saknar det kapital som krävs för att genomföra en rekonstruktion samt att de ofta är för sent ute med att försöka åtgärda sina problem. Det leder till att det för många företag med ekonomiska problem bara finns ett alternativ, konkurs. / Uppsatsnivå: D

No description available.

För företag som hamnar på obestånd och inte kan betala sina skulder, finns det idag två alternativ. Antingen kan de försättas i konkurs, vilket innebär att företagets tillgångar säljs ut för att borgenärer ska få tillbaka det utlånade kapitalet, eller så kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnämnda av tingsrätten innebär det att företagets betalningar till borgenärer ställs in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella ställningen. Målet med rekonstruktionen är bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenärer inom ett år samt att företaget ska uppnå en finansiell stabilitet. I denna uppsats ämnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion är en lösning för företag som hamnar på obestånd eller om det enbart är en förskjutning av en konkurs. Vidare ämnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som är avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen. Undersökningen är gjord på totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades på lång sikt, fyra år efter rekonstruktionen. Vi har undersökt företagens årsredovisningar de fyra närmsta åren innan rekonstruktionen ägt rum, för att med beräkning av ett flertal nyckeltal kunna se vad som skiljer de lyckade företagen från de misslyckade. Utöver detta undersökte vi företagets sektor och storlek i form av omsättning. Resultatet av undersökningen var att nyckeltalen för lönsamhet skilde sig en aning mellan företag som lyckades med rekonstruktionen och de som misslyckades och försattes i konkurs. Då skillnaden var så pass liten är vår slutsats dock att det genom de utvalda nyckeltalen inte går att förutse huruvida ett företag kommer lyckas med rekonstruktionen eller inte. Bortsett från nyckeltal fann vi att företagsrekonstruktion som förfarande behöver utvecklas och anpassas efter ett tydligt regelverk för att kunna konkurrera med konkursförfarandet. Detta för att skapa en bättre förståelse för vilka företag som lyckas med en rekonstruktion, är lämpliga för förfarandet och därmed bör beviljas. I dagsläget är det avsevärt fler företag som beviljas en rekonstruktion än företag som lyckas med en, vilket gör att vi inte anser förfarandet vara en lösning på konkurs.

No description available.

No description available.

No description available.