Indikatorer har blivit ett effektivt hjälpmedel för företag att mäta hållbarheten av verksamheten och presentera företagens arbete inom ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Därmed har denna studie utformats med syftet att kartlägga vilka sociala och miljömässiga indikatorer, samt antal, som företag på Stockholmbörsen valt att rapportera. Vidare är syftet att undersöka huruvida faktorer som företagsstorlek och bransch har påverkan på antalet och typen av indikatorer som nämns i företagens rapporter. Denna studie klassificeras som dokumentstudie och tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Populationen utgörs av 76 företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm som rapporterar utifrån ramverket GRI. Insamlingen av data har skett utifrån företagens årsredovisningar och hållbarhetsrapporter. Deskriptiva analyser har tillämpats för att undersöka mängden och frekvensen av rapporterade indikatorer. Regressionsanalyser har genomförts i programmet SPSS för att se om det förekommer några samband mellan antal indikatorer och faktorerna företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studiens resultat presenteras i tabeller och under analysen har resultaten jämförts mot både den praktiska och teoretiska referensramen samt mot tidigare forskning. Studiens resultat visade en stor spridning gällande antal indikatorer som företagen väljer att rapportera samt att fler sociala indikatorer rapporterats än miljömässiga. Dessutom visade regressionsanalysen ett samband mellan antal indikatorer som företagen rapporterar och branschtillhörighet. Branscherna basmaterial och konsumtion rapporterar flest indikatorer medan finans- och sjukvårdsbranscherna rapporterar minst antal. Det erhölls inget positivt samband mellan företagsstorlek och antalet indikatorer.  Eftersom denna studie endast innefattar svenska företag och ser till ett år vore det av intresse att jämföra mängden indikatorer som rapporteras mellan olika länder samt att se eventuell förändring av hållbarhetsrapportering över en längre tid. / Indicators have been an efficient tool for companies to measure the sustainability of the business and present their work within economy, environmental and social questions. Therefore, this study has been designed with the aim to identify the type and quantity of social and environmental indicators reported by companies on the Stockholm Stock Exchange. Furthermore, the purpose is to examine whether factors such as company size and industry type have an impact on the number and type of indicators mentioned in the companies' reports. This study is classified as a document study and applies a quantitative method and a deductive research approach. The population consists of 76 companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which reports are based on the GRI framework. The collection of data was based on the company's annual report and sustainability reports. Descriptive analyzes were applied to investigate the amount and frequency of reported indicators. Regression analysis was conducted in the SPSS program to see if there is any correlation between the number of indicators and factors as company size and industry type. The study results are presented in tables and the analysis results have been compared with both the practical and the theoretical framework and the previous research. The result that emerged from the study showed that more social indicators are reported than environmental indicators and there is big variation when it comes to the number of indicators that companies choose to report. In addition, regression analysis showed a positive correlation between the number of indicators which companies report, and industry type. Industries like basic materials and consumption report the most indicators while the financial and healthcare industries reported the fewest. The study showed no positive correlation between company size and the number of indicators. Because this study is only performed on Swedish companies and is specified on one year, it would be of interest to compare the number of indicators reported between countries and to see change in sustainability reporting over time.

Som en konsekvens av alltmer investeringar inom forskning och utveckling (FoU), och dess betydelse för ekonomisk tillväxt, företagsresultat och välfärd, har denna immateriella tillgång fått ett ökat intresse bland forskare. Samtidigt pågår spekulationer om huruvida informationen om FoU, inte minst i läkemedelsföretag, påverkar kostnaden på eget kapital och hur olikakapitalkostnader påverkas av obligatoriska rapporteringskrav. Trots det har regleringen av FoU-rapportering fått lite uppmärksamhet. Exempelvis leder EU-direktiv till att FoUrapporteringen kan ses som frivillig istället för obligatorisk.Det huvudsakliga syftet med studien var att beskriva och analysera hur större omfattning av FoU-rapportering påverkar läkemedelsföretags kostnader på eget kapital och hur reglerad FoU-rapportering inverkar på läkemedelsföretags omfattning av sådan rapportering och deras kostnader på eget kapital. Urvalsramen bestod av läkemedelsföretag från Sverige, Belgien,Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge, Schweiz och Danmark. Av 31 läkemedelsföretag uppfyllde 29 kraven för att ingå i studien. Multipla regressionsanalyser visar att reglerad FoUrapportering leder till att läkemedelsföretagens omfattning av FoU-rapportering generellt ökar,men utan att det påverkar deras kostnader på eget kapital. Vidare visar analyserna att större omfattning av FoU-rapportering inte har någon inverkan på läkemedelsföretags kostnader på eget kapital, men att läkemedelsföretagens omfattning av FoU-rapportering påverkas av storleken på läkemedelsföretag i länder som har oreglerad FoU-rapportering. / As a consequence of growing investments in research and development (R&amp;D), and its importance for economic growth, corporate earnings and welfare, the interest among researchers for this intangible asset has increased. At the same time, speculations regarding if the information about R&amp;D activities, not least in pharmaceutical companies, affects the cost of equity, and how different capital costs are affected by mandatory disclosure requirements. However, the regulation of R&amp;D-disclosure has received little attention. For example, the result of some EU directives is that R &amp; D-disclosure can be seen as voluntary rather than mandatory.The main purpose of the study was to describe and analyse how a more extensive R&amp;Ddisclosure affects pharmaceutical companies' cost of equity and how regulated R&amp;Ddisclosure affects the pharmaceutical companies extent of such disclosure and their cost of equity. The selection group consisted of pharmaceutical companies from Sweden, Belgium, Great Britain, Germany, France, Norway, Switzerland and Denmark. Out of 31 pharmaceuticalcompanies, 29 met the requirements to be included in the study. Multiple regression analyses show that regulating R&amp;D-disclosure leads to a general increase in the extent of R&amp;Ddisclosure by pharmaceutical companies, but without affecting their costs of equity. Furthermore, the analyses show that a greater extent of R&amp;D-disclosure has no impact on the pharmaceutical companies' cost of equity, but that the extent of R&amp;D-disclosure bypharmaceutical companies is affected by the size of pharmaceutical companies in countries that have unregulated R&amp;D-disclosure. / <p>Betyg D, 170915</p>

Sammanfattning Titel: Företagsstorlek och ESG-betyg Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Anton Samuelsson och Inga Kemi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – Januari Syfte: ESG-betygen spelar en nyckelroll som den vanligaste proxyn för hållbarhetsprestation inom hållbar finansiering. Tidigare studier visar dock att företag har incitament att vara kreativa med hållbarhetsupplysningar, som ligger till grund för ESG-betygen. Incitamenten kan överföras till företagsstorlek då större företag möter en högre press från samhället att vara hållbart ansvarstagande. Om företagens storlek är positivt relaterad till ESG-betyget behöver det också åtföljas av motsvarande förändring i hållbarhetsprestation. Återspeglar inte ESG-betygen hållbarhetprestationen riskerar kapitalet att fördelas mot icke-hållbara företag. Syftet med denna studie är därför att förklara sambandet mellan företagsstorlek och ESG-betyg. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data på ett urval bestående av 5 658 publika företag vilka erhållit ESG-betyg mellan åren 2015-2019. Studien baseras på sekundär data inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat påvisar att företagens storlek har ett positivt samband med ESG-betyget. Studiens resultat visar vidare att det positiva sambandet inte åtföljs av en ökad grad av hållbarhet. Således drar studien slutsatsen att ESG-betyget inte fungerar optimalt och är i behov av en snabb modifiering. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger information till investerare som vill investera i hållbara företag. Eftersom ESG-betyget inte återspeglar hållbarhetsprestationen bör inte investerare förlita sig på ESG-betyget i investeringsbesluten. Studiens resultat ger också information till mätinstituten som tillhandahåller ESG-betyg. Då studien visar att det förekommer företagsstorlek-bias kan åtgärder göras för att få ESG-betyget att fungera mer korrekt. Studiens resultat ger vidare information till forskningen inom ESG-betygen. Detta genom att påvisa hur sambandet ser ut i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en liknande undersökning, men som innefattar fler mätinstitut som tillhandahåller ESG-betyg. I denna studie används miljödimensionen som proxy för datatillgänglighet och hållbarhet. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om detta också är applicerbart inom dimensionerna samhälle och företagsstyrning. Nyckelord: ESG-betyg, företagsstorlek, hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, SRI / Abstract Title: Company size and ESG ratings Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anton Samuelsson and Inga Kemi Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – January Aim: Investors play an important role in the global sustainability goals by allocating capital to sustainable companies. Previous research, on the other hand, shows that companies have incentives to be creative with sustainability information, which ESG ratings are largely based on. These incentives can be applied to company size. Larger companies face a higher pressure from society to be sustainably responsible. If the size of the companies is positively related to the ESG rating, it also needs to be accompanied by corresponding change in sustainability performance. If the ESG rating does not reflect sustainability performance, capital risks being allocated to non-sustainable companies. The purpose of this study is therefore to explain the relationship between company size and ESG ratings. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study uses a quantitative strategy and a longitudinal design implemented with data of a sample consisting 5 658 unique companies that have received ESG ratings, in the years 2015-2019. The study uses secondary data collected from the database Thomson Reuters Eikon. The data have been analyzed in the statistical software package called SPSS.  Result &amp; Conclusions: The results indicate that company size has a positive relationship with the ESG rating. The results indicate that the positive relationship does not attend on a higher level of sustainability. Thus, the study concludes that ESG rating does not function optimally and is in need of a quick modification Contribution of the thesis: The result provides information for investors interested in investing in sustainable companies. Since the ESG rating does not reflect the sustainability performance, investors should not rely on the ESG-rating in the investment decision. The result also provides information to the rating agencies which provide the ESG-ranking. As the study indicates that there exists a company size bias, actions can be taken to correct the ESG-ranking. The result of this study also provides information to the research field of ESG ratings. Suggestions for future research: A suggestion for further studies is to conduct a similar research but include other rating agencies of ESG ratings. A suggestion for further studies is to investigate if this also is applicable in the social and governance dimensions. Key words: ESG-rating, company size, sustainability reporting, sustainability disclosure, SRI

Sociala och miljömässiga frågor är ämnen som spelar en central roll för hur synen på en hållbar och rättvis värld ska fungera i framtiden. Syftet med studien var att undersöka hur branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda påverkar mängden hållbarhetsinformation företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter. Uppsatsen undersökte femton företag som är listade på Stockholmsbörsens Large Cap, där finans-, industri- och telekombranschen studerades. Studiens syfte och hypoteser undersöktes utifrån en kvantitativ forskningsansats i form av en multipel fallstudie, där en innehållsanalys genomfördes av respektive företags hållbarhetsrapporter för året 2019. Innehållsanalysen utgick ifrån en checklista som skapades utifrån GRIs uppställda riktlinjer för hållbarhetsrapportering. Insamlad data flyttades sedan över från checklistan till en kodningsmall. Detta gjordes i syfte att visa en tydligare bild över antal rapporterade parametrar och att kvantifiera studiens frågeställning till siffror. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån den givna teoretiska referensramen, där studiens syfte och material kopplades till legitimitet- och intressentteorin. Studiens slutsats visar på att både branschtillhörighet och företagsstorlek i form av antalet anställda är en avgörande faktorer på mängden information en hållbarhetsrapport innehåller. / Social and environmental issues are topics that play an important role in envisioning a sustainable and fair future. The purpose of this study was to investigate how industry affiliation and company size, measured by the number of employees, affect the amount of information a company reports in its sustainability report. The thesis examined fifteen companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap, which included companies in the finance, industrial and telecom sectors. The purpose and hypotheses of the study were examined by using a multiple case study through a quantitative research approach, where a content analysis was conducted on each of the respective companies' sustainability reports for the year of 2019. The content analysis was built upon a checklist based on GRI's established guidelines for sustainability reports. The collected data was then transferred from the checklist to a coding template. This was done in order to show and to quantify the study's research topic in to numbers. The collected empirical data was thereafter analyzed based on the given theoretical frame of reference, where the purpose and materials of the study were linked to the legitimacy and stakeholder theories. The study's conclusion indicates that both industry affiliation and company size in terms of the number of employees are a crucial factors in the amount of information a company puts in its sustainability report.

Syfte: Syftet med studien är att analysera och förklarar vilka faktorer som påverkar antalet problemområden som revisorn identifierar i form av Key Audit Matter-anmärkningar. Studien undersöker om den nya regleringen som ökar kravet på revisorerna, kan hitta samband mellan antalet KAM-anmärkningar i revisionsberättelsen och andra oberoende variabler. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och tillämpar en deduktiv ansats, där fyra hypoteser framställs för att besvara studiens syfte. Urvalet består av 1162 svenska börsnoterade företag. För att genomföra studien har databasen Thomson Reuters Eikon använts, och data har insamlats från respektive företags årsredovisningar. Data har sedan analyserats genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt en multivariat regressionsanalys.Resultat och slutsats: Studien påvisar att åtta statistiskt signifikanta samband kan fastställas. Det första är medelvärdet av antal KAM mellan åren 2016 och 2020. Detta bekräftas även med en signifikant skillnad över tid i antal KAM-anmärkningar.Testvariablen ägarkoncentration och kontrollvariablen revisionskostnad, har en signifikant betydelse och säkerställer att det finns ett samband som påverkar antaletKAM-anmärkningar. Detta innebär att företag med högre ägarkoncentration, även får färre KAM-anmärkningar. De kvarvarande tre testvariabler som har testats, påvisar intenågra särskilda signifikanta resultat och det kan därför inte säkerställas att det finns ett samband.Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag riktar sig främst till kapitalmarknaden och intressenter av företagen, för att ge en insikt i faktorer som kan påverka revisionen. Det kan även vara av intresse för “the Big 4” revisionsbyråerna, för att få en inblick i hur revisionen går till väga, för att exempelvis bedriva fortsatt forskning inom området.Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning skulle kunna utöka undersökandet till en större marknad och inte enbart granska svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Förslagsvis skulle även en liknande undersökning vara lämpligt att genomföra vid ett senare skede, då ISA-701 har etablerats i en större utsträckning, för att således undersöka huruvida resultaten förändras över en längre tid. / Aim: Audit reporting and its significance has been criticized for being toostandardized which has raised debate regarding its credibility and transparency. To resolve this issue a new auditing standard ISA-701 was implemented, to enhance the tangible data reported by auditors. The purpose of the study is to analyze and explain the factors that affect the number of problem areas that the auditor identifies in the form of Key Audit Matters. The study examines whether this new standard, which increases the requirement for auditors, can find a correlation between the number of KAMs in the auditor's report and other independent variables.Method: The study is of a quantitative nature and applies a deductive approach, where four hypotheses are presented to answer the purpose of the study. The sample consists of 1162 Swedish listed companies. To carry out the study, the Thomson Reuters Eikon database has been used, and data has been collected from each company's annual reports. Data were then analyzed through descriptive statistics, correlation analysis and a multivariate regression analysis.Result and Conclusions: The results show that eight statistically significant relationships can be established. The first is the average value of the number of KAM between the years 2016 and 2020. This is also confirmed with a significant difference over time in the number of KAM remarks. The test variable ownership concentration and the control variable audit cost, have a statistical significance and ensure that there is a correlation that affects the number of KAM remarks. This means that companies with a higher concentration of owners receive fewer KAM remarks. The remaining three test variables that have been tested do not show any particularly significant results and it can therefore not be ensured that there is a correlation.Contribution of the thesis: The study's practical contribution is aimed primarily at the capital market and stakeholders of companies, to provide an insight into factors that may affect the audit. It may also be of interest to “the Big 4” audit firms, to get an insight into how the audit proceeds, for example to conduct further research in the field.Suggestions for future research: Further research could be to expand to a larger market and not only examine Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange. We suggest that a similar study could be carried out at a later stage, when the ISA-701 standard has been established to a greater extent, in order to examine whether the results changes over a longer period.

Denna studie undersökte om företagsstorlek påverkar förekomsten av resultatmanipulation på Stockholm OMX large cap och mid cap. Studien undersökte om dessa företag använder sig av periodiseringsbaserad resultatmanipulation för att uppnå ett mer positivt eller negativt resultat. För att studera förekomsten av periodiseringsbaserad resultatmanipulation applicerades den modifierade Jones modellen för att identifiera diskretionära periodiseringar. I samband med detta utfördes en regressionsanalys för att förklara sambandet mellan den beroende och de oberoende variablerna. Datainsamlingen skedde via databasen Orbis och urvalet för studien var 154 företag. Resultatet bekräftar att det finns ett signifikant samband mellan periodiseringsbaserad resultatmanipulation och företagsstorlek. Förklaringsvariabeln är dock låg. Studien kan även visa att företag som är noterade på Stockholm OMX large cap resultatmanipulerar i större utsträckning än företag noterade på mid cap och gör det främst för att uppnå ett lägre redovisat resultat. Studien fann även att företag noterade på mid cap resultatmanipulerar i huvudsak för att minska det redovisade resultatet. / This study examines how company size affects the occurrence of earnings management on Stockholm OMX large cap and mid cap. The study further aimed to investigate whether these companies use accrual-based earnings management to achieve a more positive or negative result. To study the occurrence of accrual-based earnings management, the modified Jones model has been applied to identify discretionary accruals. In conjunction with this, a regression analysis was performed to explain the relationship between the dependent and the independent variables. The data collection took place via the Orbis database and the total sample for the study was 154 companies. The result confirms that there is a statistical significance between accrual-based earnings management and company size, however, the explanatory variable is low. The study can also show that companies that are listed on Stockholm OMX large cap use earnings management to a greater extent than companies listed on mid cap and they mainly do so to achieve a lower reported result. The study also found that companies listed on mid cap engage in earnings management to reduce the reported result.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat &amp; slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results &amp; conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Denna studie fokuserar på företagsstorleks inverkan på sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Corporate Financial Performance (CFP). Huvudsyftet är att mäta om effekten av CSR på CFP skiljer sig mellan små och stora företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Perioden som studeras är åren 2006-2009 samt år 2011. För att utröna om företagsstorlek har inverkan på sambandet tillämpas modererande regressionsanalys som går ut på att fastställa huruvida någon interaktionseffekt förekommer eller ej. Vi kontrollerar även för variablerna bransch och tid. Efter exkluderingar och bortfall består urvalet av 286 företag listade på Small-Cap, Mid-Cap och Large-Cap under den studerade tidsperioden. Resultaten visar att företagsstorlek påverkar sambandet mellan CSR och CFP, även om det är oklart på vilket sätt. Olika mått på CFP påvisar skilda riktningar av interaktionseffekten. / This study focuses on the interaction effect of firm-size on the relationship between Corporate Social Responsibility (CSR) and Corporate Financial Performance (CFP). The main purpose is to determine if the effect of CSR on CFP differ between small and large firms listed on Nasdaq OMX Nordic Stockholm. The studied period is the years between 2006 and 2009 plus 2011. In order to investigate if firm-size moderates the relationship between CSR and CFP, we apply moderated regression analysis which is used to determine whether or not an interaction effect is present. We also control for other variables such as industry and time. We consider a final sample of 286 firms listed on Small-Cap, Mid-Cap and Large-Cap during the observed time period. The results show that firm-size does have an interaction effect on the relationship between CSR and CFP, even though it is not clear in which way. Diverse measurements of CFP yield different direction of the interaction effect.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka variabler som påverkar skuldsättningsgraden i större onoterade fastighetsbolag och studera vilka samband variablerna uppvisar med varandra. Skuldsättningsgrad har valts ut som beroende variabel och materiella anläggningstillgångar, företagsstorlek och tillväxt som oberoende. En deduktiv forskningsansats har används och resultat har fåtts fram genom kvantitativa studier. Den teoretiska grunden har utarbetats utifrån tidigare forskning presenterad i vetenskapliga artiklar, böcker samt elektroniska källor. Avseende empirin har data huvudsakligen inhämtats från databasen Retriever. Bearbetning av data har skett i dataprogrammet Excel, där bland annat uträkningar gjorts. Därefter har empirin analyserats och förklarats utifrån tidigare forskning och teori, vilket sedan lett fram till slutsatser. Slutsatsen i denna studie är att linjära samband kan uteslutas mellan de utvalda variablerna och att möjligtvis andra typer av samband kan föreligga, då det finns antydningar till detta i diagrammen och korrelationskoefficienterna. För till exempel företagsstorlek och skuldsättningsgrad uppvisades svagt negativa korrelationskoefficienter för alla fyra år, vilket tillsammans med diagrammen indikerar ett slags samband där skuldsättningsgraden i allmänhet minskar när storleken ökar. Studien visar också på att det är möjligt att skuldsättningsgraden kan vara en påverkande variabel. Undersökningens resultat, som har analyserats utifrån tidigare forskning, tyder på att det förmodligen är flertalet faktorer som tillsammans och genom varandra påverkar skuldsättningsgraden. Förslagsvis skulle vidare studier kunna göras inom området där det undersöks ifall andra samband än linjära föreligger mellan de utvalda variablerna. Det skulle också vara intressant att studera skuldsättningsgraden som påverkande variabel istället för beroende. Då belåning är viktigt för fastighetsbolag, eftersom stora investeringar görs i materiella anläggningstillgångar, skulle forskare i framtiden kunna undersöka hur räntenivåerna i landet påverkar skuldsättningsgraden för just fastighetsbolag. Resultaten och slutsatserna i denna studie ökar kunskaperna kring kapitalstruktur och förändringar i kapitalstruktur i Sverige. / The purpose of this study is to investigate which variables affect the D/E ratio in large unlisted real estate companies in Sweden and what kind of connections that can be found between the variables. D/E ratio is investigated as the dependent variable and fixed assets, company size and growth as independent variables. The study is built on a deductive approach and quantitative methods have been used. Theory was collected through scientific papers, literature and the internet and numeral information through the database Retriever. The numeral information was later processed in Excel, for instance through calculations. In the next step the processed information was analyzed and compared to earlier scientific findings. After these steps conclusions could be achieved. The results and conclusions of this study show that the connections between the chosen variables can not be described through linear functions. It is possible that other kinds of connections exist, which is indicated by the correlations and charts in this study. For instance, negative correlations between company size and D/E ratio was found for all four years, and these facts, together with the charts, indicates a connection where D/E ratio generally decreases when company size increases. The results in this study also indicate a possibility that it is the D/E ratio that affects the other variables. The results, that were analyzed through earlier reserach findings, show that probably many variables together, and through each other, affect the D/E ratio. Deeper research can be done within the field. It would be interesting to study if other connections exist between the variables, since the connections could not be described through linear functions. D/E ratio can also be studied as an independent variable. Since debt financing is so important for real estate companies, researchers could investigate how interest rates in a country affect the D/E ratio for these companies. The contribution of this study is increased knowledge regarding capital structure and capital structure changes in Sweden.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.