En viktig del i en brottsutredning, kanske den allra viktigaste, är förhör med misstänkta, målsäganden och vittnen (Christiansson & Granhag, 2004). Detta examensarbete undersöker hur civila och polisiära utredare går tillväga när de förhör personer misstänkta för brott. Vidare syften var att uppmärksamma hur utredare är utbildade i utredning samt jämföra likheter och skillnader i hur civila och polisiära utredare genomför förhör. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer, fem med civila utredare och tre med polisiära utredare. Resultatet visar att civila utredare använder sig av PEACE-modellen/kognitiv intervju när de förhör personer misstänka för brott medan de polisiära utredarnas strategi är att de låter den hörde berätta fritt och ställer därefter ett antal öppna, icke-ledande frågor. Vidare visar resultatet att de förhörstekniker som används av de civila utredarna (PEACE-modellen/kognitiv intervju) är grundade i omfattande vetenskaplig forskning. Slutligen visar resultatet att det finns både likheter och skillnader i hur civila och polisiära utredare utför förhör med misstänkta samt att det i Norrbotten finns ett visst intresse för att ha en övergripande förhörsteknik i Sverige.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att genomföra en kvalitativ studie som belyser och diskuterar informationsinsamlande och konfrontativa förhörstekniker vid förhör med misstänkta gärningspersoner. En tematisk analys av förhör med misstänkta har genomförts för att identifiera uttalanden och uttryck som tyder på användandet av respektive förhörsstrategi. Resultaten har tolkats och diskuterats utifrån tidigare forskning och de kognitionspsykologiska områden som berör berättande, minnen och konfirmationsbias. Resultaten har visat att ett informationsinsamlande respektive konfrontativt förhållningssätt kan visa sig genom en mängd olika uttryck och uttalanden. Resultaten har också visat att det till viss del förekommit starkt konfrontativa inslag i några av de analyserade förhören. Utifrån tidigare forskning, de kognitionspsykologiska perspektiven och resultaten från den tematiska analysen är den huvudsakliga slutsatsen att det behövs fler och mer omfattande svenska studier av hur förhör med misstänkta genomförs i praktiken. / Information or confrontation - a theme-based analysis of police interviewing with criminal suspects The purpose of this paper has been to execute a qualitative study to highlight and discuss information-gathering and confrontational approaches in interviewing criminal suspects. A theme-based analysis was implemented to identify statements and expressions that suggests the use of either interrogation strategy. The results have been interpreted and discussed based on previous research and cognitive psychology areas affecting human storytelling, memories and confirmation bias. The results have shown that the information-gathering and confrontational approach may be shown through a variety of expressions and statements. The results have also shown that it to some extent have been highly confrontational elements in some of the analyzed interrogations. Based on previous research, the cognitive psychological perspectives and the results from the theme-based analysis the main conclusion is that quantitatively and extensively more studies of how the interrogation of criminal suspects is implemented in practice, especially in a Swedish context, is needed.

<p>The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.</p>

The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.