Forskning har visat på flera former av migrationsrelaterad språklig variation, däribland förortssvenska och förortsslang. Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares beskrivningar av och attityder till förortssvenska och förortsslang . Metoden består av en enkätundersökning, där lärarna har fått lyssna på några språkprov och svarat på några frågor, varpå ett fokusgruppssamtal tagit vid. Materialet i examensarbetet utgörs av sju ifyllda enkäter och tre därpå följande fokusgruppssamtal som spelats in och sedan grovtranskriberats. Resultatet gav en splittrad bild. Lärarna värderade personer som talade förortsslang som mindre ordentliga, mindre trevliga och tuffare medan talare av förortssvenska uppfattades som trevligare, mer ordentliga och mer intelligenta. Vissa av lärarna kunde identifiera förortssvenskan och dess avvikande prosodi. Några av lärarna tolkade förortsslang som bristfälligt inlärarspråk medan andra analyserade slangspråket som en markör av grupptillhörighet. Den sociolingvistiska medvetenheten tolkas därmed som hög hos vissa lärare i studien och låg hos andra lärare.

No description available.

Detta arbete undersöker hur ungdomar i en Stockholmsförort uppfattar tio olika talprov från fem olika talare (matched guise). Jag har låtit genomföra en enkätundersökning följt av en gruppdiskussion för att få reda hur ungdomarna uppfattar de olika talproven. Studien är inspirerad av Bijvoet och Frauruds SALAM-studie. Slutsatsen är att såväl talare som respondenter i den aktuella studien har en hög grad av sociolingvistisk medvetenhet. Resultatet i gruppdiskussionen visade att tjejer gärna får ha ett mer standardspråksnära uttal medan killar som pratar för ”rent” kan dömas som ”bögig” eller ”svennig” dvs. ett distanserande från ”orten”. Paradoxalt nog fanns det finns en rädsla att dömas utifrån sitt sätt att tala.

Studiens syfte är att undersöka SVA-lärares erfarenheter av och attityder till multietniskt ungdomsspråk (förortssvenska och förortsslang), i och utanför undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra lärare intervjuades. I intervjuerna fick lärarna besvara frågor om multietniskt ungdomsspråk och deras erfarenheter av språkbruket i SV A-undervisningen. Resultatet visar att SV A-lärarna beskriver förortssvenska och förortsslang som ett ”utländskt” ungdomsspråk. Vidare visar resultatet att lärarna delar uppfattningen om att varieteterna har växt fram i flerspråkiga förorter. Lärarna anser att betydelsen av benämningarna förortssvenska och förortsslang inte skiljer sig åt. Däremot uttrycker två av lärarna indirekt att det förekommer en skillnad mellan benämningarna när de refererar till förortssvenska som en dialekt och brytning, medan förortsslang associeras med negativa karaktärsdrag som självsäker och tuff. Lärarna har både positiva och negativa attityder gentemot användningen av förortssvenska och förortsslang. Positivt var att lärarna ansåg att individerna kunde använda varieteterna för att stärka sin identitet och uttrycka sina känslor. Negativt var att språket inte ansågs godtagbart i alla sammanhang. De didaktiska implikationer som omnämns är att de språkliga varieteterna är en form av identitetsmarkör, och lärarna vill helst inte begränsa elevernas uttrycksmöjligheter. Samtidigt menar lärarna att deras uppgift är att lära eleverna standardsvenska.

Svensk hiphop är en växande genre som kan tolkas ha koppling till socialt utsatta ytterstadsområden. Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera innehållet i utvalda svenska hiphoplåtar. I studien analyserades svenska hiphoptexter i form av två delstudier. Den första bestod av en översikt av 100 hiphoplåtar för att kartlägga olika temans förekomst, och den andra delstudien var en fördjupad analys av tio låtar. Empirin analyserades med stöd av tidigare forskning och begreppen territoriell stigmatisering, machokultur och varumärkesbyggande. Resultatet från studien visar att det finns drag av territoriell stigmatisering och machokultur i låtarna, likväl som ett varumärkesbyggande gällande förorten. Studien skulle kunna förstås ge viss inblick i de tematiska drag som återfinns inom svensk hiphop. Diskussion fördes bland annat kring vilka möjliga konsekvenser hiphoptexter kan ha för de unga män som lyssnar på denna typ av musik. / Swedish hip hop is a growing genre that can be understood to be connected with socially stigmatized areas. The purpose of this work is to map out and analyze the content of chosen Swedish hip hop songs. In the study Swedish hip hop lyrics were analyzed in two parts. The first one was an outline of 100 hip hop songs in order to map out the occurrence of different themes, and the second one was an in-depth analysis of ten songs. The material were analyzed with help of previous research and the theoretical concepts territorial stigmatization, macho culture and branding. The result of the study shows that there’s aspects of territorial stigmatization and macho culture within the songs, as well as branding regarding the Projects. The study can be understood to give some insight through the thematic features that can be found within Swedish hip hop. Among other things the possible consequences for the young men listening to this type of music were discussed.

Up to now, adolescent speakers have been the primary focus when researching contemporary variation in the language of Sweden’s urban areas. This study contributes to the growing body of research on the topic by examining and reporting on adult speakers of what is here referred to as förortssvenska (English: Suburban Swedish). This study focuses specifically on formal speech registers of eight young working-class men from Stockholm along with the perception and reception of their speech by two independent native-listener groups. The paper is the first to present quantifiable data on what has been previously referred to as a “staccato” rhythm in Suburban Swedish. Strong correlations are shown between prosodic rhythm as measured by the normalized pairwise variability index (nPVI) and speech speed to mean listener attitudes (R2=0.9). A strong correlation is also shown for nPVI’s influence on mean listener-projected ethnicity (R2=0.8). Alongside variation in rhythm, we also see phonemic variation that trends toward specific indexes of social identity as revealed by speaker interviews and native-listener assessments. Alongside linguistic variation among speakers, there is also significant variation within speaker peer groups. In addition to identifying specific linguistic features, the study examines social mechanisms revealed in interviews with and qualitative observations of speaker and listener participants. In exploratory fashion, ideas on variation, register ranges, meta-pragmatic stereotyping, and ethnic boundary-making are presented to make a case for treating contemporary urban variation in Swedish as a habitual semiotic extension of speaker identity. Indicators that contemporary urban variation in Swedish may be heading in the direction of sociolectal entrenchment are also discussed. / Hittills har unga talare varit det primära fokus för forskning av aktuell språklig variation i urbana Sverige. Denna studie bidrar till den växande mängden forskning i detta ämne genom att undersöka och rapportera om vuxna talare av det som här kallas för förortssvenska. Studien fokuserar specifikt på formella talregister bland åtta unga män från Stockholms arbetarklass, samt perception och mottagande av deras tal av två oberoende grupper av infödda lyssnare. Denna studie är den första som presenterar kvantifierbar data rörande den i tidigare forskning så kallade stackato-rytmen i förortssvenska. Starka korrelationer finns mellan, å ena sidan, prosodisk rytm mätt med the normalized pairwise variability index (nPVI) och talhastighet och, å den andra, de genomsnittliga lyssnarattityderna (R2=0,9). Det finns också en stark korrelation för nPVIs påverkan på genomsnittlig lyssnarprojicerad etnicitet (R2=0,8). Vid sidan av variation i rytm ser vi också fonemisk variation som trender mot specifika index för social identitet. Och vid sidan av variation i rytm bland talarna, finns också en stor variation inom kamratgrupperna. Förutom att den identifierar specifika lingvistiska drag, undersöker studien sociala mekanismer som framkommer i intervjuer med och kvalitativa observationer av talardeltagarna och lyssnardeltagarna. På ett explorativt sätt, lägger studien fram idéer om variation, registeromfång, meta-pragmatiska stereotyper och etniska gränsskapande för att framhäva argumentet för att behandla den aktuella förortsvariationen i svenska som en habituell avsiktlig utbyggnad av talarens identitet. Det diskuteras också indikatorer till att den aktuella urbana variationen i svenska kan vara på väg mot sociolektal stabilisering.