Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt. Uppsatsens fokus ligger på de yrkanden i tvisten som gällde försäkringsavtalstecknande och jämkning av försäkringsersättningen. Även tillämpligheten av krigsundantaget i försäkringsvillkoren behandlas. Försäkringsmäklarens roll och premie-pro-ratas storlek skulle ha kunnat leda till en annan utgång i målet varför även dessa aspekter tas upp i uppsatsen i samband att talans upplägg behandlas. Hur premie-pro-rata kan beräknas i globala ansvarsförsäkringsprogram tas upp liksom förslag lämnas på hur pro-ratans storlek i det aktuella målet skulle ha kunnat fastställas. I uppsatsen lämnas vissa förslag på vad underwriters bör beakta i sitt arbete. Förslagen har arbetats fram utifrån den skiljedom som fastslogs mellan parterna, exempelvis vad gäller försäkringsvillkor.

Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga ändringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsäkring skall tecknas. Försäkringen omfattar kostnader för att avhjälpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjälpa fel och brister utan långvariga tvister om vem som skall ta på sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvärre verkar fungera sämre i verkligheten. Lagen innehåller nämligen flertalet bestämmelser om tillåtna ansvarsbegränsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger någon rätt till ersättning trots att det är rimligt att anta att skadorna skall täckas av försäkringen. Denna uppsats syftar därmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsäkringens tillämpning för att på så sätt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprätthålls så som lagen är utformad idag eller om lagen borde ändras och i så fall på vilket sätt den borde förändras. Efter att ha studerat gällande rätt och föreliggande försäkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsäkringens tillämpningsområde är väldigt snävt och därmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ändamålsenlig. Jag anser således att utvecklingsfel borde omfattas av försäkringens tillämpningsområde för att byggherren skall erhålla ett fullgott skydd för byggfel. Jag är även av den uppfattningen att konsumenter som väljer att själva uppföra sitt hus utan olägenheter kan uteslutas från försäkringsobligatoriet då försäkringen medför minimal nytta för dessa. / At the moment there is an existing statutory requirement regarding taking out an insurance policy each time a residential property is being constructed and also in connection to certain acts of modifications which require building permit. This insurance policy covers costs relating to compensations of defects in relation to the property, which have arisen during the construction time, with the purpose of restoring defects and errors and thereby avoiding lengthy legal proceedings concerning the identity of whom is responsible for the cost of restoring the errors. The idea is originally a good one, however, it does not seem to function very well in real life. The statute contains several rules regarding limitations of legal liability, which has led to the consequence that a right to compensation often is lacking, although it is reasonable to assume that the defects in question should indeed be covered by the insurance policy. This dissertation aims to describe, illuminate and analyse the Building Defects Insurance Act and its area of scope, and thereby examine whether the purpose of the Act is fulfilled as it is construed at this point in time or whether the Act should be altered and, in that case, in what way that could be done. My conclusion, after examining the present legal situation and existing insurance policies, is that the Building Defects Insurance Act has quite a narrow scope and therefore should be extended in order for the Act to fulfil its purpose. In my opinion, defects in property developments should be considered being within the scope of the insurance policy, in order to offer the property developer full protection regarding defects in the property. It is also my opinion that consumers choosing to construct their own properties can, without difficulty, be excluded from the requirement of insurance since the insurance is of very limited value for consumers.

<p>Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försäkringsbolag från länder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler påverkas av den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försäkringsförmedlares verksamhet.</p>

Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten. Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare. Försäljningen sker vanligtvis genom telefon då muntlig information ska ges till försäkringstagaren om försäkringens innehåll och om försäkringstagares rätt till ångerrätt. Många av dagens försäkringsförsäljare och försäkringsförmedlare jobbar på provision vilket gör att dessa kan tänkas ”slitas” mellan två motstridiga intressen. Intresset av att ge försäkringstagaren en tillförlitlig information om försäkringsvillkoren kan tänkas vika för intresset att sälja en försäkring. Önskan att vilja sälja försäkringen kan således komma i strid med informationsplikten som finns enligt lagstiftning. Uppsatsens syfte är därför att undersöka om den information som muntligen ges till försäkringstagaren är i enlighet med lag. Genom en empirisk undersökning där 13 försäkringsförsäljare från tre olika bolag har medverkat har det framkommit att det finns brister i det muntliga information som ges till försäkringstagaren. Bristen finns framför allt vid information om ångerrätt. Ångerätten är en viktigt rätt för försäkringstagaren och att inte informera om denna är en allvarlig brist. Genom undersökningen har det även framkommit att det finns vissa brister i försäkringsförsäljares kunskap om informationsplikten och om bakomliggande lagstiftning. En försäkringsförmedlare synes  idag ha mer ingående kunskap om informationsplikten och om bakomliggande lagstiftning än vad en försäkringsförsäljare anställd på ett försäkringsbolag har. En förklaring till detta kan vara att Finansinspektionen ställer höga krav på en försäkringsförmedlares kunskap. KO som är tillsynsmyndighet för försäkringsförsäljare borde utforma liknade krav för att förbättra försäkringsförsäljarnas kunskap. Då kunskapen är otillräcklig finns risk att försäkringstagaren inte får rätt information. Dock ska sägas att kunskapen om försäkringarna och dess innehåll har varit tillfredställande.

Uppsatsen tar upp de regler som styr den verksamhet, som försäkringsbolag från länder utanför EU bedriver i Sverige. Det handlar vidare om hur dessa regler påverkas av den lagstiftning som trädde i kraft 1 juli 2005, vilken styr försäkringsförmedlares verksamhet.

No description available.

Överensstämmelsen mellan den kombinerade företagsförsäkringens villkor och försäkringsavtalslagen I uppsatsen undersöks hur väl villkoren avseende företagsförsäkring beaktar bestämmelser i försäkringsavtalslagen (2005:104), förkortad FAL. Det gäller både tvingande och dispositiva lagbestämmelser samt huruvida försäkringsbolag uppfyller den informationsplikt som under vissa förutsättningar föreligger. De försäkringsvillkor som används utgörs av befintliga villkor för den kombinerade företagsförsäkringen för små och medelstora företag hos Länsförsäkringar, If Skadeförsäkring och Trygg-Hansa. I uppsatsen framkommer slutsatsen att de granskade försäkringsvillkoren på flera punkter inte beaktar FAL. Detta gäller särskilt avseende informationsplikten, men också avseende de dispositiva bestämmelsernas syfte och motiv och även avseende tvingande bestämmelser. Vad gäller informationsplikten har samtliga försäkringsbolag brister, varav inget av bolagen uppfyller samtliga krav som lagen ställer upp. Vissa försäkringsbolag kan konstateras ha genomfört anpassningen till FAL bättre än andra. I de fall försäkringsvillkoren inte beaktar tvingande lagbestämmelser finns risk för rättsförlust om dessa villkor tillämpas och om skadereglerare och försäkrad inte är bekant med FAL:s bestämmelser.

<p>Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.</p><p>Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare. Försäljningen sker vanligtvis genom telefon då muntlig information ska ges till försäkringstagaren om försäkringens innehåll och om försäkringstagares rätt till ångerrätt. Många av dagens försäkringsförsäljare och försäkringsförmedlare jobbar på provision vilket gör att dessa kan tänkas ”slitas” mellan två motstridiga intressen. Intresset av att ge försäkringstagaren en tillförlitlig information om försäkringsvillkoren kan tänkas vika för intresset att sälja en försäkring. Önskan att vilja sälja försäkringen kan således komma i strid med informationsplikten som finns enligt lagstiftning. Uppsatsens syfte är därför att undersöka om den information som muntligen ges till försäkringstagaren är i enlighet med lag.</p><p>Genom en empirisk undersökning där 13 försäkringsförsäljare från tre olika bolag har medverkat har det framkommit att det finns brister i det muntliga information som ges till försäkringstagaren. Bristen finns framför allt vid information om ångerrätt. Ångerätten är en viktigt rätt för försäkringstagaren och att inte informera om denna är en allvarlig brist.</p><p>Genom undersökningen har det även framkommit att det finns vissa brister i försäkringsförsäljares kunskap om informationsplikten och om bakomliggande lagstiftning. En försäkringsförmedlare synes  idag ha mer ingående kunskap om informationsplikten och om bakomliggande lagstiftning än vad en försäkringsförsäljare anställd på ett försäkringsbolag har. En förklaring till detta kan vara att Finansinspektionen ställer höga krav på en försäkringsförmedlares kunskap. KO som är tillsynsmyndighet för försäkringsförsäljare borde utforma liknade krav för att förbättra försäkringsförsäljarnas kunskap. Då kunskapen är otillräcklig finns risk att försäkringstagaren inte får rätt information. Dock ska sägas att kunskapen om försäkringarna och dess innehåll har varit tillfredställande.</p>

<p>Styrelser i bostadsrättsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Lider en part skada av styrelsens beslut kan styrelsen bli skadeståndsskyldig utifrån bestämmelserna i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadeståndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret är således vidsträckt och kan komma som en överraskning då många bostadsrättsföreningsstyrelser kan bestå av lekmän.</p><p>För att skydda sig mot dessa skadeståndanspråk tecknar många bostadsrättsföreningar ansvarsförsäkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebär att ansvarsförsäkringen tar på sig betalningsansvaret vid eventuell skadeståndsskyldighet. Uppsatsens syfte är att utifrån Länsförsäkringar Göteborgs styrelseansvarsförsäkring för bostadsrättsföreningar utreda i vilken omfattning ansvarsförsäkringen åtar sig att skydda styrelsen mot eventuella skadeståndsanspråk. Syftet med uppsatsen har genomförts genom en studie av relevanta rättskällor tillsammans med försäkringsvillkoren för ansvarsförsäkringen.</p><p>Komparationen mellan det lagstadgade styrelseansvaret och försäkringsvillkoren i ansvarsförsäkringen har frambringat en konkret slutsats i vilken omfattning styrelsen skyddas mot eventuella skadeståndsanspråk. Utanför tillämpningsområdet för ansvarsförsäkringen kvarstår många situationer där skadeståndsskyldighet kan uppkomma för styrelsen. Följden av detta blir att försäkringstagaren i realiteten kan bli utan skydd i många situationer även om det existerar en ansvarsförsäkring.</p>

Damages have four main functions: reparation, placing of the costs, distribution of the losses and prevention. The rules about damages evolved before liability insurance had the extension it has today, 97 % of the Swedish populations is covered by liability insurance, since it is included in the comprehensive household insurance. Liability insurance should be looked at in the light of the damage rules, but the rules about damages are adapted to the insurance possibilities. The Law of damages contains, though the general adjustment article 6:2, the adjustment article 2:4 about children and the adjustment article 2:5 about the mentally ill, a possibility to adjust a non reasonable damage claim. If the liability insurance covers the damages no adjustment is made. Even when the adjustment articles are being used the damages is a heavy burden for the person who is liable for the damages. The liability insurance contains exemptions for damages caused by criminal actions amongst other things and therefore there is still a need for the adjustment articles. It is voluntary to have liability insurance for private individuals. The severity of the consequences for the person liable for the damages leads to that is should be involuntary, at least for children. This year a change was made to the Law of damages and the legal guardian of children is now, not only responsible for damages causes when they are negligent, but also in some situations absolute liable. The ground for the change is to clarify the legal guardian’s responsibilities and decrease delinquency. The change is an unjust divergence from damage principles and will not fulfill its purpose.