<p>Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.</p>

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut. Resultatet visar även att föräldrar har upplevt svåra möten med förskola/skola. Det som upplevdes svårt var när kommunikationen mellan föräldrar och förskola/skola antingen uteblivit eller inte upplevts jämlikt. Eller när föräldrar upplevt att de inte blivit erkända som experter på sitt barn. Föräldrars berättelser synliggör att det finns glapp i mötet som utgör hinder i relationen. Glappen gör att föräldrar aldrig kan ge upp, de måste ständigt och jämt övervaka förskola/skola så att deras barn får möjlighet till att vara inkluderade och delaktiga i verksamheten.

Sammanfattning Förskolechefen som nyckelperson har stort ansvar för kvalitetsarbetet som beskrivits och förtydligats i den nya läroplanen. Förskolechefens roll innefattar ett ansvar att leda ett systematiskt kvalitetsarbete och utveckla hållbara system för det arbetet. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse av hur systematiskt kvalitetsarbete genomförs i praktiken i förskolan. Studien undersöker hur förskolledning implementerar ett systematiskt kvalitetsarbete i praktiken och vilka olika implementeringsstrategier som används. Metod för datainsamling som valts är intervjuer. Studien bygger på intervjuer med fem förskolechefer. Resultatet identifierar att kommunikation med andra förskolechefer, och deras nätverk är viktigt för implementeringen av systematiskt kvalitetsarbete. Studien visar att diskussionen kring systematiskt kvalitetsarbete påverkar och utvecklar förbättringsarbeten och säkrar dessa processer. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetet med systematiskt kvalitetsarbete i praktiken med fokus på förskolechefer. Detta kan förhoppningsvis väcka intresse för vidare forskning på området. Nyckelord: Systematiskt Kvalitetsarbete, Implementering av Kvalitetsarbete, Skolutveckling, Ledarskap och Förskola. / Abstract: The preschool manager as key person has great responsibility as described and clarified in the new curriculum. The preschool leader's role includes the responsibility to lead a systematic quality work and develop sustainable systems for that work. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how systematic quality work appears in practice in preschool. Thus, this study investigates factors affecting the implementation of systematical quality work and how the different management strategies of the pre-school management relate to each other. The method used for data collection is interviews and the study is based on interviews with five preschool leaders. The results identify that communication with other preschool leaders, and their network is important for the implementation of systematical quality work. The study shows that discussions about systematical quality work affects and develops improvement work and ensures their processes. The study contributes to a deeper understanding as well as more knowledge of factors that affect the work of systematic quality work in practice with focus on management and preschool leaders. This can hopefully attract interest in further research in the field. Key words: Systematic Quality Assessment, Implementation of Quality Work, School Development, Leadership and Preschool.