• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2711
  • 6
  • Tagged with
  • 2717
  • 1335
  • 904
  • 804
  • 697
  • 536
  • 531
  • 530
  • 481
  • 465
  • 434
  • 413
  • 404
  • 341
  • 323
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Bedömning i förskolan : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares arbete med bedömning i förskolans verksamhet

Lundmark, Madeleine, Häggström, Elina January 2016 (has links)
I denna studie har förskollärares arbeten med bedömning i förskolan synliggjorts. Syftet med studien var att undersöka vad några verksamma förskollärare ansåg om de bedömningar som de gör i förskolans verksamhet idag. De frågeställningar som skulle besvaras var: Vad riktar sig de bedömningar som görs av förskollärare mot idag, vilka metoder använder sig förskollärarna av i bedömningen som de gör i förskolans verksamhet och vilka utmaningar och möjligheter ser förskollärare att det finns i arbetet med de metoder som de använder. För att få svar på dessa frågor genomförde vi en kvalitativ studie, med intervju som metod ochurvalet av informanter gjordes utifrån ett heterogent urval. Resultatet av intervjuerna visade att pedagoger riktar sina bedömningar mot både barn och verksamhet, där slutsatsen var att det inte går rikta bedömningen mot enbart en av dessa. Resultatet klargjorde också att de metoder för bedömning som förekom oftast bland pedagogerna var dokumentation, portfolio och observation.
22

Förskollärare, inte dagisfröken. : Förskollärares syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag. / Preschool teacher and not only playgroup leader. : A qualitative study of preschool teachers perception of their profession and their mission.

Hebelius, Malin, Sandwall, Frida January 2017 (has links)
Bakgrund Denna studie tar upp förskollärares syn på sin yrkesroll och på sitt uppdrag i förskolan. Förskollärares uppdrag står beskrivet i förskolans läroplan men vi ville undersöka hur förskollärare själva beskriver sitt yrke och vad de anser är deras uppdrag. I bakgrunden redogörs för tidigare forskning och litteratur kring förskolläraryrkets framväxt, förskollärarensyrkesroll, uppdrag och professionalisering. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag i förskolan. Metod I vår studie användes kvalitativ metodik med inriktning på intervjuer. Tio verksamma förskollärare intervjuades för att synliggöra deras egen uppfattning om sin yrkesroll och vad de anser är förskolläraryrkets uppdrag. Resultat Resultatet redogörs för i fem kategorier där förskollärarna beskriver sin yrkesroll och deras uppdrag i förskolan. Yrkesrollen beskrivs innebära att vara en trygg källa för barnen samt att vara en förebild. Det framkommer att trygghet och flexibilitet är de kompetenser som värderas högst hos förskollärarna. Deras uppdrag beskrivs vara att skapa trygghet och möjligheter för barns lärande. Läroplanen beskrivs vara en grund till allt arbete på förskolan som även tydliggör förskollärarnas uppdrag. Det framkommer olika tankar kring förskollärarnas relation till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Större delen av förskollärarna anser att de arbetar med begreppen samtidigt som det även framkom en osäkerhet kring begreppens innebörd.
23

Modersmålsstödet som försvann : förskollärares erfarenheter av att arbeta med och utan stöd från modersmålspedagoger. / The support that disappeared : preschool teachers´ experiences of working with and without support from educators in children´s mother tongue.

Engberg, Rebecka, Söder, Anna-Karin January 2017 (has links)
Den ökade invandringen och läroplanens strävansmål gör att arbetet kring modersmålsutvecklingen kommer upp i diskussion allt mer. Fler barn med andra modersmål och fler språk i förskolan är en utmaning för pedagogerna. En del kommuner har erbjudit ett yttre stöd i form av modersmålspedagoger för att medverka till modersmålsutvecklingen. I studiens kommun har detta yttre stöd tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Denna förändring innebär att pedagogerna får bemöta sitt uppdrag med nya förutsättningar.Vårt syfte är att undersöka hur förskollärare upplever och bemöter sitt uppdrag att medverka till att utveckla barns modersmål utan utökat stöd från modersmålspedagoger.Vi använder en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjuat sex förskollärare i en västsvensk kommun.Förskollärarna i studien upplever att de utan det yttre stödet saknar tillräcklig kompetens att utveckla andra modersmål än svenska. Förskollärarna anser inte att de har fått tillräckliga resurser för att axla uppdraget på egen hand. De resurser som finns i dag att tillgå är olika appar, bildstöd och böcker på olika språk. Däremot verkar det inte som att alla saknar det yttre stödet i form av modersmålspedagoger så som det såg ut innan det togs bort. Förskollärarna beskriver att samarbetet borde ha inneburit att modermålspedagogerna varit mer integrerade i verksamheten och dess planering. Istället kom modersmålspedagogerna ofta ut i en pågående verksamhet, utan gemensam planering. Samtliga förskollärare i studien har erfarenheter av att modersmålspedagogerna trots rekommendationer att de skall delta i verksamheten, valde att ta ut barnen från övriga barngruppen. Resultatet visar också att respondenterna har förändrat sitt arbetssätt genom att ta mer hjälp från föräldrar och i större utsträckning uppmärksammar de olika modersmålen i hela barngruppen.
24

Lärande och kompetensutveckling i arbetslivet : förskollärares syn på kompetensutveckling

Alic, Emira January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering. Min analys och tolkning av förskollärarnas berättelser visar att det finns ett samband mellan hur förskollärarna uppfattade begreppet kompetens med vilka lärandeformer de själva prioriterar och lyfter fram som viktiga för kompetensutveckling. Min studie visar också att förskollärarna känner sig ganska nöjda med de möjligheter för kompetensutveckling som finns på deras arbetsplatser. Men det är viktigt att poängtera att de bedömde möjligheterna till formell kompetensutveckling högre än möjligheterna till informell kompetensutveckling.</p>
25

Anmälningsplikt : Det yttersta skyddet för barnet

Samuelsson, Anna-Karin January 2009 (has links)
No description available.
26

Anmälningsplikt : Det yttersta skyddet för barnet

Samuelsson, Anna-Karin January 2009 (has links)
No description available.
27

Lärande och kompetensutveckling i arbetslivet : förskollärares syn på kompetensutveckling

Alic, Emira January 2008 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om kompetensutveckling. Detta är viktigt eftersom verksamhetens kvalitet är i hög utsträckning beroende av pedagogernas kompetens. Frågeställningarna i min undersökning är: hur ser pedagogerna på sin egen kompetensutveckling samt vilka möjligheter upplever pedagogerna att de har att utveckla sin kompetens? Jag har valt att göra en kvalitativ studie med intervju som forskningsmetod. I bearbetning och tolkning av resultatet har jag använt mig av två metoder för intervjuanalys - meningskoncentrering och meningskategorisering. Min analys och tolkning av förskollärarnas berättelser visar att det finns ett samband mellan hur förskollärarna uppfattade begreppet kompetens med vilka lärandeformer de själva prioriterar och lyfter fram som viktiga för kompetensutveckling. Min studie visar också att förskollärarna känner sig ganska nöjda med de möjligheter för kompetensutveckling som finns på deras arbetsplatser. Men det är viktigt att poängtera att de bedömde möjligheterna till formell kompetensutveckling högre än möjligheterna till informell kompetensutveckling.
28

Hur går snacket? : En kvalitativ studie om förskollärares syn på genus

Selldén, Malin, Johansson, Johanna January 2013 (has links)
The purpose of our work has been to investigate how gender is viewed by pre-school teachers, as well as taken into account in their everyday work. We have also looked into how gender plays a part in the planning and shaping of the pedagogical environment. Our work is based upon qualitative research method, as we have conducted several qualitative interviews at different pre-schools along the way. The reason we chose genus as our main focus is that the pre-school curriculum states that all staff is obliged to meet the goals concerning gender.
29

Lekens betydelse för barns lärande i förskolan : En studie om förskollärarnas syn på lekens betydelse för barns lärande

Nystadius, Linn January 2013 (has links)
No description available.
30

Kunskap om ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten : En studie om hur genus konstruerats i förskollärarutbildningen

Klasson, Sara January 2013 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur begrepp som genus och jämställdhet berörs och behandlas i förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad då forskning visat  att bristande kunskaper kring ämnet idag finns i förskolans verksamhet. Tidigare forskning har även påvisat att genus tenderar att hamna på en vardagsnivå i utbildningen, vilket påverkar studenternas möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper för att förändra rådande genusstrukturer i förskolan. Studien har genomförts genom en textanalys av de utbildningsdokument som finns för de relevanta utbildningarna. Den teoretiska utgångpunkten för studien bygger på socialkonstruktionism och som metod har den kritiska diskursanalysen använts.             Analysen har resulterat i synliggörandet av olika aspekter av genus inom utbildningen. Genus behandlas inom den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och som en del av ett mångfaldsperspektiv. Begreppet berörs både på en vetenskaplig och teoretisk nivå och även som ett förhållningsätt och attitydfråga inom utbildningen. Viss problematik kring framställningen av genus har dock gått att urskilja ur analysen då genus skrivs fram i målformuleringen men berörs inte närmare i undervisningen. Där genus behandlas i undervisningen finns möjlighet för studenterna att själva välja i vilken utsträckning de tar del av kunskaperna. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet i förhållande till tidigare forskning samt till studiens syfte och frågeställningar.

Page generated in 0.2356 seconds