Syftet med studien var att belysa två förskollärares syn på matematik och matematikundervisning, deras syn på barn och matematik samt deras syn på interaktionen mellan förskollärare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollärarnas syn utifrån ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie där en intervjustudie som baseras på observationsfall användes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i två block som visar på händelser som upprepar sig i våra observationer och som användes i intervjuerna med de två förskollärarna. Resultatet visar på att de två förskollärarna är medvetna om vikten av att få in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det. Slutsatsen blev att de i stressade eller oplanerade situationer ibland glömmer lägga fokus på en del viktiga saker i matematikundervisningen. Vi kom också fram till att genusordningen delvis upprätthålls i interaktionen mellan förskollärare och barn genom det sätt som förskollärarna talar till barnen på. Vi skulle därmed vilja se en större medvetenhet hos förskollärarna om vad könsrelaterade föreställningar kan få för konsekvenser för barnen ur ett vidare perspektiv.

Syftet med studien är att belysa hur förskollärare uppfattar matematikämnet i förskolan samt på vilket sätt som förskollärarna synliggör matematik i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare inom förskolans verksamhet. I studien deltog sex förskollärare från tre olika förskolor. Intervjufrågorna innehöll två övergripande frågor med ett antal underfrågor. Denna studie kan förhoppningsvis ge både föräldrar och förskollärare en inblick i hur förskollärare kan arbeta med matematik. I resultatet synliggörs förskollärares uppfattningar om matematik, vad de anser är matematik samt hur de ser på sitt eget arbete kring matematik, när det gäller barns lärande. Samtliga förskollärare menar att matematik är ett viktigt ämne som redan i förskolan bör läggas mycket fokus vid. Resultatet visar även att de matematiska aktiviteterna i förskolan till stor del om handlar om att väcka ett intresse hos barnen samtidigt som förskollärarna försöker synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. En skillnad som synliggörs i resultatet är att några ansåg att matematik handlar om siffror och räknetal medan andra betonade att matematik fanns överallt i verksamheten.

Denna studies bidrag till kunskapsfältet handlar om relationer mellan pedagoger och barn i förskolan och hur olika teorier bidrar med förståelseramar för dessa relationer i vetenskapliga studier och forskning. Studiens syfte är att kartlägga vilka teorier som förekommer i avhandlingar om relationer mellan pedagoger och barn i förskolan, synliggöra vilka olika relationer som avhandlingarna bidrar med förståelse för och vilka handlingskompetenser för förskollärare som framkommer i teorierna. Detta görs utifrån att goda relationer mellan lärare och barn samt lärares relationella kompetens beskrivs som viktig, men också utifrån att förskollärare behöver vetenskaplig kompetens i sin profession då utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund.  För att besvara studiens frågeställningar genomförs en textanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys av avhandlingar som belyser relationer mellan pedagoger och barn i förskolan. I resultatet framkommer det att avhandlingarnas teoretiska fokus befinner sig inom det socialpsykologiska och sociokulturella perspektivet samt inom det existentiella och filosofiska perspektivet. De olika relationer mellan pedagoger och barn som framkommer i resultatet handlar om barns utveckling och lärande, fostran, barns inflytande, etiska relationer och att de beskrivs som hotade, samt relationer mellan barn, pedagoger och fysisk miljö. De handlingskompetenser som synliggörs för pedagogens del utifrån de olika teorierna i avhandlingarna innebär att kunna kommunicera och interagera med barnet, att förstå och kunna ge uttryck för etiska handlingar, att förstå och hantera den makt som pedagogrollen innebär i relationen till barnet samt att kunna hantera utmaningar och dilemman för handlandet i relationer med barnen. De olika handlingskompetenser som synliggörs i avhandlingarnas teorier skulle kunna ses som vägledande för förskollärares handlingar i deras relationsbyggande med barnen de möter i förskolan.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.