<p>Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt.</p> / <p>The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.</p>

Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt. / The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.

Datum:                    2018-01-15 Nivå:                        Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi:                Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:              Rami Abbas             Simon Issa                          Kevin Landenberg              92/03/26                                 92/02/02                                       94/08/11        Titel:                        Utdelning i fåmansbolag Nyckelord:                         Utdelning, kvalificerade aktier, slopade förslaget 2017, skattebeteende Forskningsfrågor: Vilka eventuella förändringar i beteenden har det slopade förslaget             genererat vid beslutfattande hos fåmansbolag?  Vilken påverkan har skattereformer på skattebeteende? Syfte:                       Syftet med undersökningen är att skapa förståelse över om, hur och varför fåmansbolagen har agerat utefter det slopade förslaget för förändringen på 3:12- reglerna. Utöver detta är syftet också att skapa en förståelse för vilken påverkan skattereformer har på skattebeteende. Metod:                     Regleringar kring fåmansbolagsutdelningsmöjligheter har samlats in och analyserats. Teoretisk datainsamling om reformers påverkan på skattebeteende har insamlats. Utöver detta har det genomförts intervjuer med ägare för fåmansbolag samt auktoriserade revisorer. Slutsats:        Förslaget till förändringar som slopades sommaren 2017 hade ingen nämnvärd påverkan på majoriteten av delägarna i fåmansbolagen. Detta på grund av för komplicerade regleringar. I särskilda fall, när reformer är för komplicerade kräver det för berörda parter en inlärningstid för att ta in ny kunskap och därför inte har varken tid eller kunskap att agera efter reformens krav. / Date:                        2018-01-15 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:                         School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Rami Abbas             Simon Issa                          Kevin Landenberg              92/03/26                                 92/02/02                                       94/08/11 Title:                        Dividend in close companies Keywords:              Dividend, qualified shares, the canceled proposition 2017, tax behavior Research Questions:               What possible changes in behavior has the cancelled proposition generated at decision making in close companies?                                  What impact do tax reforms have on tax behavior? Purpose:                  The purpose of the survey is to create an understanding about if and how close companies have acted towards the rejected proposition of change in the 3:12 rules. In addition to this, the purpose is also to create an understanding of what impact tax reforms have on tax behavior. Method:                   Regulations regarding dividend opportunities in close companies, have been collected and analyzed. Theoretical data collection on reformers' impact on tax behavior has been collected. In addition, interviews have been conducted with owners of close companies and authorized auditors. Conclusion:              The proposition of change that were rejected in the summer of 2017 had no significant impact on majority of the shareholders at close companies. This is due to complicated regulations. In specific cases, when reforms are too complicated, it requires the involved partners a learning time to acquire new knowledge and therefore do not have the time or knowledge to respond to the reform requirements.

No description available.