I dagens Läroplan för grundskolan, Lgr 22 (Skolverket 2022) ges begreppet jämställdhet stort utrymme och det framgår att jämställdhet ska genomsyra utbildningen. Det framgår även att undervisningen i svenskämnet lägger stor vikt vid läsning och bearbetning av text, vilket ställer krav på att materialet som används ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Denna lägesbild ligger till grund för kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka aspekter som lyfts fram och analyseras i forskning om jämställdhet i textböcker för förstaspråksundervisning i årskurs 1-6. Följande frågeställningar undersöks: ➢ Vad kännetecknar forskning om jämställdhet i textböcker som används i förstaspråksundervisning för elever i årskurs 1-6? ➢ Hur framställs begreppet jämställdhet och vilka teman aktualiseras i forskningen? Denna kunskapsöversikt är en systematisk litteraturstudie. Utifrån specifika sökordskombinationer och urvalskriterier kunde flera artiklar anträffas i databaserna ERICProQuest och Primo. I ett första urval inkluderades 13 artiklar, av dessa exkluderades sedan fem artiklar då de inte matchade urvalskriterierna. Efter det andra urvalet återstod därmed åtta artiklar som uppfyllde urvalskriterierna och som senare inkluderades i kunskapsöversiktens kartläggning och fördjupade analys. Kunskapsöversiktens kartläggning visar att forskningsfältet kännetecknas av nyligen publicerad forskning som syftar till att undersöka jämställdhet i textböcker främst genom kvalitativa metoder. Resultatet i majoriteten av forskningen visar att textböcker som används i skolans förstaspråksundervisning inte är jämställda då män är överrepresenterade gentemot kvinnor samt att båda könen framställs stereotypt. Den undersökta forskningen är relevant för yrkesprofessionen då den bidrar med kunskap kring hur jämställdhet kan definieras och analyseras i textböcker för förstaspråksundervisning. Förslag på vidare forskning är fler nordiska studier samt forskning om hur elever och yrkesverksamma lärare upplever jämställdhet i textböcker.

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling.

I följande kunskapsöversikt presenteras internationell och nationell forskning från tio studier som på olika sätt berör utformningen av grammatik som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers skrivförmåga. Syftet med översikten är att undersöka och sammanställa forskning om hur blivande och verksamma svensklärare kan undervisa i grammatik på ett sätt som gynnar elevernas skrivutveckling. Frågeställningen som behandlas är: Hur kan grammatikundervisningen utformas för elever i högstadie- och gymnasieåldern så att undervisningen främjar elevernas skrivutveckling? Sökprocessen för kunskapsöversikten genomfördes på ett systematiskt sätt. De utvalda artiklarna genomgick en noggrann granskning. Materialet berör grammatikundervisning och skrivutveckling i förstaspråksundervisning. Tematisk analys användes som analysmetod av det utvalda materialet, vilket resulterade i framtagandet av tre övergripande teman.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att grammatikundervisning som har potential att främja elevernas skrivutveckling kan utformas genom samtal mellan elever sinsemellan och mellan elever och lärare, autentiska texter samt kreativt skrivande. Resultatet visar även att det finns bristande forskning kring vilka delar av språksystemet som undervisas vid grammatikundervisning. Slutsatsen är att samtalen, arbetet med autentiska texter och kreativt skrivande bör verka tillsammans i grammatikundervisning för att potentiellt främja skrivutveckling.