1 |
Ett val, en framtid : En undersökning om elevers förväntningar på musikutbildningen på gymnasiet i förhållande till deras syn på musikundervisningNilsson, Ludvig January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers syn på musikundervisningen på det estetiska programmet med inriktning musik och förväntningar på utbildningen i förhållande till den. Det estetiska programmet med inriktning musik är ett högskoleförberedande program som genom musikämnena bidrar med stor del praktisk undervisning. Undervisning i musik ger eleverna möjlighet att utvecklas som bland annat instrumentalister och artister och hjälper eleverna att ta fram sin kreativa sida. I uppsatsens resultat kan vi se att det finns tecken på att det är just dessa faktorer som kan avgöra varför eleverna söker till utbildningen. Det visar sig att hälften av deltagarna i undersökningen inte vill vidareutbilda sig inom ämnet, men att samtliga vill fortsätta med musik på ett eller annat sätt efter gymnasiet. Det musikaliska intresset är alltså inte en helt oväntad en gemensam nämnare för eleverna. Samtidigt finns ett tydligt intresse till de teoretiska ämnena utanför musikens område. Deras musikaliska förväntningar verkar avspeglas i deras nuvarande utbildning när de talar om de positiva vinster ämnena i programmet ger, den musikaliska utvecklingen.
|
2 |
Språkstörning : en utmaning för lärare och speciallärare på högstadiet / Specific langage impairment : a challenge for teachers and special needs teachers in a lower secondary schoolKärnebro, Magnus January 2016 (has links)
This study examined the views of teachers in grade 7-9 in a Swedish school that teach in classes where one or several students have the diagnosis specific language impairment. The purpose was to examine the challenges these teachers experience in these classes, how they perceive the effects of different adjustments of the education for these pupils and how they believe the responsibility should be divided between the teacher and the special needs teacher. The research questions were: Which thoughts do the teachers have about different adjustments for this group of pupils? How do the teachers perceive the effects of the adjustments? Which kind of supports do the teachers think they can provide and which kind of support do the teachers think that the special needs teachers should be responsible for? The study used qualitative interviews to answer the research questions. The result showed that most of the teachers planned tailored adjustments for this group of pupils that they consider made a difference, and that the teachers considered the diversity of the diagnosis. The result showed different views among the teachers as to how the adjustments were planned, where some proceeded from the individual with the diagnosis and in which areas he or she was in need of adjustments to be able to perform, while others proceeded from the needs in the group to plan adjustments. The result also showed different views among the teachers on the conditions that the special needs teacher has, one view focusing on the possibility of giving extra time to finish tasks and the other view focusing on the possibility to create a secure relationship with the pupil. Where some teachers thought the work with the special needs teacher should consist of training and repeating, others thought the work should focus on strategies and tools that the pupil could use in the future. It is important for the special needs teacher to know what kind of work is expected.
|
3 |
Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan ur ett elevperspektiv : En kvantitativ studieJohansson, Cenitha January 2015 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 1 på gymnasiet uppfattat studie- och yrkesvägledningen på grundskolan. Jag ville undersöka vilka förväntningar som funnits hos eleverna och vilka erfarenheter de hade, samt vad de ansåg varit bra respektive mindre bra och vad de ansåg hade kunnat förbättras. Studien är kvantitativ och enkäter delades ut till elever i fyra olika klasser under mars 2013. Resultatet visade på att eleverna överlag kände sig nöjda med studie- och yrkesvägledningen de tagit del av på grundskolan. Många elever framförde dock en viss kritik mot tillgången på denna, främst genom att studie- och yrkesvägledaren sällan hade funnits på plats på skolan. De förväntningar som funnits hos eleverna var att de på något sätt skulle få stöd och hjälp för att kunna välja rätt program på gymnasiet. På flera ställen i enkätundersökningen framkom att eleverna ansåg att de vägledande insatserna borde starta tidigare än i årskurs 9.
|
4 |
Friluftsliv och evenemang : En studie av besökarnas förväntningar och upplevelserHöglund, Jenny, Lorentzon, Arvid January 2010 (has links)
<p>Friluftsliv och naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser. Undersökningen bygger på en enkätundersökning riktad till besökare av evenemanget Fjällfest på Storulvåns fjällstation. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förväntningarna och upplevelserna hos besökarna på Fjällfest. Skillnaderna är framförallt negativa men förhållandevis små och generellt är besökaren nöjd med vad de upplevde på evenemanget. Studien visar att Fjällfest är mer anpassat för den yngre äventyrslystna friluftsutövaren.</p>
|
5 |
Om att leva upp till förväntningar kring arbeteJohansson, Irvi January 2006 (has links)
<p>Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar.</p><p>Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem.</p><p>Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva. De strävar efter att leva upp till sina och till viss del andras förväntningar och menar att arbetet har stor betydelse för om de ska känna sig lyckade eller misslyckade inför sig själva och till viss del omgivningen i olika situationer. Undersökningspersonerna förknippar olika känslor som skam och stolthet med situationer där de har förväntningar på sig.</p><p>Undersökningsgruppen lever någon stans i spänningsfältet av på den ena sidan gamla teorier om hur starkt vi påverkas av vår omgivning och hur vi gör allt för att leva upp till andras förväntningar för att inte känna skam och på den andra sidan av de moderna uppfattningarna om det individualiserade samhället. Det är nya individuella processer som tar över från de gamla traditionella där undersökningsgruppens uppfattningar och förväntningar är tydligast präglade av nyare teorier.</p>
|
6 |
Friluftsliv och evenemang : En studie av besökarnas förväntningar och upplevelserHöglund, Jenny, Lorentzon, Arvid January 2010 (has links)
Friluftsliv och naturturism har de senaste åren vuxit både i volym och breddats när det gäller aktivitetsutbud. En tydlig trend som är på framfart är den ökade populariteten vad gäller de nya spännings- och äventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget Fjällfest som denna uppsats fokuserar på ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer är det av yttersta vikt att känna till besökarnas förväntningar för att på bästa sätt kunna tillfredställa sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förväntningar och faktiska upplevelse på evenemang samt undersöka om ålder och kön är påverkande faktorer på förväntningar och upplevelser. Undersökningen bygger på en enkätundersökning riktad till besökare av evenemanget Fjällfest på Storulvåns fjällstation. Resultatet visar att det finns skillnader mellan förväntningarna och upplevelserna hos besökarna på Fjällfest. Skillnaderna är framförallt negativa men förhållandevis små och generellt är besökaren nöjd med vad de upplevde på evenemanget. Studien visar att Fjällfest är mer anpassat för den yngre äventyrslystna friluftsutövaren.
|
7 |
Om att leva upp till förväntningar kring arbeteJohansson, Irvi January 2006 (has links)
Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar. Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem. Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete. Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva. De strävar efter att leva upp till sina och till viss del andras förväntningar och menar att arbetet har stor betydelse för om de ska känna sig lyckade eller misslyckade inför sig själva och till viss del omgivningen i olika situationer. Undersökningspersonerna förknippar olika känslor som skam och stolthet med situationer där de har förväntningar på sig. Undersökningsgruppen lever någon stans i spänningsfältet av på den ena sidan gamla teorier om hur starkt vi påverkas av vår omgivning och hur vi gör allt för att leva upp till andras förväntningar för att inte känna skam och på den andra sidan av de moderna uppfattningarna om det individualiserade samhället. Det är nya individuella processer som tar över från de gamla traditionella där undersökningsgruppens uppfattningar och förväntningar är tydligast präglade av nyare teorier.
|
8 |
Revisionsskandaler - en förtroendekris? : En studie om hur revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschenDahlgren, Tina, Elmbro, Anna, Kara, Sinem January 2013 (has links)
Problemdiskussion: Syftet med revision är att det granskade materialet ska kunna anses vara tillförlitligt. Trots detta inträffar revisionsskandaler som tyder på det motsatta. Åtgärder har vidtagits för att bygga upp ett förtroende för revisorer men ytterligare skandaler har uppmärksammats på den svenska marknaden, där företag begått grova bokföringsbrott utan att revisorn av olika anledningar agerat tillfredsställande, eller inte agerat alls. Dessa skandaler har bidragit till den förtroendekris för revisionsbranschen som råder i samhället. Att revisorerna klarar sig undan skandaler relativt lindrigt och därmed kan fortsätta arbeta som revisorer torde inverka negativt på förtroendet för hela branschen. Forskningsfrågor: Hur har den senaste tidens revisionsskandaler påverkat förtroendet för revisionsbranschen? Hur anser revisorerna att revisionsskandalerna har inverkat på förtroendet för revisionsbranschen? Hur har revisionsskandalerna inverkat på förtroendet för revisionsbranschen enligt banker och kunder? Vilka element är viktiga för att skapa och bevara förtroende för revisionsbranschen enligt revisorer, banker och kunder? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur revisorer och intressenter ser på förtroendet för revisionsbranschen efter den senaste tidens revisionsskandaler och hur dessa skandaler har inverkat på förtroendet. Vidare studeras de element som revisorer, banker och kunder anser är väsentliga för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen. Metod: Studiens har genomförts med hjälp av kvalitativ datainsamling och semistrukturerade intervjuer med syfte att få djupare förståelse av det studerade ämnet. All empirisk data har samlats via intervjuer med fyra revisorer, två banker samt tre företag. Resultat och slutsatser: Studien påvisar att majoriteten av revisorerna anser att skandalerna har haft en negativ inverkan på förtroendet för revisionsbranschen. De tillfrågade bankernas förtroende för branschen har inte rubbats. De intervjuade företagen har skilda åsikter, varav två har liknande ställningstagande som bankerna. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras om att revisorerna tror sig att förtroendet har påverkats mer än vad det egentligen har. Trots att skandalerna har skett vid upprepande tillfällen ser intressenterna dessa som enskilda händelser. Ett av företagen är ett undantag, då de har förlorat pengar i en av skandalerna. Viktiga element för att skapa och bevara förtroendet för revisionsbranschen är starkt sammankopplat med revisorns personlighet samt dennes arbetssätt.
|
9 |
Vårdnadshavares delaktighet, inflytande och förväntningar på fritidshemmet.Reinholdsson, Ulrika, Erlandsson, Lena January 2011 (has links)
No description available.
|
10 |
A class divided : En litteraturstudie om förväntningar och motivation som påverkansfaktorerBlock, Jimmy, Hördegård, Mårten January 2013 (has links)
Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del. Men håller forskningen med Skolverket om att förväntningar genererar resultat? Vi har systematiskt sökt fram och läst igenom vetenskapliga artiklar som vi ansett vara lämpliga för studien. Artiklarna är granskade ur ett etiskt perspektiv och presenteras var för sig. Med ett sociokulturellt perspektiv vill vi besvara hur lärarnas förväntningar på eleverna ser ut samt vad som motiverar eleverna. Studiens resultatdel baseras på tretton vetenskapliga artiklar som alla är på engelska från världens alla hörn. Förväntningar baserade på etnicitet och socioekonomiska skillnader existerar överallt, elevers motivationsfaktorer är även de homogena i alla länder och bygger på värderingar. Lärare baserar sina förväntningar på etnicitet och socioekonomisk bakgrund, och skapar självuppfyllande profetior. Alla elever har samma chans att lyckas i skolan, men förväntningar och motivation kan påverka dem, både positivt och negativt. Med engagemang från föräldrar och lärare och genom att se varje elev som en enskild individ kan vi skapa motivation som i kombination med höga förväntningar generar goda skolresultat.
|
Page generated in 0.0814 seconds