Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en uttalad målsättning inom internationell samt svensk politik. Under de senaste 20 åren har jämställdhetsintegrering har varit den huvudsakliga strategin för jämställdhetsarbete men långt ifrån alla är överens om hur strategin ska tolkas och praktiskt implementeras inom förvaltningsmyndigheter. Syftet med denna studie var att beskriva hur förvaltningsmyndigheterna Arbetsmiljöverket och Ekonomistyrningsverket tolkar begreppet jämställdhetsintegrering för att sedan redogöra vilka likheter och skillnader som fanns i deras arbetssätt gentemot deras respektive externa verksamhet och även se hur deras utfall kan förklaras. Studiens teoretiska ramverk användas för att belysa möjligheter och begränsningar inom jämställdhetshetsintegrering. Genom en kvalitativ tematisk textanalys presenteras resultatet som visar att myndigheternas implementering av jämställdhetsintegrering skiljer sig åt. Slutsatserna visar likheter och skillnader inom implementeringen där utfallas förklaras utifrån myndigheternas resurskapacitet, kunskap om ämnet och tillgång till externt stöd.

Studien baserades på ett uppdrag från Länsstyrelsen Dalarna att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen med avgränsning till arbetsbelastning, arbetstakt och måltydlighet. Syftet med studien var att skapa förståelse för förhållandet mellan offentlig sektor som kontext, psykosocial arbetsmiljö och humankapital. Vidare var syftet att utforma en handlingsplan till Länsstyrelsen Dalarna för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring offentlig sektor med fokus på tillsyns- och förvaltningsmyndigheter, och psykosocial arbetsmiljö. En grundläggande teori för studien var Job Demands-Resources Theory. Teorier kring humankapital och kunskapsintensiva medarbetare har också använts. Studien var kvalitativ och personliga intervjuer genomfördes med sex (6) medarbetare, och två gruppintervjuer gjordes med två (2) fackliga representanter respektive tre (3) chefer. Resultat och analys visade att medarbetarna upplevde en hög arbetsbelastning och otydliga mål. Individuella och subjektiva åsikter och upplevelser hade inverkan på resultatet. Slutsatserna var att det finns ett komplext förhållande mellan offentlig sektor, humankapital och medarbetarnas uppfattningar om den psykosociala arbetsmiljön, och att det förekommer olika förhållanden på olika nivåer inom den psykosociala arbetsmiljön. Att beakta organisationens resurser och krav visade sig ha betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och arbetet med att förbättra den. Åtgärder som föreslogs var bland annat en bredare syn gällande kompetensförsörjning. / The study was based on an assignment from the County of Dalarna to examine the psychosocial work environment within the organization, with limitation to work load, work rate and goal clarity. The aim of the study was to create an understanding for the relationship between public sector as a context, psychosocial work environment and human capital. Furthermore, the aim was to design an action plan to the County of Dalarna to improve the psychosocial work environment within the organization. The theoretical base consisted of theories regarding public sector with focus supervisory and administrative authorities, and psychosocial work environment. A fundamental theory for the study was Job Demands- Resources Theory. Theories concerning human capital and knowledge intense co-workers were also used in the study. The study was qualitative, and individual interviews were conducted with six (6) co-workers. Two group interviews were also conducted with two (2) trade-union representatives respectively three (3) managers. The result and analysis showed that the co-workers experienced high work load and a low degree of goal clarity. Furthermore, individual and subjective views and experiences had an impact on the outcome. The conclusions were that there is a complex relationship between public sector, psychosocial work environment and human capital, and that there are different relationships on different levels within the psychosocial work environment. Taking account of the organization's resources and requirements has proven to be of importance for the psychosocial work environment and the work to improve it. Proposed measures were changed views on skills supply among others.

This thesis aims to analyze how tendencies to corruption affect trust in Central Managing Authorities: Sweden Public Employment Service, National Service Center, and Swedish Insurance Agency.  The research questions are:  · Can the trust and legitimacy for the three Central Managing Authorities has been affected by corruption?  · What similarities and differences exist about the corruption into Swedish Public Employment Service, National Service Center, and Swedish Social Insurance Agency?  · Can the lack of trust and legitimacy have other causes than the occurrence of corruption?  The study used comparative method, where cases have been compared and analyzed out from theoretical framework. Through comparation, similarities and differences between the cases and find explaining factors about how corruption can affect trust through applying of the theoretical framework was identified. There are some important implications. First, corrupt tendencies can lead to common interests be override because of personal interests. Second, the democratic values in the public administration can be affect negatively because of corrupt tendencies. Lastly, knowledge and awareness are fundamental for how corrupt tendencies affect citizen’s trust for Central Managing Authorities.