Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och analysera existerande forskning kring anknytningsmönster mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar samt dess konsekvenser för barnens psykiska hälsa. Studiens empiri utgick från tidigare publicerad forskning som analyserades med hjälp av anknytningsteorin och utvecklingspsykopatologin. Studiens huvudsakliga resultat visade att flera familjehemsplacerade barn saknar eller har en dålig kontakt med sina biologiska föräldrar. Många barn klarar sig dock bra som tonåringar och vuxna, något som kan förklaras med hjälp av olika skyddsfaktorer. De viktigaste slutsatserna visade att familjehemsplacerade barn har större risk för en negativ hälsoutveckling på grund av de separationer och ofta traumatiska händelser de gått igenom i sin uppväxt. En viktig slutsats är att en stabil och trygg skolmiljö, trygga anknytningar till de biologiska föräldrarna, familjehemsföräldrarna eller annan betydande vuxen, kan utgöra en skyddande effekt och minska risken för psykisk ohälsa. / The aim of this literature study was to compile and analyze excising research about attachment patterns between placed children and their biological parents and its impact on the child ́s mental health. The empirical data was based on previously published research that was analyzed using attachment theory and developmental psychopathology. The study’s main result showed that many foster children lack or have poor contact with their biological parents. However, many children manage well as adolescents and adults, which can be explained with the help ofprotective factors. The main conclusions showed that placed children have an increased risk of negative health development due to the separations and often traumatic events they have undergone in their upbringing. An important conclusion is that a stable and safe school environment, secure attachments to the biological parents, foster parents or another important adult, can be a protective effect and reduce the risk of mental health.

Title: When a child’s right becomes an obligation When a child is placed in a foster home, the starting point, according to the Swedish Social Services Act, is that children should have a relationship with their legal guardians. The aim of the study was to examine what social workers perceive are the most central aspects in the assessment and the design of visits from legal guardians in families where their children have been placed for out- of- home care, in cases when the child does not want to, or according to the social worker, is adversely affected by the visits. Four qualitative semi-structured interviews with social workers have been analysed based on theories of grassroots bureaucracy and room for manoeuvre and childhood sociology. The results show that social workers claim that they found their decision on the child’s perspective, but that current legislation means that they also have to take into account other perspectives when deciding. The main conclusion is that the work of child welfare social workers requires a great deal of flexibility and that the best interests of the child and the child’s right to be heard can be difficult to reconcile. / Sammanfattning När ett barn är placerat i familjehem ska, enligt Socialtjänstlagen, utgångspunkten för socialtjänstens bedömningar vara att barn ska ha ett umgänge med sina vårdnadshavare. Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare upplever är de mest centrala aspekterna vid bedömning och utformning av umgänge mellan familjehemsplacerade barn och deras vårdnadshavare med fokus på då barnet inte vill eller enligt socialsekreteraren påverkas negativt av umgänget. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare har analyserats utifrån teorier om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt barndomssociologi. Resultatet visade att socialsekreterarna anser att de utgår från barnperspektivet men att rådande lagstiftning medför att de också måste ta hänsyn till andra aktörer då beslut fattas, samt att barnets bästa även kan betraktas ur ett längre tidsperspektiv vilket försvårar arbetet. En slutsats är att socialsekreterarnas arbete kräver stor flexibilitet samt att barnets bästa och rätten att komma till tals kan vara svårt att förena.

Skolfam is a school-improving intervention for children in foster care. This study aimed to explore the experiences of those who have been working in former Skolfam teams. A qualitative case study was done, and the data was gathered through semi-structured interviews. Nine former team members from Skolfam were interviewed from seven different Swedish municipalities. Theories of implementation and collaboration were used as the theoretical framework, as well as the concept of street-level bureaucracy. The case analysis of the data showed patterns and themes connected to the implementation, application and closure of Skolfam. One of the findings regarded the difficulty of working with a manual, despite it being vital from an evidence-based perspective. In addition, the results showed that the teams had good collaboration. However, there were deficiencies in other levels of the organizations. The reasons for the closure and the consequences for the children in foster care differ as some municipalities nowadays have a new school intervention for these children, while others do not. The main conclusion of this study is that children in foster care need, and have the right to get, school improving interventions.

Syftet med studien är att belysa socialsekreterarnas perspektiv på det stöd de kan ge till familjehem samt om de ansåg att det finns stöd som kan motverka sammanbrott. Tidigare forskning vi belyser tar upp familjehemmens perspektiv på stöd. Forskningen visar att de ibland upplever socialsekreterarna som otillgängliga och att de saknar stöd för att klara sitt uppdrag. De centrala frågorna i denna studie är vilket stöd som socialsekreterare kan ge familjehem samt om det finns något specifikt stöd som kan minska risken för sammanbrott. I studien intervjuades tio stycken socialsekreterare från olika arbetsplatser i Stockholmsområdet. Detta är en kvalitativ studie som analyserats med hjälp utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat visar att respondenterna upplever att det stöd som finns är tillräckligt, att de har gott om handlingsutrymme och även att stöd till familjehem går att individanpassa. Enligt respondenterna är det flera saker som behövs för att minska risken för sammanbrott, exempelvis är det viktigt med väl genomförda utredningar av familjehemmen och att en god matchning mellan barnet och det tilltänkta familjehemmet sker. Studien uppmärksammar vikten av att se till helheten för att lyckas med hållbara placeringar. / The purpose of the study is to highlight social workers' perspectives on the support they can provide to foster families and whether they believed that there is support that can prevent breakdown. Previous research highlighted the foster family's perspective on support, showing that they sometimes experience social workers as inaccessible and lack of support to manage their responsibilities. The central questions in this study are what kind of support social workers can provide to foster families and whether there is specific support that can reduce the risk of breakdown. Ten social workers from various workplaces in the Stockholm area were interviewed in the study. This is a qualitative study that has been analyzed using Bronfenbrenner's ecological development theory. The study's results show that the respondents believe that the available support is sufficient, that they have plenty of room for action, and that support to foster families can be tailored to individual needs. According to the respondents, several things are needed to reduce the risk of breakdown, such as well-conducted investigations of the foster family and a good matching between the child and the intended foster family. The study highlights the importance of considering the overall situation to succeed with sustainable placements.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne grundar sig i att det skett en förändring i synen på betydelsen av en relation mellan föräldrar och barn under senaste århundradet. Att föräldrarna har fått en större betydelse i barnens liv gör det därför intressant att studera hur föräldrar som har sina barn placerade i familjehem görs delaktiga i barnens liv utifrån socialsekreterares uppfattningar om delaktighetsfrämjande arbete och sitt handlingsutrymme i detta arbete. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv beskriva och analysera socialsekreterares uppfattningar om sitt handlingsutrymme och delaktighetsfrämjande arbete med föräldrar till familjehemsplacerade barn. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom halvstrukturerade intervjuer och empirin utgörs av fyra stycken transkriberade intervjuer. Urvalet har skett genom att socialsekreterare som har arbetsuppgifter som innefattar att arbeta med föräldrar till familjehemsplacerade barn kontaktades. Empirin har sedan bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analysmodell. Resultatet presenteras sedan i relation till studiens teoretiska ram samt tidigare forskning. Resultat: Denna studie visar på att tillgänglighet och kontinuitet är enligt socialsekreterarna av betydelse för skapandet av en relation mellan socialsekreterare och föräldrar, vilket i sin tur främjar föräldrarnas delaktighet samt att det kan vara av betydelse för barnets bästa. I detta arbete så upplever socialsekreterarna att deras handlingsutrymme är stort och att det har en frihet i hur de kan lägga upp ett delaktighetsfrämjande arbete med föräldrar till familjehemsplacerade barn. Men samtidigt beskriver de även aspekter som de upplever begränsa deras handlingsutrymme. / Background: The choice of subject in this study is based on the altered perception of the importance of a relation between parents and children the last century. The enlarged importance of parent's involvement in their children's lives makes it interesting to study how these parents are made participated by the social worker and their perspectives of a work that promotes participation among these parents and how the social worker perceive their discretion in this work. Purpose: This study aims to describe and analyse, from a symbolic interactionistic perspective, the perspective of social workers about their discretion and the work of promoting participation among parents with children in foster care. Method: This study has a qualitative approach where the material was made by semi-structured interviews and the empirics consists of four transcribed interviews. We contacted social worker who is working with parents that have children placed in foster care to make our selection. The empirics have then been processed and analysed with a thematic analyse model. The result is then presented in relation to this study's theoretical frame and previous research. Result: The results of this study shows that availability and continuity are, according to the social worker, of importance in the making of a relation between the social worker and these parents, which in turn can promote the parent's participation and it can also be for the child's best. In this work the social worker experiencing that they have a wide discretion which enables them to scheduled their own time which they spend in the work of promoting participation among parents with children in foster care. At the same time, they also describe aspects that they feel is limiting their discretion.

I en analys av 300 annonser på en öppen webbplats där socialtjänsten söker efter familjehem till specifika barn kommunicerades fyra olika teman avseende familjehemsuppdraget. Det första temat som avsåg familjens egenskaper förekom i 80 procent av annonserna och det andra temat som gällde förväntningar på uppdragets utförande och familjehemmets kompetens beskrevs i 98 procent av annonserna. Det tredje temat berörde beskrivningar av barnet, hens erfarenheter och egenskaper och förekom i drygt 82 procent av annonserna. När det gällde det fjärde temat- vad familjehemmet kunde förvänta sig i form av utbildning, stöd och ersättning beskrevs det i drygt 35 procent av annonserna. Innehållet i annonserna kan förstås utifrån institutionella logiker om familj, utförande, marknad och solidaritet. Samtidigt förekommande logiker kan erbjuda möjligheter såväl som konflikter och spänningar. Att marknadsföra barn på annons kan bidra till att socialtjänsten kan tillgodose behovet av familjehem, vilket de är ålagda att göra (SOSFS 2012:11). Potentiella familjehem får i tidigt skede information om såväl barnet som förväntningarna på uppdraget och hur socialtjänsten förhåller sig till eventuellt stöd och ersättning. Förfarandet med annonser och dess innehåll kan därmed betraktas som rationellt och effektivt när det gäller utförande av familjehemsuppdraget. Studiens viktigaste bidrag är att konflikter skulle kunna uppstå i mötet mellan en å ena sidan hög förväntan på utförande, kunskap och erfarenhet och å andra sidan en hög förväntan om att ta emot barn av solidariska skäl. Att fokus på stöd och ersättning till familjehemmet är låg, skulle kunna bidra till svårigheter att rekrytera och behålla familjehem. Spänningar skulle också kunna uppstå i mötet mellan socialtjänstens historia av en byråkratisk logik där myndigheten vanligtvis inte delat information om klienter med allmänheten och en marknadslogik där specifika barns egenskaper marknadsförs (anonymt) på öppna webbplatser. Även mötet mellan att se familjehem som en vanlig familj och att ha högt fokus på utförande skulle kunna innebära en konflikt som kan påverka möjligheten att rekrytera familjehem. / In an analysis of 300 advertisements on an open website where the social services are looking for foster homes for specific children, four different themes were communicated regarding the foster home assignment. The first theme, which concerned the family's characteristics, appeared in 80 percent of the advertisements, and the second theme, which concerned expectations of the execution of the assignment and the foster homes competence, was described in 98 percent of the advertisements. The third theme concerned descriptions of the child, her experiences and characteristics and appeared in just over 82 percent of the advertisements. Regarding the fourth theme - what the foster home could expect in the form of education, support and compensation, it was described in just over 35 percent of the advertisements. The content of the ads can be understood from a perspective of institutional logics about family, execution, the market and solidarity. Simultaneously occurring logics can offer opportunities as well as conflicts and tensions. Marketing children through ads can contribute to the social services being able to meet the need for foster homes, which they are obliged to do from the Swedish government (SOSFS: 2012: 11). Potential foster homes receive information at an early stage about both the child and the expectations of the assignment, and how the social services relate to give support and compensation for the foster families. The procedure with advertisements on open websites can thus be considered rational and efficient in the execution of the foster home assignment. The most important contribution of the study is that conflicts could arise in the meeting between a high expectation of execution, knowledge and experience on the one hand and a high expectation of taking care of children in need for solidarity reasons on the other. The low focus on support and compensation for the foster family could contribute to difficulties in recruiting and maintaining foster homes. Tensions could also arise in the meeting between the social services' history of a bureaucratic logic where the authority usually does not make information about clients accessible for the public, and a market logic where specific children's characteristics are marketed (anonymously) on open websites. The meeting between seeing foster homes as an ordinary family and having a high focus on execution could also involve a conflict that might affect the possibility of recruiting foster homes.

Ungefär 20 000 barn är familjehemsplacerade i Sverige. Att bli placerad i ett familjehem och ryckas upp samt separeras från sin hemmiljö kan påverka ett barns anknytningsmönster. Teorin om anknytning påvisar vikten av att barn skapar sig trygga anknytningsmönster vilket leder till ökade möjligheter för fortsatt god utveckling. Den här studien har haft som syfte att få en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare beskriver anknytning i förhållande till familjehemsplacerade barn mellan 0-3 år. Med stöd av en fenomenologisk studie har semistrukturerade intervjuer genomförts för att få en djupare förståelse av socialsekreterares syn på anknytning och hur kunskapen om den tillämpas vid familjehemsplaceringar. Studien har påvisat att olika definitioner används, olika förhållningssätt tillämpas och att anknytning som begrepp inte tydligt praktiseras vid familjehemsplaceringar. Slutsatsen med studien är att anknytningen är viktig, speciellt i förhållande till familjehemsplaceringar. Det krävs fortfarande mer forskning och kunskap inom anknytningsteorin i förhållande till familjehemsplaceringar då kunskaperna om teorin kan vara bristande. / Approximately 20 000 children are placed in foster homes in Sweden. Being placed in a foster home and separated from their biological family and environment can affect a child's attachment pattern. The attachment theory demonstrates the importance of secure attachment patterns in children leading to increased opportunities for a healthy development. The purpose of this study is to achieve a deeper understanding of how the social secretary views attachment in relation to children between 0-3 years old placed in foster homes. In order to achieve a deeper understanding of how the social secretary views attachment, and how this knowledge is being applied when placing a child in foster care, I have made a phenomenological study using semi-structured interview. The study has shown that the social secretary's view of attachment varies and the term attachment is not being routinely practiced when placing a child in a foster home. The conclusion of the study is that the attachment theory is important especially when placing a child in foster home.

Many children live in foster homes because their biological parents cannot take care of the child's needs. Previous studies have shown that children placed in foster homes have major risks of mental illness. This study examines how children in adulthood talk about their mental health while growing up in foster care and have a relationship with their biologicalparents. The data was collected through five autobiographies with theirown experiences of living in family homes and having a relationship with their biological parents at this time. The mental health of foster carechildren is affected by their foster care parents approach and attitude towards the children's needs. The better adaptation to the child's needs thebetter mental health the child could get. The majority of children from the autobiographies also stated that the relationship with their biological parents was positive for their wellbeing. Consequences in the relationshipto the biological parents were to make it easier to keep contact with otherfamily members and increase the child's understanding of their placementin foster homes. Placements in foster homes can help the child’s development, although the majority of children were stigmatized and bullied at school.

Syftet med studien är att ta reda på hur anknytningen med familjehemsföräldrarna och kontakten med socialtjänsten påverkar ett barn vid en familjehemsplacering och vidare in i vuxenlivet. Dessutom studeras även hur god anknytning främjar en familjehemsplacering och kontakten med socialtjänsten. Studien har en kvalitativ ansats och fem intervjuer med vuxna personer som bott i familjehem har genomförts. Delar av Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys (2010) föreställning om KASAM användes vid analys av uppsatsens empiri. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har upplevt en trygg anknytning till familjehemsföräldrarna när de var placerade som barn. En trygg anknytning i familjehemmet grundar sig på regler, rutiner, engagemang och samhörighet mellan det placerade barnet och familjehemsföräldrarna. Barn med en otrygg anknytning får det svårare att skapa nya relationer och utveckla en trygg relation till familjehemsföräldrarna vid en familjehemsplacering. I socialtjänstlagen står det att alla barn som placeras i familjehem ska ha en socialsekreterare som kontaktperson (2015:982). Familjehemsplacerade barn behöver en socialsekreterare som de känner tillit till, för att öka möjligheterna till att utveckla bra relationer i familjehemmet och att upptäcka eventuella missförhållanden. / The purpose of this study is to examine how the connection with the foster parents and the contact with the social services affects a child during a foster care placement and later in life. Furthermore, it also examines how good connection favours a foster care placement and the contact with the social services. For the study, a qualitative method was used. Five interviews took place with adults who have, at some point during their childhood, been in foster care. Parts of Bowlbys attachment theory and Antonovskys (2010) idea of KASAM was used to analyze the study’s empirics. The result shows that all adults who got interviewed in this study felt they had good relations with the foster parents and felt safe in their presence during the time they spent in foster care. Four guidelines for a good relationship between a child and their foster parents has showed to be rules, structure, commitment and affinity. Children who feel insecure with their current relations have a harder time building new relations and will have a tough time creating good relations within the foster home. The Social Service Act demands that every child in foster care shall be assigned a social secretary (2015:982). Children who has been placed in foster care needs a social secretary that they feel they can trust, this will increase the possibility of good relations within the foster home.