Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ungefär 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av barncancer är leukemier samt tumörer i hjärna och ryggmärg. 80% av barnen idag överlever sin barncancer. Men alla familjer har inte samma tur och ibland kan barnet inte botas och avlider.  Syfte: Syftet var att undersöka familjers upplevelser av att leva med ett barn som är obotligt sjukt i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Via sökning i databaser har författarna funnit relevanta vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats. Författarna tog del av artiklarnas resultat som sedan sammanställdes via en integrerad analys.  Resultat: Studien visade att familjer och framför allt föräldrar vars barn vårdas palliativt tvingades leva med pressen att fatta svåra beslut. Besluten handlade om huruvida den palliativa vården skulle införas i ett tidigt skede och därmed tvingades familjen ge upp hoppet om bot. Familjer upplevde en förändrad vardag med en distansering socialt och inom familjen vid barnets slutskede i livet.  Slutsats: Familjers upplevelser av palliativ vård innefattar att fatta svåra beslut och ta ställning till vilka som ska inkluderas i processen. Familjer tenderar att distansera sig från omvärlden och från sina närmaste familjemedlemmar. Familjen behöver stöd vid svåra beslutstaganden för att inte isolera sig från omvärlden när de genomgår sin hittills största prövning i livet.

Bakgrund: Ätstörningar, som främst kännetecknas som ett skadligt beteendemönster gällande mat, är idag den psykiska sjukdomen med högst dödsfrekvens och att vårda en sjukdomsdrabbad person är i regel mycket krävande och utmanande. Ofta kan det innebära en signifikant stress för vårdgivaren och en stark känsla av skuld. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och känslor kring att vara förälder till ett barn med ätstörningar. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv design. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, tre via muntlig intervju och tre via enkät, som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna beskrev en tillvaro med mycket smärta, känslor av frustration, förtvivlan och maktlöshet av att inte veta hur situationer skulle hanteras, samt känslan att vara övervakare och att tvingas begränsa barnet. Stöd upplevde föräldrarna få från partners, barnets skola och vården. Det beskrevs hur syskon reagerade olika på situationen och att familjen hade begränsats, både socialt och gällande flexibilitet kring matrutiner, men att sjukdomen ändå förde familjen närmare varandra. Slutsats: Resultatet visar att ätstörningar kan påverka sin omgivning mycket starkt och föräldrar beskriver en tillvaro som kan vara väldigt jobbig, emotionellt krävande, tålamodsprövande och ibland rent skrämmande. Föräldrarna är till majoritet mycket nöjda med vårdens hjälp och stöd. Hälso- och sjukvårdspersonal bör fortsätta se till både den sjukdomsdrabbade och de anhöriga som en helhet. Trots allt negativt omkring sjukdomen, tycker sig föräldrarna se positiva faktorer såsom öppnare samtalsklimat och en mer sammansvetsad familj.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa. Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa. Denna påfrestning ledde till ångest, oro, skuld och hjälplöshet. Upplevelsen av vården i detta sammanhang uppfattades olika och inte alla kände att de fick tillräckligt med stöd. Slutsats: Många av de närstående upplevde att sjukdomen Anorexia Nervosa drabbade hela familjen och berörde allas liv i familjesammanhanget. Denna påfrestning resulterade i psykiska och fysiska problem. Relationer sinsemellan och med omgivningen förändrades. Närstående orkar inte med ett socialt liv och upplever bristande empati från samhället.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen diabetes typ 1 har under 2000- talet ökat i västvärlden. Diabetes typ 1 kan drabba alla människor i alla åldrar men uppstår främst hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år. Förhållningssättet familjefokuserad omvårdnad används inom vård och omsorg för att fokusera på den betydelse som en familj har för individens upplevelse av sjukdom och ohälsa.Syfte: Beskriva familjens upplevelser av att leva med ett barn som har diabetes typ 1.Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 stycken kvalitativa artiklar.Resultat: Fem kategorier har utvecklats utifrån vad föräldrar och syskon upplever i vardagslivet tillsammans med barnet som lever med diabetes typ 1. Dessa kategorier är Skuld och sorg, Oro, rädsla och brist på kontroll, Tvivel och känsla av kunskap, Frustration och orättvisa samt Acceptans. Slutsats: Resultatet visar att det finns många upplevelser och känslor som framkommer hos en familj som lever med ett barn som har diabetes typ 1. Det kan som familj vara svårt att anpassa sig till en helt ny livssituation, bibehålla kontrollen över situationen samt att veta hur egenvård ska utföras utifrån barnets bästa. / Background: The chronic disease diabetes has increased during the 21st century in the western countries. Diabetes type 1 can affect everyone but mostly it can be seen in children and youth between ages 0-18 years. Family focused care is an approach which are used in the healthcare. This approach is focused on the family influence of the individual perception of sickness and unhealth.Aim: Describe the family’s experiences when living with a child with diabetes type 1.Method: A literature study, made out of 10 qualitative studies.Results: Five categories have been developed based on what parents and siblings experienced in the daily life with a child diagnosed with diabetes type 1. These categories are Guilt and grief, Worry, fear and lack of control, Doubts and feeling of knowledge, Frustration and injustice and Acceptance.Conclusions: A lot of different emotions and experiences are seen within the family who lives with a child diagnosed with diabetes type 1. It can be difficult for the family to adjust to a completely new life which involves to remain in control over the situation and to know how self-care shall be executed regarding the child best interest.

<p>Entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige blir det en alltmer globaliserad ekonomi, som leder till strukturförändringar i näringslivet. För att Sverige ska klara av den framtida tillväxten behövs fler företag startas. Företag är bra för samhället. Med inspiration från Gartner´s resonemang om att intresset inom entreprenörskap skall fokuseras på hur organisationen uppstår och bildas, är vårt syfte med uppsatsen att studera och klargöra faktorer som påverkar framväxten av entreprenörskap. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserar på närhet till det man undersöker och vi har genomfört fem intervjuer med fem olika entreprenörer som på ett eller annat sätt har tagit hjälp av Drivhuset i Gävleborg i samband med deras verksamhetsetablering. Teorierna som finns i uppsatsen utgår ifrån ett processrelaterat perspektiv inom entreprenörskap, där vi har valt att behandla entreprenörens egenskaper och familjens påverkan, samt nätverket. Dessa tre teman har utvecklats från intervjuerna och utgör stommen i såväl empiri- som teori- och analysdelen. Vårt arbete indikerar att dessa tre faktorer; entreprenörens egenskaper, familjens påverkan och nätverket sammantaget framkallar intentionen om skapandet mot entreprenörskap. Vad som också framgår är att delarnas påverkan inte behöver vara av samma omfattning. Detta innebär att dessa faktorer har olika stor påverkan på individen och hos vissa entreprenörer finns inte ens alla faktorer representerade. Individen kan ändå bedriva framgångsrikt entreprenörskap.</p> / <p>Entrepreneurship creates new ideas, new products and new jobs and is thereby important for a country’s economic development. Sweden is shifting toward a more globalised economy, which in turn leads to structural changes in trade and industry. More companies must be created if Sweden is to handle growth in the future. Companies are good for the society. Inspired by Gartner’s discussion that interest in entrepreneurship should be focused upon how organisations arise, our purpose with this paper is to study and clarify the factors that influence entrepreneurial growth. We have chosen a qualitative approach in our study about the influencing factors, a method emphasising nearness to the object studied. We have performed five interviews with five different entrepreneurs who in one way or another received assistance with their business establishment from Drivhuset in Gävleborg. The theories in this paper have a process orientated perspective in entrepreneurship where we have chosen to discuss the entrepreneur’s characteristics, the influence of family, and the entrepreneur’s own network. These three themes have evolved from the interviews and they make up the framework in the empirical as well as the theoretical and analytical parts. Our study indicates that it is these factors—the entrepreneur’s characteristics, family influence and networking—which together lie behind the creative intention that precedes entrepreneurship. The results also show that each specific influencing component doesn’t necessarily occur to the same extent as the others. This means that the factors have different effects on the individual and that not all factors are influential with some entrepreneurs. These individuals can still become successful entrepreneurs.</p>

Entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige blir det en alltmer globaliserad ekonomi, som leder till strukturförändringar i näringslivet. För att Sverige ska klara av den framtida tillväxten behövs fler företag startas. Företag är bra för samhället. Med inspiration från Gartner´s resonemang om att intresset inom entreprenörskap skall fokuseras på hur organisationen uppstår och bildas, är vårt syfte med uppsatsen att studera och klargöra faktorer som påverkar framväxten av entreprenörskap. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserar på närhet till det man undersöker och vi har genomfört fem intervjuer med fem olika entreprenörer som på ett eller annat sätt har tagit hjälp av Drivhuset i Gävleborg i samband med deras verksamhetsetablering. Teorierna som finns i uppsatsen utgår ifrån ett processrelaterat perspektiv inom entreprenörskap, där vi har valt att behandla entreprenörens egenskaper och familjens påverkan, samt nätverket. Dessa tre teman har utvecklats från intervjuerna och utgör stommen i såväl empiri- som teori- och analysdelen. Vårt arbete indikerar att dessa tre faktorer; entreprenörens egenskaper, familjens påverkan och nätverket sammantaget framkallar intentionen om skapandet mot entreprenörskap. Vad som också framgår är att delarnas påverkan inte behöver vara av samma omfattning. Detta innebär att dessa faktorer har olika stor påverkan på individen och hos vissa entreprenörer finns inte ens alla faktorer representerade. Individen kan ändå bedriva framgångsrikt entreprenörskap. / Entrepreneurship creates new ideas, new products and new jobs and is thereby important for a country’s economic development. Sweden is shifting toward a more globalised economy, which in turn leads to structural changes in trade and industry. More companies must be created if Sweden is to handle growth in the future. Companies are good for the society. Inspired by Gartner’s discussion that interest in entrepreneurship should be focused upon how organisations arise, our purpose with this paper is to study and clarify the factors that influence entrepreneurial growth. We have chosen a qualitative approach in our study about the influencing factors, a method emphasising nearness to the object studied. We have performed five interviews with five different entrepreneurs who in one way or another received assistance with their business establishment from Drivhuset in Gävleborg. The theories in this paper have a process orientated perspective in entrepreneurship where we have chosen to discuss the entrepreneur’s characteristics, the influence of family, and the entrepreneur’s own network. These three themes have evolved from the interviews and they make up the framework in the empirical as well as the theoretical and analytical parts. Our study indicates that it is these factors—the entrepreneur’s characteristics, family influence and networking—which together lie behind the creative intention that precedes entrepreneurship. The results also show that each specific influencing component doesn’t necessarily occur to the same extent as the others. This means that the factors have different effects on the individual and that not all factors are influential with some entrepreneurs. These individuals can still become successful entrepreneurs.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn. Det är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och innebär att ungefär 700 barn i åldrarna 0–15 år, drabbas årligen. Orsaken till diabetes typ 1, är ännu idag okänd.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka familjens påverkan av att ha ett barn (0–18 år) med typ 1 diabetes samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna.Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna som användes genomfördes i Cinahl där författarna hittade 11 artiklar; nio med en kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.Huvudresultat: I resultatet framkom det att föräldrarna påverkades negativt av barnets sjukdom, diabetes typ 1. Föräldrarna drabbades av stor oro och rädsla över barnets mående. Det var främst mammorna som drabbades av en stor oro medan fadern inte kände av samma oro. Mammorna led av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och kognitivt negativa känslor. Syskonen till barnet kände sig utanför och bortglömda av föräldrarna.Slutsats: Alla familjemedlemmar påverkades av att en familjemedlem insjuknade i diabetes typ 1. Både positiva och negativa känslor kunde uppkomma inom familjen. De vanligaste känslorna som föräldrarna upplevde när barnet fått diabetes typ 1 var stress och oro. Medans syskonen till barnen kände sig bortglömda och ensamma. / Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disease that primarily affects children. It is one of Sweden's most commonly occurring diseases. Which means that approximately 700 children between the ages of 0–15 years are affected annually. The cause of type 1 diabetes is still unknown to this date.Purpose: The purpose of this study was to investigate the family's impact of having a child (0–18 years) with type 1 diabetes as well as describing the groups in the articles.Method: A literature study with a descriptive design. The search for articles that were used were conducted in Cinahl where the authors found 11 articles; nine with a qualitative approach and two with a quantitative approach. Both authors reviewed the articles objectively.Main result: The results showed that the parents were adversely affected by the child's disease. The parents had a great concern of the child's misery. It was mainly the mothers who suffered, while the father was not aware at the same level. The mothers suffered from physical, mental, emotional, social and cognitive negative feelings. The siblings of the affected child felt outside and forgotten by the parents.Conclusion: All family members are affected by a family member having diabetes type 1. Both positive and negative feelings can occur within the family. The most common feelings that the parents experienced when the child is given type 1 diabetes is stress and anxiety. While the siblings of the children felt forgotten and lonely.

SCORE-15 är ett självskattningsformulär som avser att mäta familjens samspel utifrån tre teman; styrkor, problem och kommunikation. Det har tagits fram i England, där det används i forskning och kliniskt familjeterapeutiskt arbete. Denna studie validerar mätinstrumentet SCORE-15:s användbarhet i Sverige, genom att undersöka 70 icke kliniska familjer. Vi har jämfört de icke kliniska familjernas SCORE-15 resultat med resultat från 159 kliniska familjer i Sverige. En jämförelse har även gjorts med tidigare forskningsresultat från England och Irland. För att få en spridning av testet till icke kliniska familjer har familjer i Stockholms, Östergötlands och Kronobergs län ombetts fylla i SCORE 15. Tjugotvå personer fyllde i ett retest efter 1–2 veckor. Studien visar att det går att skilja icke kliniska familjer från kliniska familjer. / SCORE-15 is a self-report questionnaire, purposed at measuring the family's interaction based on three themes: strengths, problems and communication. It was developed in England, where it is currently used in family therapy research and clinical work. Our study validates the SCORE-15 instrument’s applicability in Sweden by investigating 70 non-clinical families. We compared SCORE-15 results from non-clinical families with results from 159 clinical families in Sweden. A comparison was also made with previous research from England and Ireland. In order to get a statistical spread, non-clinical families in Stockholm, Östergötland and Kronobergs län were asked to fill in the SCORE 15 test. Twenty-two persons filled in a retest after 1-2 weeks. The study shows that it is possible to distinguish non-clinical families from clinical families.

Att satsa på något man tycker om att göra är för många inte så konstigt, att ha ett mål att eftersträva. Men att lägga större delen av sin fritid och all tänkbar tid till att förverkliga denna tanke är mindre vanligt förekommande. I vardagen finns det många måsten och sysslor som vi som personer behöver uträtta varje dag för att få vår tillvara att gå runt, att jobba eller studera för att kunna betala räkningar, att transportera oss, att spendera tid med andra för att uppehålla vår sociala status och kontakt med omvärlden, att laga mat och äta för att orka träna, jobba, studera med flera. Min uppsats handlar om att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram fem elitsatsande individer och deras väg med dessa omgivande faktorer som påverkar dem på vägen mot sitt mål. Mitt fokus ligger på kvinnlig elitsatsning och att skildra den personliga utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Här har jag tagit mer hänsyn till öppenhet och förståelse med ett fenomenologiskt perspektiv för att kunna öppna upp för tolkningar med skildringar från mina informanters berättelser. Denna uppsats har därför en strukturerad uppdelning med olika ingångspunkter. Det finns en del av uppsatsen med fokus på individ, en del uppväxt, en del familjens syn, samt en del på gruppen som lag. Hur alla dessa perspektiv på sitt eget sätt varit med och påverkat individen till att skapa sin identitet. De fem intervjuerna som uppsatsen grundas på utgår från en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en genomfördes i Karlstad och mina informanter hade en god spridning från hemorter runt om i landet. Resultaten från informanterna tyder på gemensamma nämnare mellan olika områden och dess effekter de har på kvinnligt elitsatsande. Mycket tydliga resultat framkom angående familjens påverkan på individen och gruppers inverkan med positiva utvecklingar. Hur den mentala påfrestningen kan förebyggas och vad en grupptillhörighet kan betyda för en individ. / To invest in something you care about, to aim for a goal, may not seem very strange to many. But to spend most of your time to actualize this goal is not as common. In a daily routine there are plenty of chores that are necessary like going to work, pay the bills, commute, socialize and so on. This essay will treat these factors and their effect on five individual elite athletes on their journey of reaching their goals through qualitative interviews. The focus will be on female elite athletes and depict the individual development through a historical perspective. I have taken consideration in openness and understanding through a phenomenological perspective to be able to open up for interpretations from my interviewed narratives. The essay will therefore have a structured division with different angles. These parts will be focusing on the individual itself, their childhood, the families point of view, group dynamic in team sports and how all of these different perspectives contribute to the individual. The five interviews that the essay is based upon revolves around a semi structured interview guide. The interviews took place in Karlstad but all of the informants are not originally from Karlstad neither did they grow up with each other. The results from the informants all signify a coherent marker between the different fields and the effects involving feminine elite athletes. Very clear results emerged regarding the family’s effect on the individual and the influence of groups and positive personal developments.  How the mental struggle can be prevented by group affiliation and how that contributes to the individual.

Research shows that the pupils in school need anchoring in reality and motivation to become interested and understand history. Local history is the history about the community and makes it possible for the ordinary person to become part of historic events. The aim with this study is to clarify in which magnitude local history is taught in middle school, how and what is taught and if teaching local history contributes to the development of the pupils´ identity and knowledge. Interviews with teachers in middle school reveals that the teachers mainly teach local history by visiting different locations, for example museums. Teachers use local history when ordinary history lessons need clarification. The study contains a survey that shows that the larger part of the pupils who answered the survey knows what local history means. The pupils are also mainly interested in his or her family history compared to history in general and history about his or her hometown. / Forskning visar att eleverna i skolan behöver verklighetsförankring och motivation för att intressera sig och förstå historia. Lokalhistorien är historia om närsamhället och möjliggör för den vanliga människan att vara delaktig i det historiska skeendet. Syftet med denna studie är att förtydliga i vilken omfattning lokalhistoria undervisas på mellanstadiet, hur och vad som undervisas, samt om undervisning av lokalhistoria bidrar till elevers identitets- och kunskapsutveckling. Genom lärarintervjuer framkommer det att lärarna främst undervisar om lokalhistoria genom olika studiebesök, men också för att förtydliga undervisningen av historia. Studien innefattar en enkätundersökning med syfte att undersöka om elever som går i årskurs sex har intresse av historia och om deras reflektioner kring lokalhistoria. Enkätundersökningen visade att större delen av de elever som svarade på enkäten vet vad lokalhistoria betyder. Eleverna är också främst intresserade av sin familjs historia jämfört med historia allmänt och om sin hemstad.