Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är vanligast bland tonåriga flickor och unga kvinnor. Sjukdomen har den högsta dödlighetsgraden av alla psykiatriska störningar. Familjer till personer med ätstörning är kända för att drabbas av svårigheter som stress och de är i stort behov av hjälp. Syftet var att belysa familjens upplevelser när en familjemedlem drabbats av AN. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats genomfördes. Litteratursökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, därefter gjordes en innehållsanalys av 14 artiklar. Resultatet visade att familjemedlemmar upplever sjukdomen AN och dess påfrestningar på olika sätt. Följande fyra kategorier presenterades i resultatet: Sjukdomens påverkan på familjen, emotionell påverkan av sjukdomen, syskons upplevelser och upplevelse av vården samt vägen tillbaka. Diskussionen kom fram till att resultatet i denna litteraturöversikt visade att familjen kände sig hjälplösa och saknade strategier att hantera situationen de drabbats av. Teorin KASAM ansågs kunna beskriva varför en familj påverkas som den gör. Hur familjen mår och hur sjukdomen påverkar familjen. Slutsatsen blev att litteraturöversiktens resultat ansågs vara överförbar till andra situationer. Oavsett vilken sjukdom ett barn drabbas av drabbas hela familjen. Det finns relativt mycket forskning om olika behandlingar men betydligt mindre om omvårdnaden. Resultatet i denna litteraturöversikt beskriver upplevelsen av hur det är att leva med en dotter som har drabbats av AN, vidare forskning gällande upplevelsen av att ha en son som drabbats av AN efterfrågas. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-23</p>

Inledning: Den specialiserade ätstörningsvård som bedrivs i Stockholm har olika behandlingskoncept gällande anorexia nervosa (AN) för ungdomar. Familjens roll varierar likväl. Syftet med denna studie är att jämföra två av de största ätstörningsklinikerna i Stockholm; AB Mando samt Stockholms Centrum för Ätstörningar (SCÄ) för att se om och i så fall hur de skiljer sig åt. Frågeställningar: Vilken grundsyn har vårdpersonal vid två olika kliniker på AN och på familjen roll under behandlingsarbetet och hur argumenterar man för detta? Hur går behandlingen till och vad är familjens roll? Hur förhåller man sig överhuvudtaget till familjen och varför? Metod: I studien, som är en kvalitativ undersökning, har vårdpersonal från dessa ätstörningskliniker deltagit i semistrukturerade intervjuer. Studien är bearbetat utifrån en tematisk analys. Resultat: De två klinikerna skiljer sig diametralt åt vilket grundar sig i två helt olika kunskapsparadigm. Med utgångspunkt i den teoretiska bakgrunden kan man se att det systemteoretiska synsättet råder på SCÄ där familjen roll är avgörande under behandlingen, genom att arbeta relationellt med hela familjen så kan patienten tillfriskna. På Mando där det inlärningsteoretiska/biologiska synsättet råder är konceptet det motsatta; genom att särskilja patienten från familjen och hemmiljön kan tillfrisknande ske då det ätstörda beteendet riskerar att vidmakthållas om patienten är kvar i den kontext där det blivit inlärt. Diskussion: Dessa olikheter torde ge skilda kliniska implikationer. Frågan om lika vård lyfts men också att det kan vara en fördel med ett varierat behandlingsutbud utifrån familjens behov. / Introduction: The specialized eating disorder treatments provided in Stockholm have different treatment concepts of anorexia nervosa (AN) for adolescents. The role of the family varies as well. The purpose of this study is to compare two of the biggest eating disorder clinics in Stockholm, AB Mando and the Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) to see whether, and if so, they differ. Questions: What views have health professionals at two different clinics on AN and the family's role in the treatment process, and how do they argue for this? How does one relate to the family and why so? Method: In this study, which has a qualitative approach, health professionals at the two eating disorder clinics participated in semi-structured interviews. The interviews were processed in a thematic analysis. Results: The two clinics differs diametrically, which is based in two completely different paradigms. Based on the theoretical background, one can see that the system theoretical approach prevails at SCA, where the family's role is crucial during treatment, only by working relationally with the whole family the patient can recover. At Mando where learning theory / biological approach prevails, the concept is the opposite; by separating the patient from the family and the home environment recovery can be made. The behavior is likely to be maintained if the patient is left in the context where the eating disorders has developed. Discussion: These differences should result in different clinical implications. The issue of equal treatment is raised, but also that it can be an advantage with a varied range of treatments based on the varied needs of the families.

Syftet med denna studie är att undersöka BVC:s möjligheter att förebygga de separationer som sker till följd av omställningen från att vara ett par till att även bli förälder. I studien beskrivs BHV-sjuksköterskors uppfattning om prevention av separation under småbarnsfasen samt hur BHV-sjuksköterskor ser på sina förutsättningar att arbeta med föräldrars parrelation. Studien är en kvantitativ enkätstudie. Enkäten har besvarats av BHV-sjuksköterskor anställda i Region Östergötland eller privata utförare med Region Östergötland-avtal. Totalt delades 99 enkäter ut. Svarsfrekvensen var 83 %. Resultatet visar att BHVsjuksköterskor uppfattar att det är möjligt att förebygga separation hos föräldrar i småbarnsfasen, att brister sällan framkommer i föräldrars parrelation på BVC och att många BHV-sjuksköterskor inte upplever att de har förutsättningar att arbeta med frågan. Slutsatsen är att BVC är i behov av ett förtydligat uppdrag om de ska arbeta med föräldrars parrelation liksom få rätt förutsättningar att utföra ett sådant uppdrag. / The purpose of this study is to examine the possibilities for Swedish Child Healthcare Centers to prevent parents separating as a consequence of transitioning from being a couple to having a child and becoming parents. The current study describes Child Health Care nurses’ opinions on preventing parents with small children from separating, as well as these nurses’ opinions on their possibilities to work with the parents on their relationships. The study is a quantitative questionnaire study answered by Child Health Care nurses working in public healthcare in Region Östergötland or in private facilities contracted by Region Östergötland. 99 questionnaires were handed out in total, and the answer frequency was 83 %. The results show that Child Health Care nurses feel it is possible for them to prevent parents with small children from separating, that flaws in the parents’ relationships are rarely detected at the Child Health Care Centers, and that many Child Health Care nurses don’t feel they have any possibilities to work on this issue. The conclusion is that Child Health Care Centers are in need of a clear description of their task, and whether or not this includes working with parents’ relationships; and if it does, how the centers can attain the necessary prerequisites for carrying out this task.

Syftet för detta arbete är att undersöka relationer mellan matematikundervisning och matematikläxor i högstadiet. Litteraturstudien ska besvara vilken betydelse matematikläxor har för elever, föräldrar och lärare. Flera tidigare forskningsstudier har redan visat att läxor är ett viktigt verktyg för elevers allmänna lärande i skolan, men fokus för denna studie ligger på matematikundervisning. För att hitta litteratur som är relevant för undersökningen används sökmetoder beskrivna i metodlitteratur. Litteratursökningen sker i den nordamerikanska databasen ERIC och den nordiska databasen DIVA. Anledning till dessa två databaser valdes är att sökresultat i ERIC kan ge mer globalt perspektiv i matematikutbildning, medan resultat av litteratursökning från DIVA innehåller forskning från nordiska länder, vilka har mer liknande skolsystem som Sverige. Litteraturen ska vara refereegranskad för att den ska ha en god tillförlitlighet. Resultatet från litteraturstudien visar att samverkan mellan föräldrar, elever och lärare i matematikläxor har stor betydelse. Genom att förtydliga utformning av matematikuppgifter samt återkoppling kan lärare positivt påverka kvaliteten hos matematikläxor. Genom automatisk återkoppling blir digitala matematikläxor mer effektiva än traditionella matematikläxor. Forskning visar även att elevernas motivation är det allra viktigaste när det gäller matematikläxor. Föräldrars roll varierar beroende på kulturbakgrund. I en kultur där föräldrar brukar engagera sig i barnens läxor, kan deras roll vara stor, men om föräldrar saknar engagemang i barnens läxor, då är deras påverkan svag. Tänkbar forskning inom området i framtiden kan handla om hur många föräldrar som har förutsättningar att hjälpa barnen med läxor. Eftersom det finns läxhjälp i svenska skolan, kan man också forska om hur läxhjälpen påverkar elevers prestationer i läxor samt deras skolresultat i matematik. Nyckelord: Matematikundervisning, matematikläxor, grundskola, årskurs 7–9, familjens påverkan i matematiklärande / The purpose of this work is to investigate relationships between mathematics teaching and mathematics homework in grades 7 to 9 . The literature study will answer the importance of mathematics homework for students, parents and teachers. Several previous research studies have already shown that homework is an important tool for students' general learning in school, but the focus of this study is on mathematics teaching. To find literature that is relevant to the study, search methods are used that were described in the literature about methods. The literature search takes place in the North American database ERIC and the Nordic database DIVA. The reason for choosing these two databases is that search results in ERIC can provide a more global perspective in mathematics teaching, while results from literature searches from DIVA include research from Nordic countries, which have school systems more similar to Sweden. The literature must be peer-reviewed in order for it to have good reliability. The results from the literature study show that collaboration between parents, students and teachers in mathematics homework is of great importance. By clarifying the design of mathematics assignments and feedback, teachers can positively influence the quality of mathematics homework. Through automatic feedback, digital math homework becomes more efficient than traditional math homework. Research also shows that students' motivation is the most important thing when it comes to math homework. The role of parents varies depending on cultural background. In a culture where parents tend to get involved in their children's homework, parents' roles can be large, but if parents lack commitment to their children's homework, then their influence is weak. Possible research in the field in the future may be about how many parents have the potential to help their children with homework. Since there is study help for homework in the Swedish school, one can also research how such study help affects students' performance in homework and their school results in mathematics. Keywords: Mathematics teaching, mathematics homework, middle school, grades 7-9, the family's influence in mathematics learning

<p>När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras.</p> / <p>When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.</p>

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död. Resultatet behandlar närståendes behov utifrån fem kategorier: bemötande, information, närvaro, avsked och uppföljning. Närstående upplever ofta brister i sjukvårdspersonalens förmåga att möta deras behov. Brister som rapporterats gäller framförallt närståendes behov av bemötande och information, vilket kan sätta djupa spår hos efterlevande. Kunskapen om nyttan av att möta efterlevandes behov av uppföljning efter plötsliga dödsfall bedöms i dagsläget inte vara tillräcklig. Kunskapen om närståendes behov vid plötsliga dödsfall behöver fördjupas. Ytterligare forskning krävs, då området i dagsläget är eftersatt. Initialt bör dock existerande forskning implementeras. / When sudden death occurs, the survivors do not have a chance to mentally prepare for the loss. Survivors suffer high risk of complicated grief reactions, resulting in mental and physical illness. This group is not met sufficiently by structured evidence-based care, in proportion to the care of survivors expecting the loss. The purpose of the literature study was to highlight the needs of relatives confronted with sudden death, and to emphasize relevant nursing measures in acute stages. This paper is a survey of literature based on 13 research articles, in various ways dealing with needs of bereaved confronted with sudden death. The result deals with the needs of close relatives based on five categories: caring, information, proximity, viewing the body and follow-up. Survivors often experience gaps in health professionals' ability to meet their needs. Deficiencies regarding relatives’ needs of caring and information often results in negative long lasting memories. Knowledge of the benefits of meeting the needs of survivors regarding follow-up after a sudden death, is to this date considered insufficient. Knowledge of survivors confronted with sudden death need to be further explored. Further research is required, since the area of current situation is neglected. Initially, however, existing research need to be implemented.

No description available.