Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Bakgrunden till denna litteraturstudie var att tidigare forskning påvisat att framtagna riktlinjer gällande preoperativ fasta inför planerade operationer ej efterlevs optimalt. Syftet var att beskriva vuxna patienters fysiska och psykiska symtom vid fasta i väntan på planerad operation, hur sjuksköterskan kan främja patientens hälsa under den preoperativa tiden samt beskriva de ingående studiernas urvals- och datainsamlingsmetod. Metoden som användes var en beskrivande litteraturstudie där artiklar söktes via PubMed (Medline) och Cinahl. Där påfanns 17 artiklar som utgjorde grunden till studien. I resultatet framkom att patienter som fastar i väntan på planerade operationer visar på fysiska symtom som törst, hunger och illamående samt psykiska symtom som oro och ångest. Den övergripande omvårdnadsåtgärden för att förebygga dessa symtom vid fasta i väntan på planerad operation var att administrera patienten kolhydratrik dryck fram till två timmar innan operation. Vidare framkom sjuksköterskans viktiga roll att beakta detta och främja för ökad hälsa för patienter i väntan på planerade operationer. Slutsatsen visar på att det behövs kontinuerliga uppdateringar och spetsutbildningar samt utökat samarbete mellan de olika professionerna och klinikerna för att vårdpersonal skall bli medvetna om detta problemområde. Bättre förutsättningar skapas då för såväl patienterna som vårdpersonal inom den planerade operationsverksamheten.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på frukostätande och högstadieelevers tankar kring frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag och tre elever åt frukost endast på helgerna. De som hoppade över frukosten på vardagarna verkade klara sig ganska bra med sitt skolarbete trots allt. Det fanns viss koppling mellan vissa av elevernas vana att fasta och utebliven frukost när det gällde deras kroppskännedom och hur deras hälsotillstånd påverkar skolprestationer. Flickorna var mer medvetna om sin hälsa och hälsofrågor än pojkarna i intervjuerna. Förutom tidsbrist, trötthet eller dålig aptit som var orsaker till utebliven frukost, fanns det en elev som mådde dåligt av att äta frukost på morgonen. Frukost kan orsaka magont, stress, trötthet och därmed sämre skolprestation enligt henne, vilket ät motsatsen till vad de flesta tidigare forskning om frukost har visat. Eleven tyckte att det är det viktigt att äta frukost trots att hon själv inte upplevde någon nytta av att äta frukost. Frågan är om hon också ska äta en ordentlig frukost på morgonen när hennes kropp säger ifrån. Tål hon inte äta på morgonen eller uppstår besvären på grund av hennes ovana att äta frukost. Olika perspektiv och orsaker till symptomen och konsekvenser av utebliven frukost kommer att diskuteras. Studien har också visat att frukostätande är ett komplicerat fenomen där olika faktorer spelar in. Eftersom varje individ är olika, borde skolverksamheten ta hänsyn till individens olika behov. Så länge det finns nackdelar med att äta frukost, även om de som inte äter frukost är en monoritet, borde vikten av frukostätande introduceras försiktigt.

Syftet med studien var att undersöka om utövandet av ramadan påverkar muslimska elevers prestation i skolan. Vi som blivande lärare ville med denna studie få mer kunskap och erfarenhet kring ramadans inverkan på elever med syfte att skapa ett positivare undervisningsklimat. Sverige är ett mångkulturellt land och i nästan varje klass finns det elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Det är viktigt i skolan att kunna anpassa och ge varje elev så bra förutsättningar som möjligt. Detta uppnås, enligt undersökningen, bäst genom förståelse för varje elevs kulturella och religiösa bakgrund. Först då blir det möjligt att uppfylla varje individs behov. För att besvara frågeställningarna har en enkätstudie använts. Denna metod valdes för att den var bäst lämpad för att undersöka arbetets syfte. Resultatet i undersökningen visar att eleverna påverkas negativt både psykiskt och fysiskt under utövandet av ramadan. En av slutsatserna i uppsatsen är att fastan påverkar eleverna. Resultatet visar att skolan måste arbeta för att utveckla sin förmåga att anpassa sig efter elevernas individuella behov under ramadan. I syfte att eleverna inte hamnar efter i undervisningen på grund av deras tro.

Sammanfattning Bakgrund: Dagens stillasittande livsstil med ökat intag av energigivande ämnen resulterar i ett konstant anabolt hormonellt påslag. Detta leder till ökad övervikt och andra välfärdssjukdomar. Det rekommenderas att individer håller sig till en hög måltidsfrekvens med jämna mellanrum under dagen. Detta har börjat ifrågasättas med konkurrerande alternativ som involverar en tidigare samhällslivsstil så långt som 10 000 år sedan, då måltidsfrekvensen inte kunde planeras på samma sätt som idag. Syfte: Syftet är att under sju veckor undersöka effekten av två stycken veckovisa 24-timmars periodiska förbud mot intag av energigivande ämnen, med implementering av fysisk styrketräning och dess effekt på lean body mass (LBM) och fettvikt hos yngre individer. Metod: Två separata 24-timmars perioder av fasta i samband med tre separata styrketräningstillfällen genomfördes per vecka under sju veckor. Kroppsmått gällande kroppsfett i procent, fettvikt i kilogram (kg), kroppsdimensioner i centimeter (cm), LBM och total kroppsvikt i kg togs innan och efter studiens genomförande. Sju deltagare (två män och fem kvinnor) slutförde sitt deltagande i studien. Resultat: Samtliga deltagare ökade i LBM, med en medelökningen på 1,3 kg. Den största ökningen var 2,6 kg, och återfanns hos två deltagare. Samtliga deltagare minskade sitt procentuella kroppsfett. Den högsta minskningen var 4,8 %, den lägsta minskningen var 1 %. Medelminskningen i fettvikt var 2 kg hos individerna. Den största minskningen av fettvikt var 4,2 kg, och den lägsta minskningen var 0,64 kg. Slutsats: Periodisk fasta under två stycken 24-timmarsperioder per vecka kan fungera som ett verktyg för att minska fettprocent/fettvikt och samtidigt öka muskelmassan om det görs i kombination med tre stycken styrketräningstillfällen under samma vecka. Denna slutsats ifrågasätter äldre forskning och påståenden om vikten vid att hålla en hög och jämn måltidsfrekvens. / Abstract Background: Today's sedentary lifestyle with increased intake of energy giving substances results in a constant anabolic hormonal onset. This leads to increased obesity and other lifestyle diseases. It is recommended that individuals adhere to a high meal frequency at regular intervals throughout the day. This has been questioned with competing alternatives involving a former lifestyle as long as 10 000 years ago, when the meal frequency could not be planned in the same way as today. Objective: To investigate the effects of two 24 - hour periodic total restriction of consumption of energy giving substances, with the implementation of physical strength training and its effect on lean body mass (LBM) and fat mass in young individuals. Method: Two 24 hour periods of intermittent fasting in combination to three separate weight training sessions took place weekly for seven weeks. Body measurements involving body fat percentage, fat mass in kilograms (kg), body perimeters in centimeters (cm), LBM and total body weight in kg was measured before and after the study. Seven participants completed the study. The group included two men and five women (n = 7). Results: All participants increased their LBM, the mean increase was 1.3 kg. The largest increase was 2.6 kg, and was found among two of the participants. All participants reduced their body fat percentage. The highest reduction was 4.8 %, the lowest reduction was 1 %. The average decrease in fat weight was 2 kg. The largest reduction in fat weight was 4.2 kg, and the lowest reduction was 0.64 kg. Conclusion: Intermittent fasting during two separate 24-hour periods per week can serve as a tool in reducing body fat / fat mass while increasing muscle mass if done in combination with weight training three times during the same week. This finding questions the earlier research and claims about the importance of maintaining a consistently high meal frequency.

<p>Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan gör en preoperativ bedömning av nutritions- och vätskestatus. Sjuksköterskans kliniska bedömning har stor betydelse för hur patienterna klarar det pre-, peri- och postoperativa förloppet. Syftet med litteraturstudien var att belysa användningen av evidensbaserad omvårdnad i samband med preoperativ fasta. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Ur resultatet framkommer det att genomsnittstiden för preoperativ fasta fortfarande är 11-14 timmar. De vanligaste orsakerna till varför evidensen brister är ostrukturerade operationsprogram och oklara riktlinjer. Enligt lagar och författningar, ska sjuksköterskor kritiskt reflektera över rutiner och arbeta evidensbaserat. Ytterligare forskning behövs angående vårdpersonalens följsamhet av riktlinjerna i Sverige, samt om tillämpning av omvårdnadsdiagnoser skulle bidra till att individanpassad omvårdnad prioriteras när det gäller den preoperativa fastans längd.</p>

<p>The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards. The mean fasting time in the thoracic ward was 12 hours compared to six hours in the ear, nose and throat ward and five hours in the plastic surgery ward. Only 27 % (8/30) of the patients knew the reason for fasting before anesthesia. Patients experienced significantly more thirst, nausea and hunger after than before surgery but no difference was seen between men and women. Patients from the thoracic surgery ward experienced more nausea before surgery than the others. The conclusion is that the compliance to the recommendations for preoperative fasting is insufficient and doesn´t comply to the patients needs.</p>

The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards. The mean fasting time in the thoracic ward was 12 hours compared to six hours in the ear, nose and throat ward and five hours in the plastic surgery ward. Only 27 % (8/30) of the patients knew the reason for fasting before anesthesia. Patients experienced significantly more thirst, nausea and hunger after than before surgery but no difference was seen between men and women. Patients from the thoracic surgery ward experienced more nausea before surgery than the others. The conclusion is that the compliance to the recommendations for preoperative fasting is insufficient and doesn´t comply to the patients needs.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi på grund av risken för kräkning och aspiration av ventrikelinnehållet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angående preoperativ fasta och därigenom har riktlinjerna förändrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten är det idag mer regel än undantag att fasta från midnatt för patienter som ska genomgå elektiv kirurgi på förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer på erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara två timmar för vätska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för patienternas omvårdnad i den kliniska verksamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan gör en preoperativ bedömning av nutritions- och vätskestatus. Sjuksköterskans kliniska bedömning har stor betydelse för hur patienterna klarar det pre-, peri- och postoperativa förloppet. Syftet med litteraturstudien var att belysa användningen av evidensbaserad omvårdnad i samband med preoperativ fasta. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Ur resultatet framkommer det att genomsnittstiden för preoperativ fasta fortfarande är 11-14 timmar. De vanligaste orsakerna till varför evidensen brister är ostrukturerade operationsprogram och oklara riktlinjer. Enligt lagar och författningar, ska sjuksköterskor kritiskt reflektera över rutiner och arbeta evidensbaserat. Ytterligare forskning behövs angående vårdpersonalens följsamhet av riktlinjerna i Sverige, samt om tillämpning av omvårdnadsdiagnoser skulle bidra till att individanpassad omvårdnad prioriteras när det gäller den preoperativa fastans längd.