Bakgrunden som har lett fram till denna studie är den pågående harmoniseringsprocessen som resulterat i att den svenska redovisningen influerats allt mer av den internationella redovisningen. I takt med detta beslutade BFN att år 2014 införa K3-regelverket med tillhörande komponentavskrivning, vilket bidragit till en ökad jämförbarhet mellan de små och medelstora onoterade företagen. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte som är att inom fastighetsbranschen undersöka och förklara hur K3-regelverket vid det första redovisningstillfället tillämpats utifrån komponentmetoden enligt K3. Syftet är även att undersöka och förklara eventuella förändringar i avskrivningskostnaden samt vilka faktorer som kan tänkas påverka fastighetsföretagens komponentindelning. Studien utgår från tre forskningsfrågor och beskrivs som följande: Hur delar fastighetsföretagen in sina byggnader i olika komponenter? Har avskrivningskostnaden förändrats i förhållande till den tidigare metoden? Vilka faktorer kan tänkas påverka eventuella skillnader i fastighetsföretagens komponentindelning? För att kunna besvara studiens syfte har undersökningen genomförts i positivistisk anda och tillämpat en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Studien har tillämpat en empirisk dokumentstudie där fastighetsföretagens årsredovisningar granskats. Det insamlade materialet har presenterats i form av diagram och tabeller samt analyserats med hjälp av statistiska mått. Den kvantitativa undersökningen har kunnat stärka fastighetsföretagens skillnader vad gäller företagens komponentindelning och bedömningen om vad som anses vara en betydande komponent. Resultatet visar också att avskrivningskostnaden ökat i förhållande till den tidigare avskrivningsmetoden. Undersökningen påvisar att ägarstruktur har en inverkan på företagen och deras komponentindelning medan storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad inte visar sig ha någon inverkan. Ett förslag till vidare forskning är att undersöka varför majoriteten av privata företag valt att frivilligt tillämpa IFRS samt varför K3 inte ansetts vara fördelaktigt. Ett ytterligare förslag är att undersöka de faktorer som inte påvisat ett samband i denna studie samt andra eventuella faktorer som kan tänkas påverka företagens komponentindelning.

Titel: Hur marknadsorienterar sig kommersiella fastighetsföretag? Ämne/Kurs: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Matilda Freij och Sara Olsson Handledare: Agneta Sundström Inledning: Fastighetsföretag som arbetar med att hyra ut kontorslokaler möter ofta problem med vakanser. Detta innebär att hantera tomma och outhyrda lokaler. Konkurrens om kunderna har hårdnat genom åren och företag fokuserar hur de ska orientera sig mot marknaden och kunderna. Marknadsorientering har visats ha en positiv effekt på företags resultat och kan ge en minskad vakansgrad. Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur fastighetsföretag marknadsorienterar sig mot kunder för att minska vakansgraden i kommersiella lokaler och kontor. Metod: Studien utgår från att förstå och tillämpar därför en kvalitativ metod. Det empiriska materialet är insamlad via personliga intervjuer med chefer och anställda på företagen. Sekundärdata är insamlad från företagens årsredovisningar, broschyrer och faktablad. Resultat & analys: Resultatet av intervjuerna med fastighetsföretagen visar att alla tillämpar marknadsorientering i viss utsträckning. De är främst inriktade på kundorientering där kundens behov och problem är i fokus. Av analysen framgår att endast två av företagen erbjuder överlägsna värden som är specifika för företaget. Slutsats: Fastighetsföretag tillämpar inte marknadsorientering tillfullo. De skapar värden via marknadsinformation från nära kundrelationer. Relationerna har i viss mån påverkan på vakansgraden och företag uppfattar att de tillfredsställer kundens behov. Förslag till fortsatt forskning: I kommande studier finns möjlighet att utöka vår studie ytterligare genom att tillämpa enkäter för att få kundernas uppfattning av värde och jämföra denna mot företagets uppfattning. En annan infallsvinkel kan vara hur implementering av marknadsorientering skulle kunna gå till. Nyckelord: Marknadsorientering, fastighetsföretag, vakanser, kundorientering och kundvärde

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag? Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektet är uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En del företag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sin storlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad har betydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3, är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter. Skillnaderna mellan regelverken är att K2 är mer regelbaserat och K3 är uppbyggt utifrån principer som öppnar för egen bedömning i redovisningen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar valet av regelverk bland fastighetsföretag, och därmed förklara varför det eventuellt skiljer sig åt. Metod: Undersökningen har en deduktiv ansats med kvantitativ metod och deskriptiv statistik. Teoretiska referensramen bygger mestadels på tidigare forskning inom redovisningsval i form av vetenskapliga publikationer samt juridisk teori från BFN. Ur detta har en undersökningsmodell, a priori, arbetats fram samt forskningsfrågor för undersökningen. Empirin utgörs av en enkätundersökning som i analyskapitlet kopplas tillbaka mot teorin. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att de begrepp, som tidigare forskning påvisat har en påverkan för valet av redovisningsprincip, inte stämmer för den undersökta gruppen. En ytterst liten påverkan uppvisas och det är inte säkerställt att det påverkar valet av redovisningsregler. Det som visar störst påverkan och då betydelse för valet är företagens storlek då de enligt företagets storlek anser sig tvingade att välja utan annan påverkan. Förslag till fortsatt forskning: Från respondenternas åsikter om denna undersökning har förslag till fortsatt forskning hittats. Fastighetsföretagen vill gärna se en undersökning som försöker identifiera hur företag arbetar med komponentmetoden och hur många komponenter de identifierar i sina fastigheter. En ny undersökningsmodell har genererats ur resultaten som kan ligga till grund för vidare studier inom området. Nyckelord: Redovisningsval, K2, K3, fastighetsföretag, komponentmetoden

Titel: Marknadsorienteringens inverkan på vakansgrad Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Rusul Mahdi och Daniella Näslund Handledare: Agneta Sundström Datum: 2015 – maj   Syfte: Syftet är att öka förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering med avseende på informationshantering i relation till kunder och hur det arbetet inverkar på företagens vakansgrad. Metod: Studien syftar till att öka förståelse och utgår därmed från en kvalitativ metod. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer utförda på fyra fastighetsföretag i Sverige. För att analysera materialet har vi relaterat empirin till teori genom att ställa dessa delar mot varandra vilket har gjorts med hjälp av identifierade nyckelområden. Resultat & slutsats: Samtliga fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering mot kund i enlighet med teorin. Företagens arbete med marknadsorientering är i stort lika. Skillnaderna ligger i den omfattning och utsträckning som företagen arbetar med informationen. Studien visar att marknadsorientering har låg inverkan på vakansgrad och att det beror på olika faktorer på marknaden. Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier kan använda studiens teoretiska modell för att studera om arbetet med marknadsorientering och dess inverkan skiljer sig åt på olika marknader och för att applicera den till andra affärsprestationer än vakansgrad. Uppsatsens bidrag: Vår studie bidrar till att ge ökad förståelse för hur privata fastighetsföretag arbetar med marknadsorientering ur ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Studien har även bidragit till att visa att arbetet med marknadsorientering har låg inverkan på företags vakansgrad och på deras arbete med att få nya hyresgäster. Nyckelord: Marknadsorientering, kundorientering, privata fastighetsföretag, vakans

Syfte: Från den 1 januari 2014 är det obligatoriskt för alla stora, onoterade företag att tillämpa regelverket K3. Fastighetsföretag blir direkt påverkade, i och med skyldigheten att tillämpa komponentavskrivning på sina fastigheter. Utifrån detta har studiens syfte tagits fram, vilket är att beskriva hur fastighetsföretagen har tillämpat K3-regelverket, med avseende på komponentmetoden och dess indelning. Vidare är syftet att undersöka om avskrivningskostnaden eventuellt har förändrats samt undersöka vilka faktorer som kan förklara komponentindelningen. Dessa faktorer är revisionsbyrå och ägarnas ställda krav, som inte studerats tidigare, samt tidigare undersökta faktorerna storlek och lönsamhet. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt och en kvantitativ metod där en deduktiv forskningsansats tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in genom fastighetsföretagens årsredovisningar samt ägardirektiv. Insamlad data presenteras genom diagram samt tabeller. Analysen har gjorts genom att data ställs mot teorier samt tidigare forskning. Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att ett antal fastighetsföretag inte redogör för sina komponenter, trots skyldigheten att tillämpa komponentmetoden enligt K3. För fastighetsföretagen som har redovisat komponenter, råder stor variation vid indelningen. Efter införandet av komponentmetoden har avskrivningskostnaderna ökat, i jämförelse med tidigare tillämpad avskrivningsmetod. Vidare visade resultatet att ingen av de undersökta faktorerna kan förklara företagens indelning av komponenter. Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är inledningsvis att undersöka varför vissa fastighetsföretag inte har någon tydlig indelning av komponenter, trots att de tillämpat K3. Vidare kan det vara intressant, att om några år undersöka om någon praxis etablerats kring indelningen av komponenter hos fastighetsföretag.

<p><p><strong> </strong></p><strong>Titel: </strong>Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag – jämförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag</p><p> </p><p><strong>Författare: </strong>Karolina Eklöw & Sofia Löfström</p><p><strong>Handledare: </strong>Bengt Larsson</p><p> </p><p><strong>Termin: </strong>VT 2010</p><p> </p><p>Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det går både att kombinera dessa två eller att välja en av dem. Outsourcing innebär att ett företag lägger ut uppgifter på entreprenad och därmed låter andra sköta dem medan insourcing är när ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns både fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera på det som är väsentligt. Nackdelar är att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan läcka ut. Med insourcing är bl.a. fördelarna att beroendet av entreprenörer minskar och att företaget själv behåller sin kunskap medan nackdelar kan vara att företaget går miste om stordriftsfördelar och att företaget har ytterligare en aktivitet att utföra själv. I och med att ett företag outsourcar skapas kontrakt och dessa kostar att både upprätta och se över och detta är en del av de transaktionskostnader som ett företag kan ha.</p><p> </p><p>Vi har valt att undersöka det privata fastighetsföretaget Apartment Bostad och det kommunal fastighetsföretaget HFAB. Syftet med uppsatsen är att se närmre på hur ett kommunalt och ett privat fastighetsföretag agerar jämfört med varandra i frågan om outsourcing och insourcing och även vilka kostnadsmässiga aspekter som kommer av besluten. Vi ville vidare ta reda på varför HFAB nu sedan en kortare tid tillbaka valt att insourca delar av sin verksamhet som tidigare varit outsourcat. Avgränsningen vi gjort är ett privat och ett kommunalt fastighetsföretag som dessutom finns i Halmstad för att underlätta jämförelsen. För vår uppsats har vi valt en kvalitativ metod eftersom denna är bäst lämpad då vi ville undersöka HFAB och Apartment Bostad mer ingående.</p><p> </p><p>Slutligen har vi kommit fram till att vad gäller fördelar och nackdelar med outsourcing och insourcing så är HFAB och Apartment Bostad överens om dessa. Valet mellan outsourcing och insourcing beror mycket på hur företaget prioriterar och hur de verkar på hyresrättsmarknaden. En likhet som har kommit fram mellan HFAB och Apartment Bostad är att de inte gör några större beräkningar inför beslut om insourcing eller outsourcing. Det som är mest väsentligt är vad HFAB och Apartment Bostad får för pengarna. Ett exempel är HFAB som prioriterar kvalitet och kundbemötande och därför nyligen insourcat, detta kommer i slutändan att leda till ekonomiska fördelar även fast HFAB inte redan innan insourcingen satt siffror på detta.             </p><p> </p>

<p>En börsnotering ger företag möjligheten att på ett effektivt sätt anskaffa kapital till</p><p>investeringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lång payback tid vilket innebär</p><p>att kapital är bundet under en längre period. För att rättfärdiga denna typ av investeringar</p><p>krävs det att företag är långsiktiga i sin planering och prioriterar långsiktig tillväxt. Denna</p><p>långsiktiga planering riskerar att åsidosättas på grund av olika omständigheter som kan</p><p>uppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersättning och</p><p>utdelningar är faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hämmad</p><p>tillväxt.</p>

Titel: Outsourcing och insourcing i fastighetsföretag – jämförelse av ett privat fastighetsföretag och ett kommunalt fastighetsföretag   Författare: Karolina Eklöw &amp; Sofia Löfström Handledare: Bengt Larsson   Termin: VT 2010   Ett fastighetsföretag kan sköta sin skötsel och verksamhet via outsourcing och insourcing, det går både att kombinera dessa två eller att välja en av dem. Outsourcing innebär att ett företag lägger ut uppgifter på entreprenad och därmed låter andra sköta dem medan insourcing är när ett företag har haft outsourcade aktiviteter och sedan tar tillbaka dessa för att sköta i egen regi.  Det finns både fördelar och nackdelar med dessa alternativ, fördelar med outsourcing kan vara kostnadsbesparing och att företaget kan fokusera på det som är väsentligt. Nackdelar är att kontroll över de outsourcade aktiviteterna förloras och att information kan läcka ut. Med insourcing är bl.a. fördelarna att beroendet av entreprenörer minskar och att företaget själv behåller sin kunskap medan nackdelar kan vara att företaget går miste om stordriftsfördelar och att företaget har ytterligare en aktivitet att utföra själv. I och med att ett företag outsourcar skapas kontrakt och dessa kostar att både upprätta och se över och detta är en del av de transaktionskostnader som ett företag kan ha.   Vi har valt att undersöka det privata fastighetsföretaget Apartment Bostad och det kommunal fastighetsföretaget HFAB. Syftet med uppsatsen är att se närmre på hur ett kommunalt och ett privat fastighetsföretag agerar jämfört med varandra i frågan om outsourcing och insourcing och även vilka kostnadsmässiga aspekter som kommer av besluten. Vi ville vidare ta reda på varför HFAB nu sedan en kortare tid tillbaka valt att insourca delar av sin verksamhet som tidigare varit outsourcat. Avgränsningen vi gjort är ett privat och ett kommunalt fastighetsföretag som dessutom finns i Halmstad för att underlätta jämförelsen. För vår uppsats har vi valt en kvalitativ metod eftersom denna är bäst lämpad då vi ville undersöka HFAB och Apartment Bostad mer ingående.   Slutligen har vi kommit fram till att vad gäller fördelar och nackdelar med outsourcing och insourcing så är HFAB och Apartment Bostad överens om dessa. Valet mellan outsourcing och insourcing beror mycket på hur företaget prioriterar och hur de verkar på hyresrättsmarknaden. En likhet som har kommit fram mellan HFAB och Apartment Bostad är att de inte gör några större beräkningar inför beslut om insourcing eller outsourcing. Det som är mest väsentligt är vad HFAB och Apartment Bostad får för pengarna. Ett exempel är HFAB som prioriterar kvalitet och kundbemötande och därför nyligen insourcat, detta kommer i slutändan att leda till ekonomiska fördelar även fast HFAB inte redan innan insourcingen satt siffror på detta.

En börsnotering ger företag möjligheten att på ett effektivt sätt anskaffa kapital till investeringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lång payback tid vilket innebär att kapital är bundet under en längre period. För att rättfärdiga denna typ av investeringar krävs det att företag är långsiktiga i sin planering och prioriterar långsiktig tillväxt. Denna långsiktiga planering riskerar att åsidosättas på grund av olika omständigheter som kan uppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersättning och utdelningar är faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hämmad tillväxt.

<p>Bakgrund och problemdiskussion: Införandet av att svenska noterade företag måste tillämpa IFRS/IAS i sina årsredovisningar, har inneburit stora förändringar för berörda företags redovisning.</p><p>En av dessa standarder är IAS 40 och dess huvudinnehåll behandlar hur ett företag ska värdera sina förvaltningsfastigheter. Det intressanta i dagens läge är att förvaltningsfastighetsföretagen får göra ett val av värderingsmetod vid värdering till verkligt värde.</p><p>Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska förvaltningsfastighetsföretag, belägna i olika branscher och geografiska regioner, värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde efter införandet av IAS 40. Vi vill vidare analysera om det finns ett mönster vid fastighetsföretagens val av värderingsmetod.</p><p>Metod: Vi har för avsikt att använda oss av en kvantitativ metod. Anledningen till vårt val av kvantitativ metod är att vi anser att vi kan få fram den mest relevanta och tillförlitliga informationen genom att studera våra valda företags årsredovisningar. Vi har valt att ta med hela populationen av svenska förvaltningsfastighetsföretag som tillämpar IAS 40.</p><p>De sökord som har använts är; IAS 40, förvaltningsfastigheter, fastighetsföretag, värderingsmetod, värderingsmodell, fastighetsvärdering.</p><p>Analys och slutsatser: Eftersom det är en stor del av vår population (19 av 21 företag) som använder kassaflödesmetoden kan vi inte se något samband gällande fastighetsföretagens storlek, bransch, geografisk lokalisering och val av värderingsmetod. De övriga två metoderna, ortsprismetoden och direktavkastningsmetoden, har vi kunnat se vissa mönster vid val av värderingsmetod. Till stor del stämmer vår teori, men inte helt.</p><p>Vi har kommit fram till att i de fall ortsprismetoden och/eller en övrig värderingsmetod används tillsammans med kassaflödesmetoden, så bedömer vi att dessa främst har använts som ett komplement. Detta på grund av att informationen och tillvägagångssättet är begränsat i årsredovisningarna. Det ser vi som ett tecken på att tyngdpunkten i värderingen ligger i kassaflödesmetoden.</p>