Este estudo tem por objetivo avaliar o nível de desconforto, através da Escala Visual Analógica (EVA), o Mapa de Segmentos Corporais de Corlett e Bishop (MSC) e o Questionário de Fadiga de Chalder (EFC) em operadores de telemarketing. A coleta de dados foi realizada uma vez por semana, ao longo de 2 meses de aplicação do programa de exercícios. A análise estatística sugere diminuição do crescimento do desconforto postural nos dois grupos, sendo mais acentuada no grupo experimental. Foi observada também diminuição significativa dos níveis de EVA e redução da freqüência e da prevalência de segmentos doloridos no MSC, ao se comparar dados da primeira e da última semana do estudo realizado. Quanto à fadiga também houve melhora em todas as variáveis do questionário de Chalder, indicando presença de efeitos significativos na diminuição dos níveis de fadiga. Assim, os programa de exercícios mostraram-se efetivos para diminuir o desconforto músculo-esquelético e a fadiga entre os operadores de telemarketing / The objective of this survey is to assess the telemarketing operators discomfort and mental and physical fatigue at the airway company call center before and after applying an exercise program. The objective of this survey is to assess the telemarketing operators discomfort and mental and physical fatigue at the airway company call center before and after applying an exercise program. The body map of Corlett and Bishop with a visual analogic scale and the Chalder fatigue questionnaire was applied to 84 telemarketing operators from the experimental and control groups. The experimental group has attended a 10 minutes exercise daily session and the control group a 10 minutes daily rest break. The exercise showed that is more effective than a rest break to prevent discomfort development and is important to repetitive strain injuries prevention because discomfort is one of the main predictors of this group of diseases

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrarollen och familjesituationen påverkades av utmattningssyndrom. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning och datainsamlingen har bestått av åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har analyserats med hjälp av rollteorin och valda analytiska begrepp samt med stöd av modeller och tidigare forskning. Studiens resultat visar att föräldrarnas utmattningssyndrom påverkar föräldrarollen och familjesituationen på olika sätt. De fick svårt att leva upp till förväntningar och grundläggande uppgifter inom föräldrarollen, såsom att organisera vardagslivet och att orka finnas där för barnen. Den dysfunktion som de upplevde i sin föräldraroll ledde till att de kände otillräcklighet vilket gav upphov till skuld- och skamkänslor. Empirin visar att rollerna i familjen ofta kastas om och att föräldrarna upplever någon form av rollförlust. För de som var ensamstående var det särskilt svårt då de både hade familjeansvar och var ekonomiskt begränsade på grund av sjukskrivningen. Föräldrarnas försämrade förmågor gjorde att barnen fick ta mer ansvar, vilket inte bara var negativt utan också positivt eftersom de lärde sig att ta ansvar och i större utsträckning förlita sig på hjälp från den andra föräldern. De omständigheter som bidrog till föräldrarnas utmattningssyndrom var flerdimensionella och det var svårt att skilja den ena från den andra, att det är flera olika källor till stress som orsakar utmattning. Men resultatet visar att omständigheter såsom särskilda påfrestningar, dubbla lojaliteter och höga prestationskrav i kombination med en dålig självkänsla ökade sårbarheten för att drabbas. Studiens resultat pekar även på att det görs en distinktion mellan familj och arbete trots att forskning visar att en sjukskrivning orsakad av stress rymmer många olika dimensioner. / The purpose of the study was to investigate how parenting and family situations were affected by fatigue syndrome. The study has a qualitative approach with an inductive orientation. The data collection contained eight semi-structured interviews. The empirical data has been analysed with the role theory, analytical concepts, models and with previous science. The results of the study showed that the parents' fatigue syndrome influenced the parenting and family situation in different ways. They were struggling to perform basic duties in the parenting role, such as organizing everyday life and having the energy to be with the children. The result shows that the roles in the family often reversed and the parents experienced some form of role loss. For those who were single, it was particularly difficult when they both had family responsibilities and were financially limited due the sick leave. Parents' impaired abilities made the children take more responsibility, which was not only negative but also positive because they learned to take responsibility and to rely more on the help of the other parent. The circumstances that contributed to the fatigue syndrome of the parents were multi- dimensional and it was difficult to distinguish one from the other, there are several different sources of stress. But the results show that special circumstances like specific stresses, double loyalty and high performance requirements combined with poor self-esteem, increased vulnerability to suffering. The results of the study also indicate that a distinction is made between family and work, although research shows that sick leave due to stress can accommodate many different dimensions.

Syfte: Att beskriva och kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med ME/CFS och betydelsen för aktivitetsbalans. Metod: För att besvara syftet så utfördes en litteraturöversikt som inkluderar kvalitativa studier, kvantitativa studier och litteraturstudier, totalt åtta studier. Resultat: Arbetsterapeutiska interventioner har många fördelar som visar att arbetsterapi som används i rehabilitering har betydelse för vuxna med ME/CFS i det dagliga livet på olika sätt. Att aktiviteter skulle delas upp i relation till klientens aktivitetsnivåer och energinivåer synliggjordes. Individuell intervention som Pacing strategier och Gruppintervention som Gruppbaserad self-managementprogram kan användas som arbetsterapeutiska verktyg för diagnosgruppen ME/CFS och har betydelse för aktivitetsbalans. Det framkommer att kortsiktiga individuella interventioner kan vara kan vara effektiva och att Gruppbaserad self-managementprogram visar inga långvariga effekter. Slutsats: Uppsatsen visar fördelar att tillämpa Pacing som copingstrategi inom arbetsterapi för klienter med ME/CFS. Pacing strategier kan vara ett betydelsefullt arbetsterapeutiskt verktyg eftersom klienterna behöver strategier till att bespara sina energinivåer för meningsfulla aktiviteter. Pacing strategier visar ge goda effekter och beskrivs vara den säkraste intervention för klienter med ME/CFS. Pacing möjliggör för klienterna att uppnå aktivitetsbalans i vardagen. Arbetsterapeutisk gruppintervention som Gruppbaserad self-managementprogram kan vara en del av den arbetsterapeutiska rehabiliteringen av klienter med ME/CFS. Gruppbaserade self-managementprogram är funktionellt inom primärvården, vilket uppskattades av klienterna eftersom det möjliggör klientträffar med andra med samma diagnos. Genom gruppinterventionen har klienterna lärt sig att använda Copingstrategier och arbeta med sin acceptans. Gruppinterventionen resulterade att klienter lärde sig att undvika överansträngning, lärde sig att förändra levnadsvanor, energibesparing vilket kan stödja klienterna. Resultatet visar att efter genomförd gruppintervention är det betydelsefullt för klienter att hålla kontakten och skapa nätverk mellan klienterna. Arbetsterapi och arbetsterapeuten har betydelse för rehabiliteringen av klienter med ME/CFS och för deras aktivitetsbalans i dagliga livet. Det är viktigt att ta hänsyn till klientens uppfattningar, värderingar och synpunkter i relation till klientens diagnos. Ett dåligt bemötande och omhändertagande i hälso-och sjukvården kan påverka rehabiliteringen negativt. Det är betydelsefullt att arbetsterapeuten respekterar och har kunskapen om diagnosens pendlande symtom i samband med rehabiliteringsinsatser och interventioner. Det finns ett behov och efterfrågan om vidare forskning inom området, eftersom det är ett begränsat område gällande arbetsterapi och arbetsterapeutens betydelse i rehabilitering för klienter med ME/CFS som kan främja aktivitetsbalans.

Inledning: Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) kännetecknas som en inflammation i hjärna och ryggmärg och karakteriseras framför allt av ihållande utmattning. Sjukdomen är ingen kultursjukdom eller lokal företeelse utan den förekommer i diverse åldrar, länder och sociala grupper. Ansträngningsutlöst försämring (PEM) är ett kardinalsymtom för sjukdomen. PEM kännetecknas av en förvärring av symtom efter rörelse, ortostatisk eller neuromuskulär stress och/eller kognitiv aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen och erfarenheten av ansträngningsutlöst försämring (PEM) hos personer med ME/CFS. Metod: En kvalitativ empirisk studie baserad på bloggar med deduktiv ansats. Livsvärldsteorin användes som en teoretisk referensram. Resultat: Resultatet visade att personer med ME/CFS beskrev PEM som en påfrestande och dramatisk upplevelse och att det krävdes ständiga anpassningar för att undvika försämringen. Situationen förvärrades ytterligare av ett bristfälligt och empatilöst bemötande inom sjukvården. Slutsats: På grund av känslighet för stimuli behöver varje handling gentemot personer med diagnosen ME/CFS reflekteras över huruvida den är till nytta eller till skada. För att förhindra PEM måste vården anpassas utifrån individuella ansträngningströsklar hos varje enskild person. Vidare forskning behövs om vilka förändringar som krävs för att säkerställa högkvalitativ omvårdnad. / Introduction: Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) is characterized as inflammation of the brain and spinal cord and is characterized above all by persistent fatigue. The disease ME/CFS is not a cultural disease or a local phenomenon and It occurs in various ages, countries and social groups. PEM is characterized by an exacerbation of symptoms after movement, orthostatic or neuromuscular stress and / or cognitive activity. Purpose: The aim of this study was to describe the experiences and the perceptions of post-exertional malaise (PEM) in people with ME/CFS. Method: The study was a qualitative empirical study with a deductive approach based on blogs. Lifeworld was used as a theoretical framework. Result: The results showed that people with ME / CFS described PEM as a stressful and dramatic experience and that constant adjustments were required to avoid this deterioration. The situation was further aggravated by a deficient and unempathetic response in healthcare. Conclusion: Due to abnormal sensitivity to stimuli, each intervention for persons diagnosed with ME / CFS needs to be reflected on whether it is beneficial or harmful. To prevent PEM, healthcare must be adjusted based on the individual effort thresholds of each person. Further research is needed on what improvements are required to ensure high-quality nursing.

Den här uppsatsen utvecklar kunskapen om chefernas föreställningar om personals arbetsmiljö inom äldreomsorgen och funktionshinderomsorgen. Eftersom en dålig arbetsmiljön kan leda till arbetsrelaterad ohälsa är problemområdet relevant för det sociala arbetet. Utifrån tidigare forskning identifieras i uppsatsen arbetssätt, medarbetarnas kompetens, relationer samt livspussel som viktiga områden i relation till personals arbetsmiljö. Som en teoretisk utgångspunkt använder sig uppsatsen av organisationsteori med två olika perspektiv: ett strukturellt perspektiv och ett HR-perspektiv. Uppsatsen bygger på kvalitativa metoder och datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade mejlintervjuer. Nio respondenter deltog i studien, fem från äldreomsorgen respektive fyra från funktionshinderomsorgen. Respondenterna arbetade som chefer inom äldre- och funktionshinderomsorgen i sex olika västsvenska kommuner. Datan från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Bland resultaten framkommer att enligt chefers föreställningar kan medarbetarnas arbetsmiljö påverkas av deras arbetssätt och påverkansmöjligheter, medarbetarnas kompetens, kommunikation, relationer samt av medarbetarnas livspussel. Dessa områden, som alltså speglar chefernas föreställningar, stämmer relativt väl överens med de områden som framhävts i tidigare forskning. / This essay develops the knowledge of managers’ perception of the work environment of staff in elderly care and disability care. Because a poor work environment can cause work-related ill health, the problem area is relevant to social work. In previous research, the essay identifies way of working, the competence of the staff, relations, and work-life balance as important areas in relation to the staff’s work environment. As a theoretical basis, the essay uses organisation theory with two different perspectives: a structural perspective and an HR perspective. The essay is based on qualitative methods and the data was collected by use of semi-structured email interviews. Nine respondents participated in the study, five from the elderly care and four from the disability care. The respondents worked as managers within the elderly care and disability care in six different municipalities in western Sweden. The data from the interviews was analysed according to a thematic analysis. A result is that according to the managers’ perceptions, the staff’s work environment can be affected by their way of working and their chance to make an impact, the competency of the staff, communication, relations, and by the work-life balance. These areas, which then mirror the managers’ perceptions, match the areas emphasised in previous research relatively well.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

People in Sweden are living longer than ever before, as research and improvements in medical care become progressively more advanced. Yet, absenteeism related to stress and clinical burnout has increased dramatically in the past decade. The purpose of this study is to investigate employers’ support functions regarding rehabilitation from clinical burnout, from the perspective of social workers. The research was conducted using qualitative, semi-structured interview sessions with 16 social workers that either have been or are suffering from clinical burnout. The main theory used was House’s theory on different types of social support, which classifies social support into four categories. The results show that the interviewees describe emotional support in ways that do not entirely correlate with House’s theory. The interviewees emphasised the importance of the support from family and friends, that they never stopped calling or texting. This especially entails the importance of someone recognizing the person’s needs without being asked to do so, being willing to listen, assisting in understanding and processing the anxiety, as well as offering a sense of emotional security and community. The majority of respondents stressed the crucial role of managers in their return to work, for example through continuous monitoring, follow-ups and adaptation of tasks. Relatedly, most respondents meant that they lacked a way of fully recovering. The absolute majority of those claiming to lack different kinds of support from managers. Roughly half of said respondents also experienced the lack of an insufficient sense of influence and autonomy in the process of returning to work. This study shows that emotional support from the employer has great positive effects on rehabilitation and the possibility for social workers to return to work following clinical burnout. / I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna.  Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

Objectives: To assess the expression of the symptoms of jaw muscle pain and its association with alterations in biochemistry, other symptoms and the carriage of staphylococci. Methods: Three different study populations were assessed. The first was selected and examined by the author and consisted of 43 pain and 41 age and sex matched controls. The second was a study of CFS patients who were blinded to the author and the author subsequently examined the associations between jaw muscle symptom reporting and the standardised biochemistry measures. The third study was also blinded to the author but included an investigation of staphylococci and certain cytokine and biochemistry measures. Results: The three studies clearly establish an association between the carriage of toxicogenic coagulase negative staphylococci and the expression of jaw muscle pain in both males and females. These associations were homogeneous and were found whether the patients were selected on the basis of having jaw muscle pain or selected from within a population of patients selected on the basis of having Chronic Fatigue Syndrome. The studies associated the changes with variations in biochemistry and these were in turn associated with symptom expression within the jaw muscle pain patients. These biochemical alterations included the dysregulation of immune cell counts, cytokines, electrolyte and protein metabolism. These symptoms and biochemical changes were associated with pain severity and illness duration and staphylococcal toxin production. From the data a model was developed which shows the mechanisms involved in the development of chronic pain in the jaw muscles. Conclusions: The carriage of toxicogenic coagulase-negative staphylococci were found to be associated with the expression of jaw muscle pain and the alterations in biochemistry associated with these symptoms.