Abstract Syftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras. Ambitionen har också varit att pröva min hypotes om att gifta och ogifta kvinnor och deras barn behandlades olika och där de sistnämndas vandel påverkar deras möjligheter till ersättning negativt. Materialet analyserades utifrån ett barn-, familje och maktperspektiv i ljuset av Michel Foucaults teori om normalitet och avvikelse. Källmaterialet har bestått av rapporter, föredragningslistor och framförallt protokoll från Växjö Fattigvårdsstyrelse för åren 1857, 1876 och 1919. Denna undersökning visar bland annat att familjernas vandel påverkade utfallet av ansökningarna till Fattigvårdsstyrelsen. Exempelvis behandlades ogifta kvinnor och deras barn sämre än gifta kvinnor och änkor. Vidare visar resultaten att de klienter som var i kontakt med fattigvården fick redovisa allt vad de ägde och tjänade och de fick endast ersättning för existentiella behov i form av pengar till mat, kläder, konfirmationskläder, skodon, bränsle och i enskilda fall även till begravningskostnader. De klienter som var i kontakt med Fattigvårdsstyrelsen var främst ensamma familjeförsörjare som av olika skäl hade svårigheter med att försörja sina familjer, fosterföräldrar som begärde högre fosterlega eller klienter vars omgivning skickat in skrivelser om barn de misstänkte for illa.   Nyckelord: Ogifta [unmarried], gifta [married], oäkta barn [bastards], fosterbarn [foster children], vandel [repute], fattigvård [poorhouse], normalitet [normality], avvikande [abnormal], värderingar [values]

This essay examines the contact between the poor service and chronically and physically ill women during the first half of the 20th century at the Maria Magdalena parish at Södermalm in Stockholm. At the time the district was home to a substantial, poor population. Three years have been studied: 1906, 1916 and 1926 to investigate whether the amended Poor Care Act of 1918 affected the situation of the sick women. Through my results, I have not been able to see any real change except that fewer woman, in percentage terms, after 1918 were allowed to take part in the poor welfare support. The philanthropy was an important element in the lives of the poor women which diminished as time went by. My findings show that modern, medical science played a significant role in the lives of the sick women. The study also confirms that the women's behavior was the basis for the support they received from the poor service and that most of them were permanently supported and thus deprived of their right to vote. The study problematizes the stigma that the sick, poor women lived under, expectations based on gender roles connected to the possibility to receive help as well as the importance of paid work for participation in the community and a full citizenship. What is presented through the essay is that poor, sick women struggled with their livelihood during the examined period and that this group of people still do in our time in Sweden today.